Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Transkript

1 Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt

2 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav: Ekologisk status (Ekologisk potential) Kemisk ytvattenstatus Grundvatten MKN gäller både kemiska och kvantitativa kvalitetskrav: Kvantitativ status Kemisk grundvattenstatus

3 STATUS, MILJÖKVALITETSNORMER och ÅTGÄRDSPROGRAM Status Hög status God status Miljökvalitetsnorm Hög status God status Måttlig status Otillfredsställande status Dålig status God status Åtgärdsprogram

4

5 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer för kemisk status Miljökvalitetsnormer för ekologisk status

6 Åtgärder (uppdrag), som riktar sig till kommunerna Bland annat Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status.

7 Vattenförvaltningssystemet Kartläggning och klassificering Förvaltningsplan och rapportering till EU 6-årig förvaltningscykel Miljökvalitetsnormer (sätts utifrån status och mål) Åtgärdsprogram (hur MKN ska nås)

8 Viktig lagstiftning knuten till vattenkvalitetsnormerna I PBL vid planläggning samt prövning av bygglov och förhandsbesked utanför detaljplan 6 kap 21 miljöbalken Regeringen får begära redovisning från en eller flera kommuner om planläggning för att följa MKN eller tillgodose riksintressen 5 kap 3 miljöbalken Myndigheter och kommuner ska ansvara för att MKN följs Gäller I Miljöbalken vid tillståndsprövning och i tillsyn Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster Klargör kommunens ansvar att ordna VA Vid tillåtlighetsprövning Ellagen Järnvägslagen Väglagen Rörledningslagen och vissa andra exploateringslagar

9 Vattenförvaltning och PBL två parallella system Kartläggning och klassificering 2 och 8 kap PBL Översiktsplan 3-5 kap Miljöbalken Förvaltningspla n och rapportering till EU 6-årig förvaltningscykel Miljökvalitetsnormer (sätts utifrån status och mål) Områdesbestämmelser Åtgärdsprogram (hur MKN ska nås) Detaljplan Tillståndsprövning enligt miljöbalken och andra lagar som är knutna till 3-5 kap Bygglov

10 Mål och krav i PBL med anknytning till vattenförsörjning och vattenhushållning Planeringen ska inriktas så att en långsiktigt god hushållning med mark-, vatten och andra fysiska resurser uppnås Klimataspekter ska särskilt beaktas Bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras till områden med lämpliga jord-, berg- och vattenförhållanden, möjligheterna att ordna vatten- och avloppsförsörjning samt med hänsyn till risken för olyckor översvämning och erosion Bebyggelsen ska utformas och placeras med hänsyn till behovet av hushållning med energi och vatten samt av goda klimat- och hygienförhållanden Lokalisering, placering och utformning av bebyggelse ske så att skadlig påverkan på grundvattnet inte uppstår om risk finns för människors hälsa eller betydande olägenhet på annat sätt

11 Vattenplaneringen förutsätter samspel mellan miljöbalken och PBL Miljökvalitetsnormerna för vatten utgör en planeringsförutsättning som måste inarbetas vid all planläggning och byggande Kommunens planinstrument används både för att tydliggöra hur hänsyn ska tas och förankra lämpliga åtgärder men också för att påverka mål och inriktningar för framtida insatser inom vattenförvaltningen Rationell och korrekt informationsförsörjning underlättar samspelet mellan vattenförvaltning och tillämpning enligt PBL

12 Tre vägledningsbroschyrer Mera vatten i planeringen Blanda kompetenser

13 Arbete med planeringsunderlag Inventering Bearbetning Analys Ställningstagande faktainsamling sortering/aggregering bedömning av målkonflikter problematisering strategi eller plan

14 VISS Vatteninformationssystem Sverige

15 Några viktiga databaser Data Innehåller Ansvarig Vattenkartan/VISS Svenskt vattenarkiv (SVAR) GIS data från länsstyrelserna Uppgifter om vattenförekomsternas statusklassning, MKN och identifierade miljöproblem etc Hydrologiskt register över Sveriges sjöar, vattendrag och havsområden Planeringsunderlag, inventeringar mm Vattenmyndigheterna/ länsstyrelserna SMHI länsstyrelserna Översvämningskarteringar Kartor över områden med översvämningsrisker SMHI/MSB Grundvattenkarteringar Brunnsarkiv Kartor över grundvattenförhållanden på nationell, regional och lokal nivå Uppgifter om läge, djup, kapacitet och teknisk utformning mm för brunnar SGU SGU Vattentäkter (DVG) Uppgifter om vattenverk och större vattentäkter SGU MIFO-databasen Digitala registerkartan Uppgifter om förorenade mark- och vattenområden Uppgifter om fastighetsförhållanden samt beslutade regleringar av mark- och vattenområden Naturvårdsverket/ länsstyrelserna Lantmäteriet

