Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan
|
|
- Birgitta Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne
2 Exempel på regional och lokal planering - Skåne
3 Arbete med Hållbara transporter i Skåne - bygga gemensam målbild De regionala aktörerna i samverkan och samarbete => planeringsunderlag/vägledning för kommunal planering N y P B L 4 stegsprincipen SAMVERKAN Hållbar mobilitet & Klimatsamverkan & Strukturbild Skåne Regionen, Länsstyrelsen, Trafikverket, Kommunförbundet Skåne
4 Översiktsplan Nationella mål Regionala utvecklingsstrategin
5 Miljömål Miljömål 15 Bostadspolitiska mål Upplevelse av trygghet på offentliga platser Målen för bostad, transport och miljö innefattar och överlappar varandra. Hushållande med naturresurser Bostads- och arbetsplatsnära tillgång till natur och kulturmiljöer Jämlikhet Transportpolitiska mål Bostäder och transportsystem är en del av hela stads- och landsbygdsmiljön. Bostäder och transportsystem är varandras villkor.
6 Exempel på åtgärder i regionala åtgärdsprogrammet för miljömålen Hållbara transporter Ökad andel kollektivtrafikresande Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiksplanering Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser Begränsad exploatering av åkermark Framtagande av vatten- och avloppsplaner Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter
7 Bakgrund Stationsnära läge
8 Potentialen Skåne Stationsnära läge
9 Det flerkärniga Skåne ca 250 tätorter, närhet, befolkningstätt, konkurrens om marken Våra fem prioriterade ställningstagande Skåne ska erbjuda framtidstro och livskvalitet Skåne ska bli en stark hållbar tillväxtmotor Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Skåne ska utveckla morgondagens välfärdstjänster Skåne ska vara globalt attraktivt
10 Pågatåg Öresundståg - Skåneexpress
11 Huvudlinjenätet
12 Samplanering av kollektivtrafiken och bebyggelseplanering ger störst nytta! Vid tätortsutbyggnad ska kollektivtrafiken vara strukturbildande så att utbyggnaden i första hand sker i lägen där tillgängligheten till kollektivtrafiken är god Huvuddelen av alla fysisk utbyggnad bör ske i anslutning till de starka stråken tillgängligheten med kollektivtrafiken stärks befintliga system används maximalt Detta är möjligt eftersom potentitalen att bygga mer i kollektivtrafiknära lägen är mycket stor i Skåne
13 Bostadsplanering + kollektivtrafikplanering
14 ÖP resan Utvecklingsprojekt Samverkan mellan Boverket, RUS och Länsstyrelserna
15 I plan- och bygglagen, (PBL 2010:900), p 4 5 hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Det finns i dagsläget cirka 100 sådana nationella mål, planer och program, varav cirka 40 är övergripande och kopplade till den fysiska planeringen, (detta oräknat de regionala målen). flera av miljökvalitetsmålen har koppling de allmänna intressen som ska behandlas i översiktsplanen. den viktigaste utgångspunkten för den fysiska planeringen handlar om ett hållbart samhällsbyggande den miljömässiga aspekten av hållbar utveckling hanteras genom generationsmålet och de 16 miljökvalitetsmålen
16 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling
17 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 1. PBL och miljöbalken har verktygen dialogen är metoden Verktygen för att arbeta in miljömålen i översiktsplaneringen finns i plan- och bygglagen och miljöbalken; sammanfattande redogörelsen, aktualitetsprövning, miljöbedömning/mkb, samrådsprocessen. Dialogen är den väsentligaste metoden och dialogen för kommunen med länsstyrelsen, kommunens medlemmar, regionen, grannkommunerna, de kommunala förvaltningarna och mellan kommunens tjänstemän och politiker.
18 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 2. Tydlig nationell prioritering Länsstyrelserna efterlyser tydligare direktiv och prioriteringar från den nationella nivån för att kunna ge en fullgod vägledning till kommunerna i den sammanfattande redogörelsen inför aktualitetsprövningen och i samrådsskedets rådgivning. De regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen innehåller prioriterade åtgärder och är ett bra instrument för att lyfta det som är regionalt angeläget.
19 Detta har vi lärt oss i projektet ÖP resan Tre steg för ökad samordning - för att nå hållbar utveckling 3. Uppföljningen behöver förändras Miljömålen kan användas som verktyg i fysisk planering genom uppföljningen av målen och översiktsplanen. - uppföljningen av god bebyggd miljö behöver därför tydligare stötta den fysiska planeringen, medan - uppföljningen av översiktsplanen kan ge en lokal bild av tillståndet för god bebyggd miljö..
20
21 Allmänna intressen 2 kap. PBL 3 o 4 kap. MB Allmänna intressen som ska främjas vid planering och beslut enligt PBL är bl.a. : en ändamålsenlig struktur en estetiskt tilltalande utformning en god livsmiljö en långsiktigt god hushållning, en god ekonomisk tillväxt en effektiv konkurrens bostadsbyggande Allmänna intressen i vissa utpekade områden som på olika sätt ska tillgodoses vid planering och beslut enligt anknuten lagstiftning: väsentliga allmänna intressen ska så långt möjligt tillgodoses riksintressen ska tillgodoses Översiktsplan Vägledning för planering och beslut enligt anknutna lagar
22 En liten jämförelse Miljöbalken 1:1 Bestämmelserna i denna balk syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl.. Miljömålet God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Plan- och bygglagen 1:1.. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsför-hållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.
23 HUR? - Vad säger propositionen till PBL 2010:900? exakt vilka mål, planer, program och strategier som hänsyn bör tas till bör inte regleras eftersom dessa kan skifta till namn och innehåll över tid. Det bör vara upp till kommunen att bedöma vilka som är relevanta för kommunens hållbara utveckling och den fysiska planeringen Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt denna lag. (PBL 1 kap 2)
24 HUR? - dialogen inom ramen för översiktsplanen är metoden att nå hållbar utveckling att nå miljökvalitetsmålen är en del av detta!
25 Syfte med prövningen enligt PBL enligt 2 kap 2 Planläggning ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning.
26 Platsspecifikt och kontextberoende! God bebyggd miljö används för att ge en politisk inriktning mot en förbättrad urban hållbarhet. Det finns i miljömålet externa och interna målkonflikter. - den inbördes relationen och precisionen i preciseringarna till God bebyggd miljö kan skapa problem när det ska vägleda åtgärder. På lokala planet behöver inte målkonflikter innebära problem. Då handlar det om: den lämpligaste och möjliga åtgärden på den specifika platsen i det särskilda sammanhanget.
27 Platsspecifikt och kontextberoende behov av miljökonsekvensbeskrivning? PLATSENS VÄRDEN Vilka värden finns på platsen? - skyddade arter - riksintressen/natura kulturmiljövärden Vilken dignitet har dessa värden? PÅVERKAN vid genomförandet Ska hela planen bebyggas? Markpåverkan/schaktning/rivning/borttagning/fyllning vattenpåverkan PLANENS OMGIVNINGSPÅVERKAN Trafik till och från? Utsläpp till luft och vatten, stoft/lukt/gift Buller Det finns en koppling till miljömålen i behovsbedömningen!
28 HUR? - Förändrad uppföljning Uppdragen finns! Enligt länsstyrelseinstruktionen miljömål Enligt plan-och byggförordningen uppföljning av byggnadsnämndernas tillämpning
29 Länsstyrelsens uppdrag enligt länsstyrelseinstruktionen Länsstyrelsen ska särskilt samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet.
30 - Planeringsunderlag - Uppföljning av plan och byggverksamheten i kommunen - Miljöövervakning Länsstyrelsen kan styra kommunerna genom de underlag vi producerar. Då blir det viktigt att resonera om kvalitéer och värden på regional nivå, kopplat till förutsättningarna i den enskilda kommunen. Här kommer miljöövervakningen in - den nyttjas bara till liten del i den fysiska planeringen.
31 Översiktsplanen en process genom möjligheter och krav ARENA för framtidsdiskussioner VÄGLEDANDE Styr- och effektiviseringsinstrument AVTAL mellan stat och kommun Obligatorisk Grunddragen i mark- och vattenanvändningen Riksintressens behandling Kommunernas plan Utvecklas successivt Rationaliseringsinstrument Synliggöra VISIONEN UTGÅ från befintliga värden - bebyggelse-struktur - social struktur - natur- och kulturvärden STAD & LAND i samverkan TÄTORTER i samverkan Vägleda till en hållbar utveckling av mark- och vattenanvändningen
32 Grundläggande för resonemanget Miljömålsystemet är baserat på tanken kring målstyrning men saknar processverktyg. Plan- och bygglagen innehåller en tydlig inriktning mot hållbar utveckling och verktyg för att nå dit. Lagstiftningen anger den nivå som krävs för att uppnå hållbar utveckling - motsatsen är orimlig. Av det följer att om lagen följs så uppnås en demokratiskt beslutad nivå för hållbar utveckling inom den fysiska planeringen.
33 Vi tänker inte från miljömålen utan tänker utifrån våra behov. Inte ens funderat i de banorna att utgå från miljömålen. Är det ett problem? Vi diskuterar ändå väldigt viktiga miljöfrågor. Däremot har vi diskuterat hållbar utveckling väldigt mycket. Om vi bara hade hållit oss till miljömålen hade vi inte fått politikerna med oss.
34 en länsstyrelse uttrycker en viss frustration över den stora mängden mål som kommunerna ska förhålla sig till: Det är en måldjungel! Problemet är den oerhörda mängden av mål. Var vill staten egentligen att vi ska hamna? Hur ska kommunerna kunna sortera? Om man bara kör enligt miljömålen då har man säkert hamnat i konflikt med andra mål.
35 HUR? Länsstyrelserna behöver omsätta de nationella miljökvalitetsmålen till kommunens pragmatiska verklighet och fysiska realitet i en omvärldskontext. - i den SAMMANFATTANDE REDOGÖRELSEN varje mandatperiod som länsstyrelsen ska ta fram och beskriva hur översiktsplanen förhåller sig till statliga intressen - i de regionala åtgärdsprogrammen för miljökvalitetsmålen som länsstyrelsen tar fram och beslutar om. Här finns en möjlighet för länsstyrelsen att konkretisera miljökvalitetsmålen. Detta fungerar som underlag att definiera viktiga allmänna intressen som behöver beaktas i översiktsplanen. - i granskningsyttranden till översiktsplanen Länsstyrelserna saknar vägledning i samordning av nationella mål av den nationella nivån I avvägningarna mellan nationella mål efterlyser länsstyrelserna tydligare vägledning från de nationella myndigheterna
36 HUR? Miljömålssystemets roll i översiktsplanen och översiktsplanens roll i miljömålssystemet Miljömålssystemet skapar underlag för att stötta lagstiftningen, har en uppföljning som är anpassad till lagstiftningens utformning och processverktyg Uppföljningen av översiktsplanen skapar underlag till delar av miljömålsuppföljningen.
37 Vilka utbildningsinsatser eller ytterligare åtgärder för miljömålen ser vi inom planoch byggområdet / samhällsplanering / fysisk planering? Utmaningar idag? Att planering och byggande är platsspecifikt och kontextberoende Att ha koll på helheten Att förstå att målen finns omsatta i planeringsunderlag Att kommunerna har ansvaret för fysisk planering
38 Vilka utbildningsinsatser eller ytterligare åtgärder för miljömålen ser vi inom planoch byggområdet / samhällsplanering / fysisk planering? Utbildning i det svenska planeringssystemet Förståelse för hållbar utveckling hela hållbarhetsperspektivet och för generationsmålet d v s tiden
Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?
Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas? 18 augusti 2016 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Samhällsplaneringen ett viktigt verktyg att nå HÅLLBAR UTVECKLING
Läs merHushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merUthålliga kommuner i Skåne 2020
Uthålliga kommuner i Skåne 2020 - Klimat- & energifrågor i fysisk planering Studieresa i Skåne 2018-09-19 Projektet Uthålliga kommuner i Skåne Finansiering Energimyndigheten 80% Länsstyrelsen Skåne 20%
Läs merFörslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
Läs merUppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen
1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2
Läs merVI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5
Läs merPlanering och beslut för hållbar utveckling
Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser SOU 2015:99 Nytt om miljörätt 2016-03-17 Bengt Arwidsson Uppdraget Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande
Läs merDricksvatten och planoch bygglagen
Dricksvatten och planoch bygglagen Kerstin Hugne och Anders Rimne Norrköping den 26 maj 2014 Vatten i plan- och bygglagen Portalparagrafen planläggning av mark och vatten och om byggande.( ) med hänsyn
Läs merBoverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov
Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket
Läs merRegionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet. Göran Persson
Regionala utmaningar och regional planering - storstäderna i det regionala perspektivet Göran Persson Perspektiv på regional planering Samhällsförändringar innebär alltid behov av ny planering Byggnadsstadgan
Läs merUthålliga kommuner i Skåne Klimat- & energifrågor i fysisk planering. Workshop i Malmö
Uthålliga kommuner i Skåne 2020 - Klimat- & energifrågor i fysisk planering Workshop i Malmö 2018-04-12 Program 9.30 Välkomna! Kristina Westlin, projektledare Uthålliga kommuner i Skåne 2020 Diana Skoglund,
Läs merStrukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?
Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget
Läs merSammanfattning. Utredningens uppdrag
Utredningens uppdrag Utredaren ska i slutbetänkandet redovisa en genomgripande översyn av 3 kap. miljöbalken med en analys av de brister som systemet har och en bedömning av hur dessa brister kan åtgärdas
Läs merAvdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö
Cirkulärnr: 16:27 Diarienr: 16/02706 Avdelning: Sektion/Enhet: Datum: 2016-04-29 Mottagare: Rubrik: Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Planering, Säkerhet och Miljö Samtliga Sveriges kommuner
Läs merPM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka 2018-10-03 1 Inledning Aktualiseringen avser översiktsplanen för Kungsbacka kommun, här kallad ÖP06. Översiktsplanen
Läs merMiljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg
Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering bitr länsarkitekt Birgitta Norberg PBL:s portalparagraf Plan-
Läs merJuridisk analys av de nya reglerna i plan- och bygglagen om regional planering
11 2019-04-11 1 (6) Avdelningarna för juridik och tillväxt och samhällsbyggnad Ann-Sofie Eriksson Bengt Westman Germund Persson Gunilla Glasare Juridisk analys av de nya reglerna i plan- och bygglagen
Läs merDnr: /2012. Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen
2012-09-18 Dnr: 2102-3290/2012 Tillägg till rapport 2012:12 Boverkets översyn av bostadsförsörjningslagen 1 Sammanfattning Boverket presenterar här ett tillägg till Boverkets rapport En översyn av bostadsförsörjningslagen.
Läs merFrån A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner
Från A till ÖP - planeringsprocesser i mindre kommuner ÖP läget i Sverige 8% 23% 30% FÖP:ar 31% 38% 70 % i pågående arbete Kommunomfattande ÖP. Antagandeår: 2017/2018 1990-1999 2000-2009 2010-2013 2014-2017
Läs merRör inte vår åkerjord
Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen
Läs merRemiss betänkande En utvecklad översiktsplanering.
1 (5) Handläggare: Anders Wilandson Tillväxt- och regionplanenämnden Remiss betänkande En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46) Ärendebeskrivning Stockholms
Läs merVatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten
Vatten i planeringen Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten Vatten i samhällsplaneringen Översiktsplan PBL 3 kap Detaljplan PBL 4 kap Plan- och lovsystemet
Läs merRiksintressesystemet. Otto Ryding
Riksintressesystemet Otto Ryding Boverkets roll Boverket ska verka för samordning av de statliga myndigheternas arbete med underlag för tillämpningen av 3 och 4 kap. MB Myndigheterna ska efter samråd med
Läs merUtblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten
Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror
Läs merNyheter inom Miljömålssystemet
Illustration: Tobias Flygar Nyheter inom Miljömålssystemet Petronella Troselius Historik - Varför miljömålssystemet? 172 olika miljömål mellan 1980-1994: Ingen överblick eller samordning Oklart vem som
Läs merÖversiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27
Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merLänsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Läs merSÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030
Utställningshandling SÅ SER DITT SKELLEFTEÅ UT 2030 Fördjupad översiktsplan planförslag planförslag utgångspunkter INNEHÅLL 1 Inledning 4 Uppdraget 5 Översiktsplanens roll 6 Planens syfte 6 Framtiden
Läs merRiksintressen mm. Hushållning med mark och vatten 3 kap MB (ej 4 kap MB) Eva Hägglund SKL
Riksintressen mm Hushållning med mark och vatten 3 kap MB (ej 4 kap MB) Eva Hägglund SKL Allmänna intressen Riksintressen Stora opåverkade områden Ekologiskt särskilt känsliga Jord och skogsbruk Rennäring,
Läs merRegion Skånes arbete med. Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk
Region Skånes arbete med Fysisk planering/strukturbild för Skåne Bostadsfrågor/Skånskt Bostadsnätverk Flerkärnig ortstruktur Sysselsättningsgrad 2010 Strukturbild för Skåne sedan 2005 Arena för dialogen
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merAktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan
Tjänsteskrivelse 1(6) Koncernstaben KS-2017-00415-1 Ulrika Edlund Strategisk samhällsutveckling Kommunfullmäktige Aktualitetsprövning av Sundsvalls kommuns gällande översiktsplan Förslag till beslut Koncernstaben
Läs merÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING
ÖVERSIKTSPLAN PARTILLE 2035 FÖLJ MED IN I FRAMTIDEN SAMRÅDSHANDLING INNEHÅLLSFÖRTECKNING Mapp Denna mapp innehåller översiktsplanen för Partille kommun 2035. Den består av tre textdokument (del 1, del
Läs merVattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009
Vattenskydd och samhällsplanering Halmstad 1 april 2009 Börje Larsson 1/Namn alt projekt Plan- och bygglagen och miljökvalitetsnormer Plan- och bygglagen 1 kap 2 Det är en kommunal angelägenhet att planlägga
Läs merYttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)
KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Andersson Johan Lundholm Maria Datum 2018-10-04 Diarienummer KSN-2018-2386 Näringsdepartementet N2018/03415/SPN n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se
Läs merKommittédirektiv. Samordning av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen med prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om buller
Kommittédirektiv Samordning av planläggning och lovgivning enligt plan- och bygglagen med prövning och tillsyn enligt miljöbalken i fråga om buller Dir. 2013:5 Beslut vid regeringssammanträde den 24 januari
Läs merVärnamo i framtiden. PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN. Dnr 12.2895.212
Dnr 12.2895.212 Värnamo i framtiden PROGRAM för arbetet med ny kommuntäckande ÖVERSIKTSPLAN FÖR VÄRNAMO KOMMUN Godkänt av Miljö och stadsbyggnadsnämnden 2013-04-15 2 PROGRAM- INNEHÅLL INLEDNING OCH BAKGRUND
Läs merUppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.
Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut
Läs merIntroduktion - Följ med in i framtiden
ÖV E R SI K T SP L A N PA RT I L L E 2 0 3 5 F Ö L J M E D I N I F R A M T I D E N A N TA G A N D E H A N D L I N G K S / 2 0 1 2 : 2 1 9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Följ med in i framtiden Introduktionen
Läs merTidig dialog ökar bostadsbyggandet SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE
Tidig dialog ökar bostadsbyggandet SAMVERKAN MELLAN KOMMUN OCH LÄNSSTYRELSE Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sveriges länsstyrelser kraftsamlar för ett ökat och hållbart bostadsbyggande.
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
Läs merPLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT
PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT Moa Nord Länsstyrelsens Samhällsbyggnadsenhet PBL & MB Länsstyrelsen är skyldig att tillhandahålla och tillgängliggöra planeringsunderlag
Läs mer1.1 Översiktlig planering för vem och varför?
1. INLEDNING I översiktlig planering samordnas olika intressen för att skapa framförhållning och beredskap för marken, vattnet och bebyggelsen i kommunen. I all fysisk planering görs avvägningar mellan
Läs merHandlingsplan. för Skelleftedalens utveckling till Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen
Handlingsplan för Skelleftedalens utveckling till 2030 Bilaga till den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen Juni 2019 Inledning Översiktsplanen ger vägledning för beslut enligt Plan- och bygglagen
Läs merEn ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB
Datum Beteckning 2015-10-07 Dnr 15-2-8 Yttrande Dnr N2015/5036/PUB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets
Läs merFrån pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser
Från pappersprodukt till verkstad erfarenheter av sociala konsekvensanalyser Lagstöd i PBL för sociala konsekvensanalyser Maria Rundqvist Plan- och bygglagen 1 kap 1 I denna lag finns bestämmelser om planläggning
Läs merRegional planering under utveckling. Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering
Regional planering under utveckling Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering Efterfrågan på regionala planeringsperspektiv ökar Trender och skeenden i vår omvärld Allt fler frågor kräver kommunöverskridande
Läs merRegionala perspektiv på den skånska framtiden
Regionala perspektiv på den skånska framtiden Det motsägelsefulla Skåne Å ena sidan, å andra sidan Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark sysselsättningstillväxt men lägst sysselsättningsgrad
Läs merKOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2
Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2006-12-18 124 2007-01-01 2004/396-403 Kf 2012-10-29 170 2012-10-30 2011/120 LOKALA MILJÖMÅL FÖR BROMÖLLA
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merMotion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2
Motion till kommunfullmäktige i Säffle angående Riksdagens miljömål nummer 15, delmål 1 och 2 Bakgrund Riksdagen har för Sveriges del satt upp 16 miljömål som skall vara genomförda senast år 2010. Miljömålen
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2017-02-06 Dnr 1604799 1 (5) Kommunstyrelsen Stadshuset 281 80 Hässleholm Remiss. Riktlinjer
Läs merFramtidens kollektivtrafik i Stockholm
KORTVERSION Framtidens kollektivtrafik i Stockholm REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR STOCKHOLMSREGIONEN Vad är trafikförsörjningsprogrammet? Trafikförsörjningsprogrammet är det viktigaste styrande
Läs merHur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande
Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer
Läs merRemissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).
Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.
Läs merMot en hållbar stadsutveckling
Mot en hållbar stadsutveckling En fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå Miljökvalitetsmålen Generationsmålet Hur kan den fysiska planeringens roll stärkas? Genomför föreslagna beslut och åtgärder!
Läs merHärryda. 15 november 2018
Härryda 15 november 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort? Övning
Läs merBoverket Plan- och bygglagen
Boverket Plan- och bygglagen Innehållsförteckning 3 Detaljplan 4 Vad är en detaljplan? 5 Hur används en detaljplan? 6 Intervju med Lennart Bohlin 7 Vad är syftet med en detaljplan? 8 Vad är nyttan med
Läs merGranskningsyttrande för översiktsplan för Höörs kommun Kommunens dnr KSF 2009/149
GRANSKNINGSYTTRANDE 1(5) Kontaktperson Enheten för samhällsplanering Daniel Axelsson 010-22 414 88 skane@lansstyrelsen.se Höörs kommun kommun@hoor.se Granskningsyttrande för översiktsplan för Höörs kommun
Läs merBoverket noterar ett behov av att se över några mindre oklarheter i författningsförslaget
Boverket Myndigheten for samhallsplanerrng, byggande och boende Yttrande Datum 2015-10-27 3.l.2. Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer 2051/2015 Ert diarienummer N2015/5036/PUB
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Anna Liljehov Fysisk planerare 040-675 34 08 Anna.Liljehov@skane.se YTTRANDE Datum 2016-08-12 Dnr 1601594 f SKÅNE 1(6) Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Läs merKulturmiljöunderlag. Kulturmiljö i god bebyggd miljö Länsstyrelserna/RUS Boverket Riksantikvarieämbetet
Kulturmiljöunderlag Kulturmiljö i god bebyggd miljö 181122 Länsstyrelserna/RUS Boverket Riksantikvarieämbetet Dagordning 181122 13.00 Välkomna! 13.10 Planeringsunderlag, uppdrag och miljömål 13.20 Länsstyrelserna
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE SAMHÄLLSPLANERING Samverkansplattform
HÄLSOFRÄMJANDE SAMHÄLLSPLANERING Samverkansplattform HÄLSOFRÄMJANDE SAMHÄLLSPLANERING är ett samarbete mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Arbets- och miljömedicin Syd och Miljösamverkan Skåne. Syfte
Läs merHavsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun. samordnare havsplanering
Havsplanering i Skåneett möte mellan stat och kommun Pär Persson Vattenstrateg samordnare havsplanering Elisabet Weber Länsarkitekt vägledande Juridiskt bindande Plan- och bygglagen, Miljöbalken och Förordningen
Läs merNya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL
Nya PBL Hur påverkar den miljöfrågorna? Anna Eklund, Avd för tillväxt och samhällsbyggnad, SKL Varför ny PBL? - Förenkling och effektivisering av processerna - Ökad förutsägbarhet, bättre tillämpning -
Läs merVad händer inom plan- och byggområdet?
Vad händer inom plan- och byggområdet? Byggsamverkan i Västra Götaland 26 januari 2018 Statssekreterare Alf Karlsson Näringsdepartementet 1 22-punktsprogrammet 1. Försäljning av statlig mark lämpad för
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merFaktorer som styr VA-planeringen
VA- PLANERING 1 Faktorer som styr VA-planeringen Lagkrav i form av Vattentjänstlagen, Anläggningslagen, Plan- och bygglagen, Miljöbalken etc Nationella, regionala och kommunala miljömål Åtgärdsprogram
Läs mer5.1 Inledning. Sedan ÄPBL och NRL trädde i kraft har utvärderingar av översiktsplaneringsprocessen
5 Översiktsplanering Enligt direktivet ska utredaren särskilt utvärdera hur bestämmelserna i 3 kap. miljöbalken och i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden tillämpas i fråga om utpekande
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merEskilsby. 12 december 2018
Eskilsby 12 december 2018 Kommundelsdialog 19:00-19:10 Per Vorberg hälsar välkomna 19:10-19:30 Vad är en översiktsplan? Fika 19:30 20:40 Workshop - Orten med ord: Övning 1: Vad karaktäriserar din ort?
Läs merHur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?
Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper
Läs merSamordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06. Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se
Samordnad planering för urbana stationssamhällen 2013-03-06 Lena Dübeck, lena.dubeck@boverket.se Boverket myndighet för samhällsplanering, byggande och boende Boverket ska i frågor inom sitt verksamhetsområde
Läs merMark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt. Tommy Åström, tekniskt råd
Mark- och miljööverdomstolen Svea Hovrätt Tommy Åström, tekniskt råd Intressanta och aktuella rättsfall från MÖD Grunderna för prövning av bebyggelsen Att bygga på jordbruksmark - vad avgör om marken är
Läs merBehovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM
Behovsbedömning 1(8) SPN-000/000 tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM i Dagsbergs socken i Norrköping kommun, upphävande av del av detaljplan den 18 oktober 2016 ANTAGANDEHANDLING Antagen
Läs merSAMMANFATTANDE SYNPUNKTER
Yttrande 1 (9) e-post till: Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se liisa.viinamaki@regeringskansliet.se RIKSINTRESSEUTREDNINGENS BETÄNKANDE PLANERING OCH BESLUT FÖR HÅLLBAR UTVECKLING
Läs merNya mål om Gestaltad livsmiljö. Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer
Nya mål om Gestaltad livsmiljö Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer 3+3+3=1 Mål för arkitektur-, formoch design Arkitektur, form och design ska bidra till ett
Läs merSkåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur
Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur Stärka tillgängligheten och binda samman Skåne Satsa på Skånes tillväxtmotorer och regionala kärnor Utveckla möjligheten att bo och verka i hela Skåne
Läs merLänsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen
Länsstyrelsens dubbla roller i översiktsplaneringen 2 juni 2014 Jan Persson, Länsarkitekt, En mängd reformer på gång inom PBL-området En enklare planprocess (prop. 2013/14:126) Nya åtgärder som kan utföras
Läs merLänsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten
Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser
Läs merFörslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
Läs merPROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
Läs mer2. Utgångspunkter. För Danderyds kulturmiljöer ska Kulturmiljöhandbok för Danderyds kommun fortsätta att gälla.
2. Kommunens övergripande mål Kommunfullmäktige antog i november 2007 sju övergripande mål för Danderyds kommun. I mars 2008 antogs inriktningsmål som de olika nämnderna arbetat fram för sina olika verksamhetsområden.
Läs merEn utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-10-12 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Näringsdepartementet 10333 STOCKHOLM En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-04-05 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merBredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans
Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merVästra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Läs merMiljö- och byggnadsnämnden
Mariestad den 10 maj 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.
Läs merMiljö- och byggnadsnämnden
Mariestad den 12 juni 1 Syftet med mål- och styrningsarbetet Externt (utåt) Visa att Mariestad, Töreboda och Gullspång är attraktiva kommuner med en effektiv verksamhet som grundas på invånarnas behov.
Läs mer1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.
Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merVerksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden
Verksamhetsplan Miljö- och byggnadsnämnden 2012-2015 171 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 Verksamhetsplan Sidan 1 (7) Innehållsförteckning Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Nationella förutsättningar...
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Utfärdad den 15 november 2018 Publicerad den 23 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen
Läs merMILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ
MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet
Läs merSocial hållbarhet i ledning och styrning
Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark
Läs merDetaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Läs merLänsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Läs merChecklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Läs mer