Vatten i fysisk planering

Transkript

1 Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering

2 Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande

3 Det svenska systemet för planering och vägledning av beslut Översiktsplan Vägledande för beslut Plan- och bygglag (PBL) (kommunernas planmonopol) Tillstånd och dispens får inte ges i strid med detaljplan eller områdesbestämmelser Miljöbalken 3 och 4 kap hushållningsbestämmelserna (statens intresse) Prövning av ärenden t. ex sandtäkt Miljöbalken, lag om kontinentalsockeln

4 Vägledning ÖP (exempel) Inom område A krävs att ny bebyggelse är ansluten till kommunalt dricksvatten och spillvatten Inom område B ställs krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp Inom område C ska X m 3 utjämningsmagasin finnas innan bostadsområde Z kan byggas Inom grundvattenförekomst Y är det olämpligt med ny bebyggelse I område D är bebyggelse olämplig med hänsyn till möjligheten att anordna avlopp Områdena bör redovisas på karta!

5 Exempel på översiktsplanens vägledande funktion MMÖD P Förhandsbesked bygglov på jordbruksmark där kommunen sagt nej med stöd av översiktsplanen MMÖD mål P Förhandsbesked bygglov där kommunen sagt nej med stöd av översiktsplanen och andra dokument med hänsyn till markens lämplighet avseende översvämning och möjlighet att ordna avlopp MMÖD mål P Förhandsbesked bygglov där kommunen anser att nybyggnation ska prövas i detaljplan med hänsyn till risk för översvämning och riksintresse kustzon

6 Hårdgjorda ytor och avrinning Regn med återkomsttid 10 år med 10 min varaktighet kan ge en avrinning på 200 l/s ha från hårdgjord yta. Motsvarande avrinning från naturmark = 2 l/s ha Avrinning (l/s, ha) före exploatering efter exploatering 0 2 år 3 år 10 år 30 år 100 år Återkomsttid för regn (varaktighet 10 min)

7 Flera regelverk påverkar dagvattenhanteringen Dagvatten är oftast avloppsvatten men inte alltid! Försäkringar PBL MB 7 kap MB 5 kap MB 9 kap MB 11 kap LAV Jordabalken Anläggningslagen Skadeståndslagen m.fl. Hur? Krav? Var?

8 Kommunens roller VA huvudman ordna dagvatten vid behov Miljönämnd tillsyn över dagvatten Stadsbyggnadsnämnd markens lämplighet, skapa förutsättningar för att lösa frågan

9 Verksamhetsområde för dagvatten kommunen är skyldig att ta hand om allt dagvatten enligt LAV! Lokalt omhändertagande=enskilt ansvar på kvartersmark kan ske frivilligt!

10 PBL - skapa förutsättningar i plan Planbestämmelser kan användas i begränsad omfattning (framförallt utanför VA-område) Det är länsstyrelsens uppfattning att det är olämpligt att använda sig av tvingande planbestämmelser inom verksamhetsområde för dagvatten Allmänna VA-anläggningar inom planområde (kommunal allmän platsmark) Allmänna VA-anläggningar utanför planområde Genomförandebeskrivning (Exploateringsavtal) (Styr mot LOD med VA-taxor)

11 Planbestämmelser Reservera mark för dagvattenanläggningar (4 kap 5 pkt 2 och 3, 18 pkt 3) Villkorat bygglov avseende avloppsanläggning som kommunen inte skall vara huvudman för ( 4 kap 14 pkt 1 ) Skyddsåtgärd för att motverka översvämning ( 4 kap 12 pkt 1 alt som villkor för bygglov 4 kap 14 pkt 4) Utformning av byggnadsverk och tomter (4 kap 16 pkt 1) i syfte att ta hänsyn till grannar, motverka rötangrepp, behov att hushålla med vatten inom planområde Markytans utformning och höjdläge (4 kap 10 ) i syfte att påverka miljön i planområdet

12 Hur kan kommunen lösa dagvattenhanteringen? VA - planering Tillgång till lämpliga och tillräckliga ytor på allmän platsmark Uppmuntra enskilda att ta ansvar (ej tvinga) t. ex genom att markera ytor i detaljplan och genom differentierade dagvattentaxor (t. ex Växjö, årlig avgift kr/ha hårdgjord yta)

13 Vår granskning av dp Inom VA-område dagvatten i regel ingen erinran undantag om handlingar visar att problem finns, om vi befarar att stora områden hårdgörs och ingen mark avsätts inom eller utanför planområde, vissa kommuner, planbestämmelser som inte är rimliga (Burlövsplan visar att detta kan vara ett problem MÖD Mål nr P ) Utanför VA områden vid utbyggnad i direkt anslutning till tätort ifrågasätta att inte VA-område bildas Utanför VA område när frågan inte utretts - som regel kräva att frågan utreds om ingen rimlig lösning redovisas i planen Utanför VA område med utredning som visar på ett behov av åtgärder kolla planbestämmelser! Oftast felaktiga eller saknas!

14 Exempel på mellankommunala samarbeten inom vattenområdet Mellankommunalt samarbete uppstår när behov finns!

15 ÅP åtgärd Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Strategiskt viktig åtgärd i miljömålsarbetet En förutsättning för att flera andra åtgärder ska kunna bli effektiva (åtg 33,34,35,36) Vägledning i 12 punkter

16 Hur vi jobbat med kommunerna Planeringsunderlag tidigt Kommunbesök i samtliga 33 kommuner Kontinuerliga planmöten med kommunerna Vägledning VA-planering LAV projektet Tydliga yttranden i ÖP och DP Prövning av dp 1 ärende Koppling klimatanpassning och vattenförvaltning (markens lämplighet)

17 Planeringsunderlag

18 Goda exempel

19 Reflektioner efter första planeringscykeln Översiktsplanen är det viktigaste dokumentet för att hantera miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram Ny bebyggelse och verksamheter går att hantera väl genom PBL Kommunerna beskriver i de flesta fall frågan övergripande i ÖP En utveckling har skett över tid vad gäller beskrivningar och hur planer påverkar MKN men förbättringspotential finns vad gäller detaljeringsgrad och alternativ Möjlighet till reglering i detaljplan är begränsad viktigt att ÖP säkerställer markens lämplighet för planförslaget Påverkan från den befintliga byggda miljön på vattenkvaliteten är svår att komma åt genom PBL