Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov
|
|
- Olof Fredriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov
2 Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein
3 Boverkets uppdrag Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor om byggdmiljö och hushållning med mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och förvaltning av bebyggelsen och för boendefrågor. Verket ansvarar också för den centrala administrationen av statliga stöd inom sitt verksamhetsområde.
4 Vision, verksamhetsidé och värdegrund Boverkets vision Myndighet för samhällsbyggande i världsklass Verksamhetsidé Vi leder med kunskap Vi samverkar nationellt och internationellt Vi arbetar för en hållbar livsstil Värdegrund Vi är kompetenta, steget före och för dialog Vi visar respekt, öppenhet och engagemang
5 Så styrs Boverket Boverket lyder under regeringen och sorterar under Socialdepartementet. Vår uppgift är att genomföra de beslut som riksdag och regering har fattat. Grunden för vårt arbete är plan- och bygglagen (PBL), delar av miljöbalken samt bostadsförsörjningslagen. Boverkets uppdrag och bemyndiganden uttrycks i instruktionen, regleringsbrev, lagstiftningen och i särskilda regeringsuppdrag. Boverket leds av generaldirektör Janna Valik. Boverket har ca 200 medarbetare och finns i Karlskrona.
6 Boverkets PBL-uppdrag Råd och stöd gällande planering och plangenomförande Mål Goda kunskaper om planering och plangenomförande samt om planinstrumenten ska finnas på såväl central, regional som lokal nivå. Effektiva planeringsmetoder ska finnas tillgängliga och erfarenheter av tillämpningen av lagstiftningen ska tas tillvara för att kommuniceras och spridas till berörda på lokal, regional och central nivå. (regleringsbrev 2011) 2 Boverket ska i frågor inom sitt verksamhetsområde verka för en ökad kunskap hos kommuner, statliga myndigheter och andra berörda.. 3 Boverket ska särskilt följa och analysera tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen, (Instruktionen)
7 Perspektiv Lagen Verkligheten Målen Visioner PBL-vägledning Uppföljning och uppsikt Ärenden och uppdrag
8 PBL-vägledningsarbetet ska präglas av: Att vi agerar inte reagerar Att vi arbetar målgruppsanpassat - professionella användare Att vi arbetar i en kontinuerlig process Att vi arbetar i dialog med våra målgrupper Att vi arbetar tillsammans Att vi ha kul..
9
10 Fem uppföljningsspaningar 1. En enklare plan- och bygglag? 2. Kommunerna vill och behöver anställa fler 3. Fler kontrollansvariga behövs 4. Detaljplanering med skiftande kvalitet 5. Översiktsplaneringen spelar olika roll
11 Kommunernas ansvar enligt plan- och bygglagen (PBL) 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag.
12 Trender Fysisk planering Ökat bostadsbyggande politiskt mantra Ökad urbanisering Ökat exploateringstryck kring vatten - Strandskydd, LIS (landsbygdsutveckling i strandnära lägen) EU s direktpåverkan!
13 Ökat fokus på vattenfrågorna i planering och byggande Dricksvatten Vattenkvalité Översvämning Avloppsvatten från tätbebyggelse EU-direktiv
14 Dricksvatten PBL MKN Översvämning Vatten och Avlopp
15 När man står med fötterna i PBL! Vad är viktigt på riktigt? Att vi har dricksvatten Att det är rent Att det finns ett tekniskt försörjningssystem När det blir översvämning Att vi inte blir blöta om fötterna Att vi skyddar dricksvattnet Att vi skyddar viktiga samhällsfunktioner
16 Allmänna intressen som ska beaktas vid planering och byggande Mark ska vara från allmän synpunkt lämplig för ändamålet (1 kap. 6 PBL) Bebyggelse ska lokaliseras på mark som är lämplig med hänsyn till (2 kap. 3 PBL) Hälsa och säkerhet Jord, berg och vattenförhållanden Möjligheter att ordna trafik, vattenförsörjning och avlopp mm Möjligheterna att förebygga vatten- luftföroreningar samt bullerstörningar Risken för olyckor, översvämning och erosion Lämplig mht energiförsörjning och energihushållning
17 Plan- och bygglagen (PBL) Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan Ge en geografisk överblick över hur kommunen avser att utvecklas (mark- och vatten), befintlig miljö politiskt och strategiskt instrument! Avvägning mellan olika allmänna intressen Vägledande för beslut om mark- och vattenanvändningen i kommunen Vara underlag för vissa statliga beslut (Riksintressen) Vara underlag för dialog med medborgarna (demokratisk process)
18 Vad kan / bör en ÖP innehålla med hänsyn till vatten Utvecklingsområden Områden för landsbygdutveckling i strandnära lägen (LIS) Anläggningar för infrastruktur och energi Verksamhetsområden för VA Befintliga och framtida yt- och grundvattentäkter Sjöar med särskilt bra/ dålig vattenstatus Översvämningshotade områden Områden med risk för skred och ras Områden mer risk för saltvatteninträngning Bevarandeområden; betydelsefulla grusåsar, våtmarker, vattenskyddsområden, Riksintressen Riktlinjer för Dp och lov
19 Detaljplan ( 5 kap. PBL) En detaljplan upprättas för att utreda markens lämplighet för bebyggelse och anläggande av vattenområden. Planen ska redovisa 1. Allmänna platser som gator, vägar, torg och parker 2. Kvartersmark för bl.a. bebyggelse, anläggningar för trafik, vatten, avlopp och energi samt skyddsoch säkerhetsområden 3. Vattenområden för bl.a. båthamnar och friluftsbad Exempel från Svedala Sida 19 av xx
20 Detaljplan. Planen får redovisa 1. Åtgärder som kräver lov enligt 8 kap 2. Omfattning av byggande över och under markyta.. 3. Byggnaders användning 4. Placering, utformning och utförande av byggnader, andra anläggningar och tomter 5. Vegetation samt markytans utformning och höjdläge 6. Användning och utformning av allmänna platser 7. Stängsel, utfart mot allmän plats 8. Placering och utformning av parkeringsplatser 9. Tillfällig användning av mark eller byggnader
21 Forts 10. Markreservat för allmänna ledningar, energianläggningar samt trafik- och väganordningar 11. Skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen 12.Principerna för fastighetsindelningen och för inrättande av gemensamhetsanläggningar 13.Skydd för sådana allmänna platser som kommunen är huvudman för och som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistoriska, miljömässig eller konstnärlig synpunkt Planen får inte göras med detaljerad än som är nödvändigt med hänsyn till planens syfte!
22 Exempel på vägledning Länsstyrelsen i Skåne Miljökvalitetsnormer vatten (plan PM 1: ) Boverkets Pilotprojekt (nr 7. Fysisk planering och vattenförvaltning) PBL-kunskapsbank mer på gång Samverkan med statliga verk, myndigheter, länsstyrelser och kommuner
23 Tack för mig! 21/05/2012 Page 23
4 Trots 2 och 3 behöver reglering inte göras med en detaljplan, om tillräcklig reglering har gjorts med områdesbestämmelser.
Plan- och bygglag (2010:900) 4 kap. Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser 1 Inom kommunen får mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och byggnadsverk regleras med detaljplaner eller
Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten
Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 1998:839 Utkom från trycket den 7 juli 1998 utfärdad den 11 juni 1998. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan-
Dricksvatten och planoch bygglagen
Dricksvatten och planoch bygglagen Kerstin Hugne och Anders Rimne Norrköping den 26 maj 2014 Vatten i plan- och bygglagen Portalparagrafen planläggning av mark och vatten och om byggande.( ) med hänsyn
Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner
Från A till ÖP - planeringsprocesser i mindre kommuner ÖP läget i Sverige 8% 23% 30% FÖP:ar 31% 38% 70 % i pågående arbete Kommunomfattande ÖP. Antagandeår: 2017/2018 1990-1999 2000-2009 2010-2013 2014-2017
Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande
Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer
MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska
Detaljplanering. Karl Evald jurist
Detaljplanering Karl Evald jurist Planeringssystemet Vad är målet med planering? med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10); SFS 2007:1303 Utkom från trycket den 18 december 2007 utfärdad den 6 december 2007. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Grön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming
Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna
LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen. Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten
LAV, PBL och MB - så påverkar dessa dagvattenhanteringen Gilbert Nordenswan Svenskt Vatten Upplägg Tillämpliga lagar Lagarnas förhållande till varandra Miljöbalkens regler kring dagvatten Kommun/huvudmannens
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012
Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen
Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen
Kretsloppslösningar i landsbygd, omvandlingsområden och tätort utifrån lagstiftningen Plan- och bygglagstiftningen -PBL -PBF -BBR Miljölagstiftningen -Miljöbalken -Fo om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd,
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten
Vatten i planeringen Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten Vatten i samhällsplaneringen Översiktsplan PBL 3 kap Detaljplan PBL 4 kap Plan- och lovsystemet
Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken
Tema om dagvatten på PBL- Kunskapsbanken Mikael Jardbrink mikael.jardbrink@boverket.se Vad ska jag prata om Vägledning om dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken Ansvarsförhållandena Fokus
Vatten i fysisk planering
Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig
Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket
Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka 2018-10-03 1 Inledning Aktualiseringen avser översiktsplanen för Kungsbacka kommun, här kallad ÖP06. Översiktsplanen
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och
Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen
Miljökvalitetsnormer i fysisk planering Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen Susann.sass-jonsson@lansstyrelsen.se 1 kap 2 Plan- och bygglagen Det är en kommunal angelägenhet
Under mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen 2012-03-26 KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?
KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 1 2 Dagvatten Under mitt nästa pass Dagvatten: Nederbördsvatten,
Hedenlunda 3 & 5 (Vallgatan 2A & B) Förhandsbesked för tidsbegränsat lov ändrad användning av affärshus till daglig verksamhet
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) Byggnadsnämnden Hedenlunda 3 & 5 (Vallgatan 2A & B) Förhandsbesked för tidsbegränsat lov ändrad användning av affärshus till daglig verksamhet Förslag till beslut Positivt förhandsbesked
Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?
Dagvattenregleringen Klar som.? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 Översiktsplan Dricksvatten Dagvatten Spillvatten Anläggnings -lag, AL Detaljplan Miljöbalk,
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL
Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Varför ny PBL? - Förenkling och effektivisering av processerna - Ökad förutsägbarhet, bättre tillämpning -
Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?
Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas? 18 augusti 2016 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Samhällsplaneringen ett viktigt verktyg att nå HÅLLBAR UTVECKLING
Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog
Miljöbalken och plan- och bygglagen, samverkar eller motverkar de varandra? Tomas Underskog Stockholm den 31 januari 2018 Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggandet SOU 2013:57 Utredarens
Vem gör vad och när? - Översiktsplan
Vem gör vad och när? - Översiktsplan Enligt Plan- och bygglagen ska översiktsplanen () ge vägledning för beslut om användning av mark- och vattenområden samt om hur den byggda miljön ska utvecklas och
Dagvatten i detaljplan
Dagvatten i detaljplan Karl Evald och Beatrice Buskas 2019-01-29 1 Tema dagvatten på PBL Kunskapsbanken Allmänt om regelverken och ansvarsförhållandena Fokus på detaljplan Villkoren för planläggningen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Utfärdad den 15 november 2018 Publicerad den 23 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen
Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Tommy Åström, tekniskt råd
Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt Tommy Åström, tekniskt råd Intressanta och aktuella rättsfall från MÖD Grunderna för prövning av bebyggelsen Att bygga på jordbruksmark - vad avgör om marken är
Förväntningar på kommunerna
PLANERA FÖR BRA VATTEN Södra Bottenvikens kustvattenråd VRO 13 11 november 2010 Förväntningar på kommunerna bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Hur ska kommunerna ta hänsyn till de statusbeskrivningar för
Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan
Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Exempel på regional och lokal planering - Skåne Arbete
webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012
webbseminarium LOVPRÖVNING Yvonne Svensson Rättschef 19 april 2012 I detta avsnitt behandlas: a. Förhandsbesked / Villkorsbesked b. Lov utanför detaljplan / 2 kap c. Sammanhållen bebyggelse / ändring d.
