Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83)."

Gustav Berg
för 7 år sedan
Visningar:

1 Hägersten Miljödepartementet Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv. Rollen för riksdagen, regeringen och myndigheterna preciseras när det gäller den samhällsomställning som behöver ske inom en generation. Svenskt Friluftslivs synpunkter Svenskt Friluftsliv inskränker sitt remissvar till att huvudsakligen beröra friluftslivet och den brist vi ser i förslaget när det gäller friluftslivet som fullständigt lyser med sin frånvaro. Svenskt Friluftsliv har tillskrivit utredningen med synpunkter och även uppvaktat utredningen för att delge den våra synpunkter och brister i det nuvarande miljömålssystemet. Av dessa synpunkter synes dock inget i det förslag som utredningen redovisar. I utredningens direktiv stod att arbetet skall bedrivas i nära samverkan med miljömålsarbetets aktörer såsom miljömåls- och sektorsansvariga myndigheter, regionala och lokala aktörer samt näringsliv och miljöorganisationer. Svenskt Friluftsliv anser sig i hög grad vara berörd av utredningen, varför vi hemställde om att få medverka i utredningen. Denna hemställan har inte beaktats av utredningen.

2 Följande aspekter anser Svenskt Friluftsliv skall tillvaratas i arbetet med att förändra miljömålssystemet. Svenskt Friluftslivs förslag till komplettering av Miljömålen Riksdagen har ännu inte fastslagit några nationella mål för friluftslivet. Däremot finns det 16 miljökvalitetsmål liksom elva målområden för folkhälsan. Många är av stort intresse för friluftslivet. Miljökvalitetsmålen beskriver ett önskvärt tillstånd som skall uppnås i ett generationsperspektiv. Svenskt Friluftsliv har granskat de 16 miljökvalitetsmålen med dess 72 delmål och anser att de flesta direkt eller indirekt är av värde för en god friluftsmiljö. Begreppet friluftsliv omnämns emellertid bara i ett av huvudmålen nämligen i målet för Levande sjöar och vattendrag, som avslutas med frasen samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. I målet för Hav i balans återfinns begreppet rekreation, i målet Levande skogar nämns att sociala värden skall värnas och i målet för Ett rikt växt- och djurliv sägs att människor skall ha tillgång till en god naturoch kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Svenskt Friluftsliv anser att miljökvalitetsmålen också skall visa vad samhället strategiskt vill uppnå inom friluftslivets område. Nuvarande delmål Friluftsliv omnämns endast i ett delmål nämligen God bebyggd miljö, där det ställs krav på ett planeringsunderlag för den fortsatta planeringen. Där sägs sålunda att: Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas och utvecklas för såväl naturoch kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas. Vidare finns delmål under Storslagna fjäll och under Hav i balans med anknytning till friluftslivet när det gäller buller: Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg skall minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att minst 60 % av terrängskotrar i trafik senast år 2015 skall uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dba). Buller från luftfartyg senast år 2010 skall vara försumbart både inom regleringsområde klass A enligt terrängkörningsförordningen (1978:594) och inom minst 90 % av nationalparksarealen. Buller och andra störningar från båttrafik skall vara försumbara inom särskilt känsliga och utpekade skärgårds- och kustområden senast år 2010.

3 Svenskt Friluftsliv noterar att delmålen beträffande buller är av stort värde i strävan att uppnå en tystare miljö men att delmålet för grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden endast innebär att ett planeringsunderlag tas fram. Svenskt Friluftsliv anser att ett kvantitativt delmål beträffande den tätortsnära naturen skall fastställas. Preciseringar av miljökvalitetsmålen I miljöpropositionen Svenska miljömål finns en rad preciseringar av miljökvalitetsmålen. Svenskt Friluftsliv anser att preciseringarna vittnar om en god ambition men för att få genomslag i den löpande planeringen och för att kunna följas upp måste innebörden inarbetas i miljökvalitetsmålen och i delmålen. Svenskt Friluftslivs förslag till reviderade miljökvalitetsmål Svenskt Friluftsliv anser att begreppet friluftsliv vid nästa revision av miljökvalitetsmålen skall inarbetas på ett mera entydigt och logiskt sätt i de mål som har direkt inflytande på mark- och vattenanvändningen och som nu saknar sådana skrivningar. Svenskt Friluftsliv förslag till förbättringar läggs in i nuvarande lydelse med kursiv stil och målen ifråga föreslås sålunda få följande lydelse: Hav i balans: Västerhavet och Östersjön ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt naturoch kulturvärde samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Myllrande våtmarker: Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Levande skog: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden, friluftslivsvärden och sociala värden värnas. Ett rikt odlingslandskap: Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden, friluftslivsvärdena och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.

4 Storslagen fjällmiljö: Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, friluftslivsvärden, upplevelsevärden samt natur och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokal och global god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Natur-, vatten- och grönområden med närhet till bebyggelsen och med god tillgänglighet värnas så att behovet av lek, rekreation, lokal odling samt ett hälsosamt lokalklimat kan tillgodoses. Rikt växt-/djurliv: Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god naturoch kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, friluftsliv, livskvalitet och välfärd. Svenskt Friluftslivs förslag till nya delmål Svenskt Friluftsliv föreslår två nya delmål samt att två redan beslutade delmål får en skrivning som innehåller begreppet friluftsvärden. Svenskt Friluftsliv föreslår sålunda ett nytt delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, nämligen: Å r 2020 skall den tätortsnära naturen vara lika omfattande som idag och att minst 50 % av den senast år 2015 skall ha erhållit ett långsiktigt skydd till gagn för friluftslivet. Svenskt Friluftsliv föreslår vidare att ett tillägg görs till det befintliga sjätte delmålet om buller, nämligen: Buller i skärgårdarna från motordrivna farkoster skall minska och uppfylla följande specifikation, minst 60 % av de motordrivna farkosterna senast år 2015 skall uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dba). Svenskt Friluftsliv föreslår att delmål 3 under miljömålet Storslagna fjäll skall ha följande lydelse: Senast år 2010 skall merparten av områden med representativa höga naturkultur- och friluftsvärden i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar skötsel och restaurering.

5 Svenskt Friluftsliv föreslår också att den inledande meningen i delmål 1 under miljömålet Hav i balans formuleras som följer: Senast år 2010 skall minst 50 % av skyddsvärda marina miljöer och minst 70 % av kust- och skärgårdsområden med höga naturkultur- och friluftsvärden ha ett långsiktigt skydd. Avslutning Svenskt Friluftsliv anser att först om ovanstående förslag till ändringar och tillägg i existerande mål genomförs kan miljömålen sägas kunna uppfylla det första syftet med inrättandet av dem nämligen att främja människors hälsa. Gunnar Zettersten Ordförande Ulf Silvander Generalsekreterare

Relevanta dokument

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen