Miljömålen regionalt och RUS.

Transkript

1 Miljömålen regionalt och RUS

2 Miljömålsproppen 2009/10: Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga myndigheter efter samråd med länets samverkansorgan och bör tas fram i en regional process för att få förankring och acceptans Länsstyrelsen har tydligare ansvar att verka för att miljömålen nås Länsstyrelsernas nuvarande samarbete om miljömålsuppföljning utvidgas till att omfatta även samverkan kring åtgärder Länsstyrelserna ska bidra till att föra in det regionala arbetet med miljökvalitetsmålen i det regionala tillväxtarbetet

3 RUS roll och uppgifter RUS står för Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet. RUS svarar för länsstyrelsegemensamma uppgifter och samordning mellan olika berörda parter, inklusive nationella myndigheter och kommuner. Det innebär uppgifter inom hela miljömålsuppdraget, såväl uppföljning som mål och åtgärdarbetet. RUS finansieras av anslag via Naturvårdsverket. Viktiga delar av arbetet är: * Uppdateringar av indikatorer på miljömålsportalen * Utveckling av indikatorer, dataflöden, uppföljningssystem och samordning av detta * Länssidor på miljömålsportalen och regionala målbedömningar * Revidering av regionala mål * Stöd till och utveckling av åtgärdsarbetet * Information och kommunikation

4 RUS organisation Styrgrupp med länsstyrelser - miljövårdsdirektör, länsantikvarie, länsarkitekt, Skogsstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Naturvårdsverket. Ordförande Stig Hammarsten, Lst Gävleborg Förankring framför allt mot länsrådsgrupp 6. Arbetsgrupp med 10 personer från olika länsstyrelser och Skogsstyrelsen med olika sakområdesansvar som täcker det mesta, bl.a. skogliga frågor, energi, luft, samhällsplanering, kulturmiljö. Tät kontakt med Naturvårdsverket och även andra nationella myndigheter. Sakkunnig i Miljömålsberedningen är ett länsråd En Landshövding deltar i miljöministerns råd

5 Myllrande Våtmarker i Västerbotten Bedömning uppföljning och åtgärder ur ett regionalt perspektiv

6 Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden.

7 Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020 med idag beslutade och planerade styrmedel. Skydds- och åtgärdsbehovet är fortfarande väldigt omfattande. Dessutom råder stora kunskapsbrister främst när det gäller värdefulla kulturmiljöer. Västerbotten har stora arealer myrar ( ha) och sumpskogar ( ha), därmed följer ett stort ansvar för att bevara våtmarker. Spår av människans nyttjande av våtmarkerna, tex för våtslåtter, färdvägar eller torvtäkt ger våtmarker höga kulturhistoriska värden. Kännedomen om kulturhistoriskt prioriterade våtmarker är bristfällig. Dikning, vägbyggnad, gruvor, torvtäkter och bebyggelse är exempel på verksamheter som har orsakat negativ påverkan på våtmarksmiljöer

8 11 preciseringar. - De är ibland för diffusa det behövs kvalitets- och kvantitetsmått för att kunna jobba med preciseringar på regional nivå. - Kunskapsbrist både inom natur och kultur. - Preciseringen främmande arter jobbar vi inte alls med stora regionala skillnader. - GMO begränsad rådighet och begränsade kunskaper - Ekosystemtjänster data och kunskap saknas. - Ökad press på våtmarker som användning för biobränsle. Torvtäkter? - Västerbotten har en regional våtmarksstrategi för skydd och restaurering(2008). De gamla delmålen är kvar i den. Bristanalys

9 Uppföljning - Bra kunskap om hur mycket och vad som är skyddat. - Dålig kunskap kring påverkan Markavvattning? Skogsbilvägar? Diariesystemet stödjer inte uppföljning. - En uppföljning av myrskyddsplan (Av 30 st påverkan på ca 10 myrar, nya ingrepp). - GMO och ekosystemtjänster där saknas underlag. - Miljöövervakning viktig för att kunna följa upp våtmarksinventeringarna och påverkan - Tillförlitliga data finns bara om vissa arter

10 Åtgärder - Vi har rådighet på regional nivå men saknar resurser. - Mer resurser för skydd och skötsel av natur- och kulturmiljöer. - Ny mer restriktiv lagstiftning med krav på mer hänsyn. Ur ett regionalt perspektiv är hänsynsfrågan väldigt viktig att arbeta med. - Återskapande. Mer resurser för ersättning till markägare. Uppdrag till myndigheter att genomföra prioriterade återställningsprojekt. - Regionala delmål var viktiga i arbetet med strategier och i handläggning. - Regionala delmål var viktiga i arbetet med Näringsliv och Skogsstyrelser regionalt. Kvantitativa mål behövs.

11 Våtmarksinventeringen i Västerbottens län klar fjällen och våtmarker mindre än 50 ha ej inventerat -