Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax"

Transkript

1 Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys, ej en allmän kartläggning av landskapets ekologi Ställer krav på att successivt tratta ner eller isolera vad som är viktigt för det landskap som ska studeras

2 Biologisk infrastruktur i långsiktig planering Biologisk infrastruktur är en metod att analysera ekologiska samband på landskapsnivå Namnet anspelar på att det finns en infrastruktur för växter och djur som måste fungera för att arter ska kunna överleva på sikt

3 Steg 1 Karaktärisera naturgeografisk region/ Biom Var är vi på jorden? Vilka är de grundläggande egenskaperna för de ekosystem som förekommer? Finns det historiska orsaker/förändringar som är viktiga? Hur ser människans brukande ut generellt och vad medför detta vad gäller fragmentering? Inga analyser görs utan Nationalatlas eller liknande används Exempel: Nemoral region, dvs lövskog med lövfällande träd. Normalt starkt fragmenterad, totalt 2% återstår av ursprunget, omvandlat till odlingsmarker, bebyggelse.

4 Steg 2: Identifiera storskaliga stråk Ger svar på hur arter sprider sig som rör sig över mycket stora arealer samt förutsättningar för spridning på lång sikt för merparten av arter (betänk klimatförändringar) Stora rovdjur, fåglar, vandrande fisk Analyser svåra att utföra. Data saknas ofta. Handlar mycket om kunskapssammanställning och resonemang. Exempel: Det viktigaste stråket för stora rovdjur är sannolikt passagen från Tiveden och söderut (Hökensås)

5 Steg 3 Identifiera värdetrakter Värdetrakter för de dominerande (yttäckande) naturtyperna tas fram Ger en topografisk karta över koncentrationer av biologisk mångfald Analyser av nationella databaser såsom äng och bete, nyckelbiotoper, våtmarker

6 Steg 4 Identifiera mosaiklandskap Värdetrakter kan överlappa varandra och detta skapar ofta ännu större biologisk mångfald på landskapsnivå Ger en topografisk karta över samlade koncentrationer av biologisk mångfald Analyser av nationella databaser såsom äng och bete, nyckelbiotoper, våtmarker. I analysen viktas/premieras överlagrade värdetrakter

7 Steg 5 Identifiera värdesystem Där man anar att det finns kluster eller stråk i utbredningen av viktiga naturtyper går man vidare med analys av värdesystem. Värdesystem är ett mer funtkionellt sätt att analysera Nationella eller regionala databaser. Naturtypsanalys kan fördjupas vad gäller naturtyp och exempelvis riktas till enbart ädellövskog

8 Steg 6 Fragmenteringsgrad Fragmenteringsanalyser kompletterar värdetraktsanalyser Ger en bild av påverkan av infrastruktur Analyser utifrån nationella databaser i kombination med vägdatabas

9 Steg 7 Identifiera stora områden av betydelse Värdetrakter för de dominerande naturtyperna tas fram Ger en topografisk karta över koncentrationer av biologisk mångfald Analyser av nationella databaser såsom äng och bete, nyckelbiotoper, våtmarker

10 Steg 8 Känsliga avrinningsområden Ekologisk status Utpekade vattendrag Öring- och flodpärlmusselvatten Utter I grunden kunskapssammanställning. Analys sker där data finns över vandringshinder.

11 Steg 9 Bristanalyser Vilt Buller Våtmarker Särskilda under lag måste tas fram. Görs inom ramen för andra projekt inom Trv.

12 Steg 10 Riktade art- och biotopanalyser Artrika vägkanter Alléer Småvatten och våtmarker Groddjur, reptiler Analyserna är individuella. Artrika vägkanter och alléer kan vara från regionala data eller satellitanalys

13 Steg 11 Riktade analyser i urbana miljöer Ekosystemtjänster Analysera kombinationen bebyggelse och infrastruktur Sammanvägda analyser för buller och barriärer Metoder skiftar (HSI, buller osv)

14 Steg 12 Skyddade områden Check av skyddade områden

15 Steg 13 Ekologisk funktionalitet Värdering utifrån funktionalitet: Fragmenterat landskap landskapsnivån inte betydelsefull Potential! Känsligt landskap landskapsnivån kan vara betydelsefull Funktionellt landskap landskapsnivån är betydelsefull Definieras som landskap där processer och strukturer finns i tillräcklig mängd för att upprätthålla livskraftiga populationer. Innebär att vi förväntar oss högre artrikedom och fler rödlistade arter På sikt kan skalan kvantifieras med tröskelvärden, för odlingslandskap ligger t ex funktionalitet kring 5-8% livsmiljö Utgår från yttäckande naturtyper (värdetrakter) i kombination med fragmenteringskarta Övriga analyser kompletterar

Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten

Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten 1 Landskapskaraktärsanalys att i ett tidigt skede få en grepp om helheten Landskap i långsiktig planering Ulrika Lundin 2 Problemet Landskapet är den arena där allt sker och det mesta pågår samtidigt;

Läs mer

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? Exempel från Götalandsbanan Varför landskapsanalys Vikten av att tänka brett Biologisk infrastruktur Resultat

Läs mer

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6--9 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Läs mer

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur

Läs mer

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur 1(9) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur Vägledning 2017-02-16 Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST

Läs mer

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län

Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Ärende Danderyds kommun har beretts möjligheten att ge synpunkter på Länsstyrelsen i Stockholms

Läs mer

16 Ett rikt växt- och djurliv

16 Ett rikt växt- och djurliv 16 Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner

Läs mer

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN Krister Mild Torunn Hofset Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-03-21 1 Varför är det viktigt med biologisk mångfald? Naturens eget värde Etiska,

Läs mer

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk

Läs mer

MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV

MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV - Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan av transportplaner Beskrivning av begreppet Landskap En utförlig beskrivning av begrepper Landskap

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet Workshop 18 oktober 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-10-30 1 Punkterna 10-15 Punkt 9 Verktygslåda

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för

Läs mer

Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta

Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta Miljöförvaltningen Sida 1 (12) 2014-02-14 Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta Grunden för stadens biologiska mångfald är den samlade strukturen av alla vegetations-

Läs mer

Arbetsversion

Arbetsversion MILJÖASPEKTERNA BIOLOGISK MÅNGFALD, VÄXTLIV OCH DJURLIV Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Biologisk mångfald Biologisk mångfald

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag 2 2 REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Skriv här Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper Ekologisk kompensation en möjlighet i naturvårdsarbetet Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper ArtDatabanken Sveriges kunskapscentrum för arter och deras livsmiljöer en länk mellan

Läs mer

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,

Läs mer

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,

Läs mer

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Grön infrastruktur- Går det att planera natur? Grön infrastruktur- Går det att planera natur? 2 Definition av begreppet Grön infrastruktur: Ett ekologiskt funktionellt nätverk av: Livsmiljöer; gammelskog, naturbetesmark, ädellövmiljöer, sandmiljöer,

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic

Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic Trafikverket - Ekosystemtjänster (i landskapet) TMALL 0141 Presentation v 1.0 Johan Bergkvist Nationell samordnare kulturmiljö Landskapsarkitekt LAR/MSA, Agr Lic Påverkan på däggdjur och fåglar! Areal

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket

Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan. Arrangör: Boverket Session: Grön infrastruktur i fysisk planering vinsterna med att sätta gröna samband på kartan Arrangör: Boverket Gröna infrastrukturens roll för ekosystemtjänster i den byggda miljön Hur hanteras grön

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur

Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur April 2017 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST O C K H O

Läs mer

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Vem är jag Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland GIS-samordnare Nationellt GIS-stöd för GI Webb-gis,

Läs mer

Bilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor

Bilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor Bilaga - enkätfrågor Utfärdat 2018-05-28 BN 2018-06-21 Diarienummer 0402/18 Bilaga till tjänstutlåtande om remiss av regional handlingsplan för grön infrastruktur kontorets svar på länsstyrelsens enkätfrågor

Läs mer

Grön infrastruktur som ett verktyg för effektiv samhällsplanering

Grön infrastruktur som ett verktyg för effektiv samhällsplanering Grön infrastruktur som ett verktyg för effektiv samhällsplanering Dagordning 9:30 Fika 10:00 Välkomna och introduktion till uppdraget 10:20 Exempel på hur underlag kan användas för insatser i kommuninvånarnas

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? GRÖN INFRASTRUKTUR FÖR ALLA FRÅN ORD TILL HANDLING VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? Stockholm 7 november Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29

Läs mer

Grön infrastruktur i prövning och planering

Grön infrastruktur i prövning och planering Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT Gustaf Byström och Ulla Mörtberg Forskargruppen för miljöbedömning och förvaltning, KTH Kontakt: gbystrom@kth.se Inledning Nationella mål om 50%

Läs mer

Spridningssamband Vaxö Vaxholm

Spridningssamband Vaxö Vaxholm Spridningssamband Vaxö Vaxholm Inledning Nuläge Åtgärder Innehållsförteckning Inledning... Vaxö program... Miljöbedömning... Kompensationsprincipen... Grön infrastruktur i stadsutveckling Ekologiska spridningskorridorer...