Faktorer som styr VA-planeringen
VA- PLANERING 1 Faktorer som styr VA-planeringen Lagkrav i form av Vattentjänstlagen, Anläggningslagen, Plan- och bygglagen, Miljöbalken etc Nationella, regionala och kommunala miljömål Åtgärdsprogram
En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-10-12 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Näringsdepartementet 10333 STOCKHOLM En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering
Riksintressesystemet. Otto Ryding
Riksintressesystemet Otto Ryding Boverkets roll Boverket ska verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. MB Myndigheterna ska efter samråd med
Din verktygslåda. Att reglera med planbestämmelser
Din verktygslåda Att reglera med planbestämmelser 1 Vilka verktyg finns i detaljplanen? 2 Tre användningskategorier Användning av allmän plats Användning av kvartersmark Användning av vattenområde 3 Allmän
PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön
1 (7) HANDLÄGGARE TEL DIREKT DATUM Ingela Isaksson 08-731 30 05 2015-01-09 PM om detaljplanering och strandskydd på Västra Bosön Detta PM är upprättat i samband med att detaljplanläggning har inletts för
Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Boverket Plan- och bygglagen
Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med
Kommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010
Förorenad mark i PBL 5 feb 2010 Länsstyrelsens uppdrag i samhällsplaneringen PBL-området ÖVERSIKTSPLAN 4 kap 5 och 9 PBL Ta till vara och samordna statens intressen. Tillhandahålla underlag. Ge råd om
Regelsamling för hushållning, planering och byggande
Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2011 Regelsamling för hushållning, planering och byggande Boverket 2011 Titel: Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2011 Utgivare: Boverket
Plan- och bygglag (1987:10)
Sida 1 av 49 SFS 1987:10 Källa: Rixlex Utfärdad: 1987-01-08 Omtryck: SFS 1992:1769 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2003:132 Plan- och bygglag (1987:10) [Fakta & Historik] 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag
Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35
1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Sicklaön 73:10, Skuruparken Ansökan om bygglov för nybyggnad av fritidshus, stuga 35 Förslag till beslut Nämnden ger bygglov med stöd av 9 kap. 31
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Expertmyndighet Miljö- och energidepartementet Internationell
Dagvatten. - ur ett juridiskt perspektiv. - Jenny Liøkel, Verksjurist
Dagvatten - ur ett juridiskt perspektiv - Jenny Liøkel, Verksjurist Havs- och vattenmyndigheten Huvudkontor i Göteborg Fiskerikontroll i Simrishamn, Västra Frölunda, Kungshamn, Karlskrona (+ nya kontor
Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund
Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL Cecilia Näslund Cecilia Näslund Vattenfrågor inom fysisk planering Nytt regeringsuppdrag! 5. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker
Planläggning... 3 Planmonopol... 3. De olika plantyperna... 3 Översiktsplan... 3 Områdesbestämmelser... 3 Detaljplan... 4 Fastighetsplan...
Detaljplaner Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Varje eftertryck och/eller kopiering utan tillåtelse av
Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken
Klimatanpassning i kommunerna Dagvattnet, klimatet och juridiken Stockholm den 12 juni 2017 Olof Moberg 08 452 79 88 olof.moberg@skl.se Kommunens olika roller Kommunen i sig - den kommunala kompetensen
Va-policy Emmaboda kommun
Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling / Plan- och bygglag (2010:900)
1 von 76 22.08.2014 14:38 S Startsidan / Dokument & lagar / Lagar / Svensk författningssamling / Plan- och bygglag (2010:900) Det kan förekomma fel i författningstexterna, och bilagor kan saknas. Kontrollera
Samhällsbyggnadsförvaltningen Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN
Simrishamns kommuns ÖVERSIKTSPLAN KF 2015-11-02, Anna Eliasson, Enhetschef Plan & bygglovsenheten 1 Visionen antagen av KF den 25 juni 2012 2 Antagen av KF 2014-09-29 Ny utställningstid 28 februari -
Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten
Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering
Bilaga 1 Lagstiftning och måldokument styrande för vattenförsörjning och avloppshantering Miljöbalken Miljöbalken innehåller allmänna hänsynsregler och detaljerade bestämmelser om avloppsvattenrening.
Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)
KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Andersson Johan Lundholm Maria Datum 2018-10-04 Diarienummer KSN-2018-2386 Näringsdepartementet N2018/03415/SPN n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Välkomna till informationsmötet!
Välkomna till informationsmötet! Musikhälsning från AMB Varför översiktsplan? Hur ska vi jobba med översiktplanen? Vem som styr planering och arbetet? När och hur kan du som medborgare påverka innehållet?
Eskilsby. 12 december 2018
Eskilsby 12 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?
Ann-Marie Thorell. Anna Ahlin
2014-07-24 210 (221) Plats och tid Kommunhuset, Rådrummet, kl 09.00 10.00 Beslutande Se förteckning sid 211 Övriga närvarande Ann-Marie Thorell, sekreterare Utses att justera Justeringens plats och tid
Tillsyn av dagvatten
Tillsyn av dagvatten Det finns inte någon samlad dagvattenlag utan bestämmelserna som reglerar dagvattenfrågorna är spridda på en mängd ställen i rättssystemet och det saknas samordning av reglerna. Reglerna
Boverket Plan- och bygglagen
Boverket Plan- och bygglagen sida 2 av 27 Innehållsförteckning 3 Vad är PBL? 4 Lagens anda 5 Bygglagsstifningens framväxt 6 Intervju med Yvonne Svensson 7 Vad är myndighetsutövning? 8 Varför ska förtroendevalda
DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
Miljökvalitetsnormer för vatten. hur ska de in i översiktsplaneringen?
