Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
|
|
- Åsa Ström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror! Trim inde Common Vanliga farmland jordbruksfåglar birds 25 km km Stockamöllan 1880 Skåne 2005 (Lindström & Svensson 2007) (Franzen unpubl.) Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet After Zang et al. (2007) Mångfalden hotas av intensifiering och förlust av ekologisk heterogenitet 3 2 Antal arter Antal individer CCD Donald et al Komplet Rundlöf m.fl Simpelt
2 Naturbetes Ekologisk odling > 2 miljarder/år Öppet Öppna odlingslandskap landskap Miljöstöd används för att minska jordbrukets intensitet och öka den ekologiska heterogeniteten Närings Kväve- läckage Övrigt Betesmarker marker Vallodling Naturkulturmiljöer Småbiotoper SCB 2007 Avsaknad av rigorös utvärdering Matchade space-for-time substitution studier Space-for-time studier Varför hejdar inte miljöstöden förlusten av biologisk mångfald?
3 Avsaknad av landskaps perspektiv Local vs. regional dynamik Meta-samhälls teori: Neutral Species sorting (local dynamics) Patch dynamics (metapopulation dynamics) Dispersal-driven dynamics (mass effects) Meta-population - ängsnätfjäril See: Leibold et al. 2004, Ecology Letters 7: Källa-sänka dynamik - spindlar Hänsyn tas inte till landskapskonteten Ekologisk odling och landskapets heterogenitet (Kleijn and Sutherland 2003) (Tscharntke et al. 2005) $T $T $T $T S S S S S S S S $T $T S S S $T S $T $T $T $T $T Kilometers 24 gårdar 12 ekologiska 12 konventionella Matchade par Study sites 2003 S Organic/Heterogeneous S Conventional/Heterogeneou $T Organic/Homogeneous $T Conventional/Homogeneou (Rundlöf & Smith 2006)
4 Fåglars artrikedom i relation till odlingsform och landskapets heterogenitet Artrikedom av fjärilar och humlor i relation till odlinsform och landskap (Rundlöf & Smith 2006, Rundlöf, Nilsson & Smith 2008) Log. antal arter Interaktion, p=0.014 Homogenous Heterogeneous Landscape type Interaktion, p=0.039 Butterfly species Heterogeneous Homogeneous Landscape contet Bumblebee abundance Heterogeneous Homogeneous Landscape contet Smith et al Dänhardt et al Hänsyn tas inte till landskapskonteten - patch dynamics Vikten av naturbetesmarker i det omgivande landskapet Vikten av naturbetesmarker i det omgivande landskapet 8 Fler arter i naturbetesmarker med en hög andel naturbetesmarker i det omgivande landskapet 3 km < >15 48 naturbetesmarker i 24 landskap av 3 kategorier Matchade tripletter Transekter besökta 7 gånger (Öckinger & Smith, 2006) < >15 Landskaps typ, p<0.001 Storlek, p<0.001 Interaktion, n.s. Sällsyntare arter läggs till i landskap med en hög andel naturbetesmarker (Öckinger & Smith, 2006)
5 Landscape contet not considered source-sink dynamics 12 Naturbetesmarker som källhabitat i intensivt odlade landskap 1 km Transekter, se besök (Öckinger & Smith, 2007) Naturbetesmarker som källhabitat i intensivt odlade landskap - p< Bumblebees - p< Hänsyn tas inte till hela landskapet - skalfrågor (Öckinger & Smith, 2007) Varför är skala viktigt? Effekten av ekologisk odling på lokal och landskapsnivå Konventionellt Organic landscape landskap Ekologiskt Conventionalandskap landscape 1km 1km N 2-16 organic organic Kilometers (Rundlöf, Bengtsson, Smith, 2008)
6 Lokala + landskaps effekter Anueller Lokala effekter eller landskaps effekter? Perenner organic conventional organic conventional Lokal, p< Landskap, p=0.048 Interaktion, n.s. (Rundlöf, Bengtsson & Smith, 2008) (Rundlöf & Smith, in press) Bevarandestrategier i jordbrukslandskap kräver ett landskapsperspektiv Strategier kan koncentrera insatser eller sprida ut dem Bästa strategi beror på hur vi värderar ekosystemtjänster (t.e. biologisk mångfald på stora skalor jfrt med stödjande/reglerande ekosystemtjänster på lokala skalor) Separerat Partiellt separerat Integrerat (jfr Hoogeveen m.fl. 2002) Klimatanpassning kräver förstärkt landskapsperspektiv Tillräckligt stora populationer för att medge anpassning Landskap som tillåter spridning
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?
Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns
Läs merEkologiska produktionsfunktioner
Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?
Läs merVad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?
Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden? En omväg via konventionen (CBD) och ekosystemtjänster till hotade arter och landskapsskötsel Janne Bengtsson
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merJordbruk för mångfald eller enfald?
a en i jordbrukslandskap fortsätter att minska! Jordbruk för eller enfald? SAPES Henrik G. Smith Lund University, Sweden Västeuropa Nordeuropa Sydeuropa Nya medlemsstater Pe er et al. 2014, Science missgynnas
Läs merMot en evidensbaserad CAP
Blad 4 Mot en evidensbaserad CAP Juliana Dänhardt, Henrik G. Smith, Mark Brady, Ullrika Sahlin EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) är ett av de viktigaste styrmedlen för svenskt jordbruk, både när det
Läs merBiologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett
Läs merMiljöersättningar kopplar till biologisk mångfald
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia
Läs merBibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas?
Bibliografiska uppgifter för Hur kan den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet ökas? Författare Rundlöf M. Utgivningsår 2009 Tidskrift/serie Ingår i... 1st Nordic Organic Conference. Towards increased
Läs merFrån humla till jordgubbe
Från humla till jordgubbe - om pollinerande insekter och deras tjänster MAJ RUNDLÖF, FORSKARE VID LUNDS UNIVERSITET Pollinering = transporten av pollen från den hanliga ståndaren till den honliga pistillen
Läs merFåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av
Läs merÅtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2
Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre
Läs merÅtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Blad 1 Åtgärder på gårdsnivå för att stödja biologisk mångfald och ekosystemtjänster Henrik G. Smith, Riccardo Bommarco, Katarina Hedlund Multifunktionella landskap producerar mat, fiber och bränsle, samt
Läs merBidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden?
Bidrar fågelövervakning till ett rikt odlingslandskap i framtiden? Åke Lindström & Martin Green Lunds universitet Johan Wallander Jordbruksverket JA kunskap åtgärder Kunskap från miljöövervakning OCH riktad
Läs merFramåt i miljömålsarbetet
Framåt i miljömålsarbetet Johan Wallander, Jordbruksverket Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt
Läs merLandskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson
Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merBibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Bibliografiska uppgifter för Eko-odling positivt för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Författare Bengtsson J., Ahnström J. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Forskningsnytt om økologisk landbruk
Läs merStorspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008
åke berg Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden 1985-2008 Inledning Många jordbruksfåglar har under de senaste decennierna minskat kraftigt i antal i Västeuropa och också i
Läs merSlutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd
Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av
Läs merHelena Elmquist
Helena Elmquist 2014-10-23 FN ledda toppmötet CBD COP 12 i Sydkorea Antalet arter i världen har halverats sedan 1970. dubbla det finansiella stödet till arbetet med biologisk mångfald Flertalet studier
Läs merHur gynnas pollinatörer i slättbygd?
Hur gynnas pollinatörer i slättbygd? Maj Rundlöf Institutionen för ekologi, SLU Uppsala Miljömålsseminarium 2009 12 02 Pollineringsbehov? 75 90% av alla vilda växter är beroende av pollinerande insekter
Läs merUtvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3
Utvärdering av åtgärder för bättre miljö - Utvärderingsrapport 2016:3 Henrik G. Smith; Juliana Dänhardt; Karin Blombäck; Paul Caplat; Dennis Collentine; Erik Grenerstam; Helena Hanson; Sören Höjgård; Torbjörn
Läs merREGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER
REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER Erik Sjödin 6 december 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 1 Regeringsuppdraget Kartlägga och föreslå insatser för pollinering
Läs merHur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?
Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco
Läs merhur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Läs merEn strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald
En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till
Läs merLunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson
Läs merÖvervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län
Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper
Läs merGrannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar
Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar Karl-Olof Bergman, Erik Cronvall, Juliana Daniel-Ferreira, Dennis Jonason, Per Milberg, Lars Westerberg Linköpings
Läs merUrban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET
Urban biologisk mångfald - Ska vi bygga täta eller glesa städer? ANNA SOFIE PERSSON, CEC, LUNDS UNIVERSITET ANNA.PERSSON@CEC.LU.SE FreePhoto.com Wikimedia Commons Vad ska vi ha natur i staden till? Fågelsång
Läs merEn samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk
Läs merPROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet
PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet Maria Hoflin, Upplandsstiftelsen Tommy Lennartsson, Upplandsstiftelsen, Centrum för Biologisk Mångfald Avgörande för miljömål i odlingslandskapet:
Läs merBra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion
Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen Maten och miljön, Strängnäs 24 november 2016 Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion EPOK vid SLU ett tvärvetenskapligt kunskapscentrum
Läs merFinns det alternativ till införda humlor?