16 Vattenplaneringens kunskaps- och informationsförsörjning Statliga intressen och anspråk Faktaunderlag Mark- och vattenregleringar Regionala analyser Översiktsplanen vattenkvalitetsnormer, åtgärdsprogram vattenförekomster, mätdata, VA-områden etc t ex vattenskyddsområden och Natura områden, vattendomar, MKN vatten statusklassningar, identifierade miljöproblem, riskbedömningar, vattenförsörjningsplaner kommunala ställningstaganden om rekommenderade hänsynstaganden, åtgärder och initiativ

17 Riskbedömning för grundvattenförekomster

18 Inventering av bebyggelsens VA-standard

19 Miljökvalitetsnormer i Översiktsplanen I översiktsplanen ska redovisas hur kommunen avser att följa miljökvalitetsnormerna (PBL 4 kap 1 )

20 Arbetsgång Översiktsplan Sammanställa vattenförvaltningens underlag och annat vattenanknutet underlag Analysera vilka miljöproblemen och dess källor är för de vattenförekomster som inte uppnår god status Analysera hur markanvändningskartan förhåller sig till vattenförekomsterna Ompröva och förändra planförslaget om det behövs för att kunna följa normerna

21

22 Analysera mark- och vattenanvändningens konsekvenser Hur bidrar kommunens utbyggnadstakt till ökad belastning på reningsverk? Bidrar spridd bebyggelse till ökade utsläpp från enskilda avlopp? Hur undviker man exploatering på viktiga inströmningsområden till grundvattenförekomster? Hur mycket bidrar dagvattenhanteringen till påverkan på vattenkvaliteten och vilka förbättringar av dagvattenhanteringen kan göras? Kan föreslagna anläggningar i eller i anslutning till vattenområden påverka vattenkvaliteten? Finns det områden där en ökad utbyggnad med ökade vattenuttag kan bidra till problem med till exempel vattenbrist?

23 Översvämningsrisker?

24 Riktlinjer -exempel Krav på en hög skyddsnivå för enskilda avloppsanläggningar i vissa områden Peka ut framtida vattentäkter eller reservvattentäkter Peka ut områden för landbygdsutveckling i strandnära lägen (ny bostadsbebyggelse) endast där goda förutsättningar för bra VAlösningar finns Peka ut områden av vikt för den framtida vattenförsörjningen, och ange verksamheter som inte är lämpliga där och skyddsåtgärder för ny och befintlig bebyggelse Exploatering av grusfyndigheter över stora grundvattenmagasin bör undvikas Inga nya direkta dagvattenutsläpp till sjöar eller vattendrag

25

26 ÖP och åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammen analyserar också miljöpåverkan och föreslår åtgärder.

27 MKN för vatten i detaljplaner Många av dagens detaljplaner är små till ytan och skräddarsydda för det planerade syftet. - Hur avgöra om MKN följs? - Kumulativa effekter Påverkan av outnyttjade byggrätter i äldre detaljplaner för MKN för vatten måste beaktas. En i sig oproblematisk plan kan få bägaren att rinna över. Ställer stora krav på kommunerna vad gäller utredningar och tydlig redovisning och på Länsstyrelsen i sin roll som överprövande myndighet.

28 MKN för vatten i detaljplaner Behovsbedömningen central Här kan frågan fångas upp tidigt i detaljplaneprocessen Exempel på frågeställningar: Vilken/Vilka vattenförekomster berörs av planförslaget Både yt- och grundvattenförekomster kan vara aktuella Vilken status har vattenförekomsten Om statusen är sämre än god: Vilka parametrar har orsakat den sämre statusen Är dagens status sämre än det som MKN kräver eller ej Innebär planförslaget att MKN riskerar att inte följas

29 Behovsbedömningen att identifiera om en betydande miljöpåverkan uppstår på vattenmiljön Inför planläggningen ska kommunen utreda om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan Samråd ska ske med Länsstyrelsen och övriga tillsynsmyndigheter Vid behovsbedömningen är det nödvändigt att identifiera och tydliggöra hur och på vilka sätt vattenmiljön berörs av planen och om det finns risk för att en miljökvalitetsnorm inte kommer att följas En väl utförd behovsbedömning underlättar avgränsningen för det fortsatta MKB-arbetet

30