Miljökvalitetsnormer för vatten hur ska de in i översiktsplaneringen? MKN-vatten in i plan- och bygglagen 2009: PBL 3.kap. 5 Av översiktsplanen ska framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer
Dagvatten i detaljplaner och avtal
Dagvatten i detaljplaner och avtal vilka planbestämmelser kan reglera dagvattenhantering - idag och enligt ny PBL? vilka krav kan ställas i exploateringsavtal respektive markanvisningsavtal? Eidar Lindgren
Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning
Foto: Cecilia Näslund/Boverket Fysisk planering för en trygg vattenförsörjning Cecilia Näslund Vad har gjorts och vad behövs? insatser vid fysisk planering Lägesbild, behov och möjligheter långsiktigt
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Va-planeringens roll i samhället
Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp
PBL kunskapsbanken
PBL kunskapsbanken 2014-09-07 Innehåll NNN3 Marklov 2014-09-07 23:26 2 (5) Marklov Schaktning eller fyllning kan kräva marklov inom ett område med detaljplan. Marklov kan även krävas för trädfällning och
ARBETSMATERIAL. Översiktsplan. Projektbeskrivning
ARBETSMATERIAL Översiktsplan Projektbeskrivning 2017-05-26 Översiktsplan Projektbeskrivning Översiktsplanen för Melleruds kommun antogs sommaren 2010. Ställningstaganden behöver ses över för att vara ett
Regelsamling för hushållning, planering och byggande
Regelsamling för hushållning, planering och byggande 2013 Regelsamling för hushållning, planering och byggande 1 Regelsamling för hushållning, planering och byggande Boverket 2013 2 Titel: Regelsamling
Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Härryda. 15 november 2018
Härryda 15 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning
Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser
Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser Lagstöd i PBL för sociala konsekvensanalyser Maria Rundqvist Plan- och bygglagen 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Boverket; SFS 2012:546 Utkom från trycket den 28 augusti 2012 utfärdad den 16 augusti 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Boverket
1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.
Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen
Mölnlycke. 20 november 2018
Mölnlycke 20 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153
Rävlanda. 4 december 2018
Rävlanda 4 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? 19:30 20:20 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning
Uthålliga kommuner i Skåne 2020
Uthålliga kommuner i Skåne 2020 - Klimat- & energifrågor i fysisk planering Studieresa i Skåne 2018-09-19 Projektet Uthålliga kommuner i Skåne Finansiering Energimyndigheten 80% Länsstyrelsen Skåne 20%
Förorenade områden och fysisk planering
Förorenade områden och fysisk planering Ingemar Palm Boverket Renare Marks workshop, Göteborg G 22 januari 2008 Hänsyn till fo i plan- och bygglagen PBL infördes 1987 (och bygger på BL från 1947). Lagen
Handlingsplan. för Skelleftedalens utveckling till Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen
Handlingsplan för Skelleftedalens utveckling till 2030 Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen Juni 2019 Inledning Översiktsplanen ger vägledning för beslut enligt Plan- och bygglagen
Dnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen
2012-09-18 Dnr: 2102-3290/2012 Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen 1 Sammanfattning Boverket presenterar här ett tillägg till Boverkets rapport En översyn av bostadsförsörjningslagen.
BULLER Tydligare och generösare regler om undantag från riktvärden för buller från väg- och spårtrafik samt flyg
BULLER 1. 2. En ökad samordning av planoch bygglagen och miljöbalken En ändring i plan- och bygglagen som motsvarar miljöbalkens krav Tillsyn enligt miljöbalken som utgår från den bedömning som Tydligare
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald
Lina Magnusson, Klara Falk och Karl Evald Regeringsuppdrag PBL Kompetens Uppdrag att genomföra kompetensinsatser kring plan- och bygglagen. Bild: Boverket Del 1 nationella utvecklingsprojekt Syftet med
Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan
VALLENTUNA KOMMUN 2016-06-28 SID 1/9 Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan Program för detaljplanering av Stensta-Ormsta i Vallentuna kommun, Stockholms län. Syftet med planläggningen är att
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen
ÖP STORSJÖNS STRAND ÅRE KOMMUN LIS, Landsbygdsutveckling i strandnära lägen VAD ÄR EN FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN? Översiktsplanen (ÖP) regleras i plan- och bygglagen och ska visa: -Grunddragen i den avsedda