Illustrationer: Johanna Yourstone Finns det alternativ till införda humlor? Lina Herbertsson Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Finns det alternativ till införda humlor? Litteraturstudie,
Läs meri ett landskapsperspektiv
EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Rubrik 30/34 pt Ekologiskt Berthold Akzidenz lantbruk, Bold biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett landskapsperspektiv Camilla Winqvist Ekologiskt
Läs merPolicy Brief Nummer 2016:4
Policy Brief Nummer 2016:4 Samverkan kring habitatförvaltning höjer avkastningen i jordbruket Pollinering med hjälp av vilda insekter gynnar pollineringsberoende grödor. Anläggning och bevarande av pollinatörsvänliga
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merHur gynnar vi nyttodjur i fält?
Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen
Läs merKan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala
Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala Intermediära ekosystemtjänster Närings omsättning Jordbildning
Läs merLandskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Läs merEkosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR 01 2013 LUNDS UNIVERSITET
Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR 01 2013 LUNDS UNIVERSITET Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet Juliana Dänhardt Katarina Hedlund Klaus Birkhofer Helene
Läs merEn samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län
En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska
Läs merIntroduktion till debatten om land sharing vs. land sparing
Introduktion till debatten om land sharing vs. land sparing Henrik G. Smith Centrum för miljö och klimatforskning & Biologiska institutionen Lunds universitet a Expansion av jordbruk och produktionsskog
Läs merJordbruksverkets Miljömålsseminarium
Jordbruksverkets Miljömålsseminarium Stockholm, 20-21 november 2018 Temat för årets konferens är Maten och mångfalden. Varmt välkomna till dessa två dagar, med föreläsningar, diskussioner och inspiration.
Läs merSamförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde
Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde Elin Enfors Kautsky, Stockholm Resilience Center NVV Slutkonferens Värdet av Ekosystemtjänster, 21 mars 2017 Mänskligheten är
Läs merFyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.
Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete
Läs merÅkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap
KSLA 2018-08-11 Åkerstorlek och artmångfald synergier och konflikter i jordbrukslandskap Yann Clough Centrum för miljö- och klimatforksning, Lunds Universitet @yannclough Biologisk mångfald Fig 2. Temporal
Läs merTrafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic
Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic Påverkan på däggdjur och fåglar! Areal
Läs merNATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete
NATUR- BETES- PROJEKT WWFs NATURBETESPROJEKT Långsiktiga effekter av 25 års arbete Inledning LANTBRUKAREN VIKTIGAST OCH MEST SÅRBAR Mellan åren 1990 och 2015 har Världsnaturfonden WWF arbetat med lantbrukare
Läs merLantbrukare och rådgivare - tillsammans kan de främja biologisk mångfald
Lantbrukare och rådgivare - tillsammans kan de främja biologisk mångfald Sofie Karlsson 2012 Sveriges Lantbruksuniversitet Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap Institutionen för ekologi
Läs merLandskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen
Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk
Läs merSvenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL
Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet. Ett
Läs merKonferens om hotad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Trender, problem och lösningar.
Konferens om hotad biologisk mångfald i odlingslandskapet. Trender, problem och lösningar. Ett samarrangemang mellan Svenska Botaniska Föreningen (SBF) Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) Sveriges Mykologiska
Läs merPolicy Brief Nummer 2011:4
Policy Brief Nummer 2011:4 Vad kostar biologisk mångfald jordbruket? Här redovisas resultaten från en studie av hur jordbrukarnas ekonomi påverkas av att tillhandahålla hög biologisk mångfald. Vi visar
Läs merSocial-ekologisk Stadsbyggnad
Social-ekologisk Stadsbyggnad Text 1) Albano University Campus, SU (detaljplan) 2) Kneippen Syd, Norrköping (mindre stadsplan) 3) TMR rapport (del av översiktsplan) 1 Varför social-ekologisk Stadsbyggnad?
Läs merSmåbiotoper och jordbruksfåglar
Småbiotoper och jordbruksfåglar Debora Arlt 1 & Åke Lindström 2 1 Ekol. Inst., SLU Uppsala, 2 Biol. Inst., Lunds universitet Upplägg Formulera hypoteser och åskådliggöra möjliga samband mellan fågelfauna
Läs merNaturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och
Läs merSmå lövskogars funktion för biologisk mångfald i
Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar
Läs merGenerellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland
Generellt biotopskydd vad är det och hur fungerar det? Adam Bergner och Emma Hagström Länsstyrelsen Östergötland Bakgrund Biotop = naturlig omgivning som är livsmiljö för växter och djur Utveckling: rationalisering
Läs merMångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?
Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar
Läs merMultifunktionella landskap med golfbanor
Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta
Läs merEkologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner
Introduktion Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutseminarium 25 januari 2011 Vilka är vi? Stockholm Resilience Centre
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merUtmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk
Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?
Läs merEtt rikt odlingslandskap
Miljömålet Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merGranskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/ Henrik Scharin, Anthesis Enveco
Granskning av samhällsekonomisk analys Samhällsekonomiskt plattformsmöte 31/1 2018 Henrik Scharin, Anthesis Enveco Upplägg Sammanfattning Uppdragsbeskrivning Beskrivning Jordbruksverkets analys Granskning
Läs merJohn Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?
John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? Exempel från Götalandsbanan Varför landskapsanalys Vikten av att tänka brett Biologisk infrastruktur Resultat
Läs merN A T U R. Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet 2010. Karl-Olof Bergman 2010:4 I LINKÖPING
N A T U R I LINKÖPING 2010:4 Inventering av dårgräsfjäril i Eklandskapet 2010. Karl-Olof Bergman Dårgräsfjärilen är det östgötska eklandskapets egen dagfjäril. Den flyger i lummiga ekhagar rikligt beströdda
Läs merMarkavvattning för ett rikt odlingslandskap
Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden
Läs merAKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket
Läs merVägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald
1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the
Läs merÄngen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»
Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,
Läs merEffektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.
Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens
Läs merÄr eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.
Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge
Läs merMer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor
Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som
Läs merEnkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv
2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar
Läs merJordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad
Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem Alnarp 2011 04 27 Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Odlingssystemförsök
Läs merBiologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
Läs merDagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar
Dagfjärilar i naturbetesmarker, kraftledningsgator, på hyggen och skogsbilvägar betydelse för miljöövervakning Karin Ahrné, Åke Berg, Roger Svensson & Bo Söderström CBM Centrum för biologisk mångfald CBM:s
Läs merEkosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR LUNDS UNIVERSITET
Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet CEC SYNTES NR 01 2013 LUNDS UNIVERSITET Ekosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet Juliana Dänhardt Katarina Hedlund Klaus Birkhofer Helene
Läs merARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN
ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN Krister Mild Torunn Hofset Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-21 1 Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Naturens eget värde Etiska,
Läs merUTKAST Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet
UTKAST Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet Underlag till Jordbruksverkets hearing i Stockholm den 16 april 2012 Rapport : UTKAST Behov av nya mål och åtgärderför
Läs merEkosystemtjänster i det skånska jordbrukslandskapet
Jordbrukslandskapet tillhandahåller ekosystemtjänster som utgör förutsättningen för en uthållig jordbruksproduktion och är till nytta för samhället i stort. Bakom dessa finns ekologiska processer som beror
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merHur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden?
Hur skapar vi bra betingelser för bin och humlor på slättbygden? Maj Rundlöf (SLU Uppsala) Henrik ätterlund (HIR Malmöhus) ollineringskonferens, Alnarp, 2009-11-26 Biekologi Solitära vildbin Sociala vildbin
Läs merVarför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström
Varför behöver vi traditionell kunskap och biologiskt kulturarv? Håkan Tunón & Anna Dahlström Traditionell kunskap? Traditionell kunskap Traditionell teknisk kunskap / know-how Kulturella uttryck Traditionella
Läs merIndex för ängs- och betesmarker
Index för ängs- och betesmarker Ullrika Sahlin, Fabian Roger, Martin Stjernman, Lars Petterson, Torbjörn Tyler, Åke Lindström, Ola Olsson och Henrik G. Smith Uppdrag att ta fram index för biologisk mångfald
Läs merBilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Läs merBiodiversitet
Biodiversitet Vad är biodiversitet? Globala och regionala mönster i biodiversiteten Biodiversitet och samhälle Resiliens Vad är biodiversitet? Rio konventionens definition av biologisk mångfald, 1992:
Läs merNätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket
Nätverket för Vindbruk 20161026: Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-10-28 1 Naturvårdsverkets syn på ekologisk
Läs merÅtgärder för att gynna biologisk mångfald i slättbygder - En kunskapssammanställning
Åtgärder för att gynna biologisk mångfald i slättbygder - En kunskapssammanställning Smith, Henrik G.; Jönsson, Annelie; Rundlöf, Maj Published: 2011-01-01 Link to publication Citation for published version
Läs merPå Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:
5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,
Läs merHållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker
Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet
Läs merSammanfattning. Bakgrund
Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,
Läs mer