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Multifunktionella landskap med golfbanor

Multifunktionella landskap med golfbanor Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Funktionsområde Landskap 2013

Funktionsområde Landskap 2013 Funktionsområde Landskap 2013 Artrika infrastrukturmiljöer Artrika vägkanter, artrika stationsmiljöer mm 2 2013-10-09 Artrika Infrastrukturbiotoper!995/1996 Inventering artrika vägkanter region Mitt 2001

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Ekologi kvarter Archimedes

Ekologi kvarter Archimedes Ekologi kvarter Archimedes Kvarter Archimedes kommer att få ändrad bebyggelse och för att bedöma de ekologiska förhållandena i besöktes området 7/7 och 21/8 2015. Kvarteret begränsas av vägarna Archimedsvägen,

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen

Läs mer

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor 10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg

Läs mer

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering Hållbar kommun, 23 Januari 2018 Jörgen Sundin, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-01-24 1 Vad

Läs mer

EKOLOGISK KOMPENSATION

EKOLOGISK KOMPENSATION EKOLOGISK KOMPENSATION Länsstyrelsens arbete och koppling till grön infrastruktur och ekosystemtjänster Johan Niss, 2019-04-23 Bakgrund och pågående arbete Naturvårdsverkets vägledning SOUn förslagen inte

Läs mer

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Linjeobjekt i odlingslandskapet Henrik Hedenås NILS - Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Syfte Övervaka förutsättningarna för biologisk mångfald

Läs mer

Grön infrastruktur Anders Sjölund. Nationell samordnare Landskap Senior sakkunnig PLkvm. TMALL 0141 Presentation v 1.0

Grön infrastruktur Anders Sjölund. Nationell samordnare Landskap Senior sakkunnig PLkvm. TMALL 0141 Presentation v 1.0 Grön infrastruktur 2016-11-10 Anders Sjölund TMALL 0141 Presentation v 1.0 Nationell samordnare Landskap Senior sakkunnig PLkvm Infrastrukturens påverkan på Biologisk mångfald är mycket stor Mammals and

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och

Läs mer

Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet

Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet 1(2) ArtDatabanken Jonas Sandström YTTRANDE 2013-01-11 Naturvårdsverket Att. Björn-Axel Beier 106 48 Stockholm NV-10089-12 SLU.dha.Fe.2012.1.4 139 Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde

Läs mer

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Arbetsplan för N2000-området Jungfruvassen SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 Ändringshistoria Dnr (anges vid skriftväxling) 512-6519-2015 Datum Version Ändrad av Ändringar 2014 1 Anna Ingvarson Skapat dokument 2015-07-03 2 Mari Nilsson Beskrivning av objektet Syfte och mål Ny logga.

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Nya statusklassningar vattendrag nov 2013 Renate Foks 12 nov 2013 Hagbyån och Halltorpsån Utdrag från VISS, 12 nov 2013 Hagbyån Hagbyån Hagbyån Halltorpsån Halltorpsån gul = måttlig ekologisk status, grön=

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Frågor och svar för arbetet med grön infrastruktur

Frågor och svar för arbetet med grön infrastruktur Frågor och svar för arbetet med grön infrastruktur Denna sammanställning av frågor och svar (FAQ) är tänkt att ge stöd för länens arbete genom att ge svar på frågor från landskapets aktörer och en intresserad

Läs mer

Livskraftiga ekosystem

Livskraftiga ekosystem Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014 Tid: 3 Helklasslektioner 2,3,10 oktober samt, 1 labbtimme under v.42 / 43 samt eventuellt hemarbete. Redovisningar av valt område sker v 42/43 Inlämning: Fredag

Läs mer

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering

Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Grön infrastruktur En satsning för effektivare naturvård, ökad dialog och smartare planering Vattendagarna 14/11 2017 Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) 1(7) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y DELREDOVISNING 2017-10-27 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Läs mer

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden. Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön i svenska land, vatten- och havsområden. (M2015/684/Nm)- Bakgrund och motiv Propositionen: En svensk strategi för biologisk mångfald

Läs mer

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom, Grönområden bidrar med 84 procent av svenskarna svarar att det är mycket viktigt med träd i städer. (sifo) drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från asfalterade ytor med träd jämfört med rena asfaltytor

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer