Grön infrastruktur i prövning och planering

Transkript

1 Grön infrastruktur i prövning och planering

2 GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

3 Att arbeta med grön infrastruktur vad innebär det? Grön infrastruktur innebär att ekologiska processer beaktas av alla sektorer i hela landskapet genom en planerad och långsiktig markoch vattenanvändning. Ett (halv-)nytt arbetssätt och perspektiv - att se att helheten i landskapet har betydelse. Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

4 Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur vad är det? Alla länsstyrelser har i uppdrag att ta fram, utveckla och genomföra regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. Syftet är att grön infrastruktur ska bli en naturlig del i all samhällsplanering. Naturvårdsverket koordinerar genomförandet av grön infrastruktur i Sverige. Foto: Mats Wilhelm, N, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

5 Samarbete ger mer Handlingsplanerna saknar juridisk status Bygger istället på delaktighet genom dialog och samverkan Foto: Mats Wilhelm, N, IBL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

6 Arbetet med grön infrastruktur medverkar till att Sverige uppfyller nationella miljö- och friluftsmål samt internationella åtaganden. Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

7 Bild 1 Grön Infrastruktur i fysisk planering ur ett länsstyrelseperspektiv Grön infrastruktur i fysisk planering ur ett Länsstyrelseperspektiv Länsstyrelsen Stockholms län Eva Darolf Linnros Arkitekt/ Översiktsplanering Miljöbalksdagarna 5 april 2019

8 Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur - ett Regeringsuppdrag till länsstyrelserna - Säkra ekosystemtjänster - Förbättra måluppfyllelse miljökvalitetsmål - Möjliggöra anpassningar till ett förändrat klimat Strandängar i Nyköping Storymap Grön Infrastruktur Västmanland

9 Olika delar av landet olika förutsättningar - 21 länsstyrelser och 21 handlingsplaner Tre exempel att gå från ord till handling

10 Utmaningar för den gröna infrastrukturen - urbanisering - fragmentering - minskad yta - kunskapsbrist - klimatförändringar - mm

11 Aktörer och roller Kommunens roll ÖP, FÖP, DP, markägare Länsstyrelsens roll Rådgivningsrollen underlag, samordning och vägledning råd om tillämpning av PBL, föra ut nationella beslut och ha regional överblick Myndighetsrollen enligt PBL, och MB, Samordningsrollen företräda och samordna statens intressen, t ex riksintressen, i kommunal planering Regionen RUFS/ regionplan Andra myndigheter Naturvårdsverket Trafikverket Havs- och vattenmyndigheten Jordbruksverket Boverket Skogsstyrelsen Riksantikvarieämbetet m flera

12 Stöd i lagen för grön infrastruktur Miljöbalken och grön infrastruktur Miljöbalken, allmänna hänsynsregler 2:a kap Miljöbalken, hushållningsbestämmelser 3-4 kap Miljöbalken, kap 6, miljöbedömningar och MKB Miljöbalken, kap 16 kompensationsåtgärder Relaterar till ekosystemtjänster och klimatanpassning

13 Grön infrastruktur och allmänna intressen i plan- och bygglagen PBL och grön infrastruktur 1 kap. 1 PBL Portalstadgan, ska främja en god och långsiktigt hållbar livsmiljö. 1 kap 3 PBL Att all planläggning ska ta hänsyn till natur- och kulturvärden och att planläggning såväl som byggande ska främja en ändamålsenlig struktur av grönområden. 2 kap. 5 PBL Naturmiljöer och grönstruktur främjar människors hälsa och har potential att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar. Grönområden kan också minska risk för olyckor, översvämning och erosion. 2 kap. 6 PBL Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Bebyggelse och byggnadsverk ska utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärdena på platsen. 2 kap. 7 PBL Vid planläggning av sammanhängande bebyggelse ska också hänsyn tas till behovet av parker och andra grönområden. 8 kap. 9 PBL En obebyggd tomt som ska bebyggas ska ordnas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturvärdena på platsen.

14 Översiktsplanens centrala roll för implementering av ekosystemtjänster i planering och bygglov. illustration: Boverket

15 Nya underlag, exempel Nätverksanalyser av ädellövmiljöer, Täthetsanalyser av ädellövmiljöer, - en analys av funktionella landskap Täthetsanalyser av barr/blandskog samt för tallmiljöer Grunda havsvikar Naturliga/påverkade vattendragssträckor Avrinningsområden för samtliga sjöar, >1 ha från den nya höjdmodellen, med uppgifter om markanvändning Sjöar, - om påverkan i avrinningsområdet Vattendragssträckor och påverkan från vandringshinder Värdetrakter gräsmarker

16 Exempel ekmiljöer/ädellövmiljöer Täthets och nätverksanalyser

17 Att gå från ord till handling! Lyft grön infrastruktur tidigt i processen Grön infrastruktur kan kopplas till flera av de statliga intressena I detaljplaner finns möjlighet att bindande reglera markanvändning Bygg vidare på befintligt arbete och befintliga värden Anpassa verktygen till olika naturtyper/landskap Ta hand om vardagslandskapet

18

19

20

21

22

23 TACK!

24 Grön infrastruktur i kommunal planering Ulrika Egerö stadsbyggnadskontoret Stockholms stad The Capital of Scandinavia

25 Kartläggning av grön infrastruktur sedan 1994 Heltäckande biotopkarta i GIS färdig 1999

26 Första test i Nationalstadsparken 1997 Värdekärnor i spridningsvägarna

27 Habitatnätverk 2008 Eklevande insekter Barrskogsmesar Padda

28 Stockholms gröna infrastruktur Sid 29

29 Förstärkningsområden i översiktsplanen Utvecklingsområde regionalt ekologiskt samband Utvecklingsområde kommunalt ekologiskt samband Sid 30

30 Förstärkningszoner i detaljplanering

31 Prioritera och våga välja bort Höga naturvärden men ingen stor betydelse i den gröna infrastrukturen

32 Kombinera biologisk mångfald med sociala behov

33 Gatuträd för biologisk mångfald SIDAN 34

34 Tack! SIDAN 35