Vägledning med rekommendationer för länsstyrelsernas arbete med regionala miljömål och åtgärdsprogram för miljömålen
|
|
- Mats Fransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vägledning med rekommendationer för länsstyrelsernas arbete med regionala miljömål och åtgärdsprogram för miljömålen Dokumentet har utarbetats under en längre tid i dialog med länsstyrelsernas miljömålssamordnare och även behandlats i miljönätverkets chefsforum för miljömål. Det har fastställts av RUS styrgrupp och även godkänts av kontaktlänsråd för miljömål i länsrådsgrupp 6 för miljö. Delen om regionala miljömål utgörs av rekommendationer fastställda , som kvarstår, men som uppdaterats och kompletterats. Denna vägledning tar upp ett antal frågeställningar i länsstyrelsernas arbete med åtgärdsprogram och regionala miljömål, närmare bestämt instruktionen 6 punkt 1 (delen regionala mål) och punkt 2. För varje frågeställning beskrivs hur länsstyrelserna kan gå till väga/gör idag och föroch nackdelar med olika sätt. I vissa fall ges också rekommendationer, i syfte att bidra till samsyn och minsta gemensam nämnare mellan länsstyrelserna i detta arbete. 6 Länsstyrelsen ska verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås och ska vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Länsstyrelsen ska särskilt 1. samordna det regionala mål- och uppföljningsarbetet, 2. utveckla, samordna och genomföra regionala åtgärdsprogram med bred förankring i länet för att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen, 3. stödja kommunerna med underlag i deras arbete med generationsmålet och miljökvalitetsmålen, och 4. verka för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen får genomslag i den lokala och regionala samhällsplaneringen samt bidra till att de beaktas i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen ska i fråga om sitt miljöarbete rapportera till Naturvårdsverket och samråda med verket om vilken rapportering som behövs. 1. Regional anpassning av nationella miljömål RUS styrgrupp och länsrådsgrupp 6 för miljö fastställde 2012 rekommendationer för regional anpassning av nationella miljömål. Budskapet i dessa är att det viktigaste är att kommunicera de nationella miljömålen och att regionala anpassningar av dessa endast ska göras vid behov. Intentionen med denna rekommendation var också att huvudfokus i arbetet ska ligga på åtgärdsprogrammen. De allra flesta länsstyrelser har följt dessa rekommendationer. En del länsstyrelser har samlat nationella miljömål som berör länet och regionala anpassningar av dessa i egna dokument eller på sina hemsidor. Regionala anpassningar har i allmänhet förankrats. I rekommendationerna här nedan återges de från 2012, som därmed fortsätter att gälla. Därtill har två rekommendationer lagts till, en om åtgärds- eller verksamhetsmål och en om andra nationella mål av betydelse för miljöarbetet. Åtgärdsprogrammen och dess åtgärder ska bidra till de nationella miljömålen och därför är det viktigt att kopplingen mellan miljömål och åtgärder finns och att det helst framgår i hur hög grad åtgärderna bidrar till måluppfyllelsen i miljömålen (inkl. angivna nivåer i de målmanualer som nationellt målansvariga fastställt). Kopplingen kan vara direkt och då är det relativt enkelt att visa detta, men är ofta mer indirekt och då är det svårare. Frågan om behovet av ytterligare mål som visar hur åtgärderna bidrar till och förhåller sig till olika miljömål har därför aktualiserats och 1
2 detta tas upp i den första av de nya rekommendationerna. En sån typ av mål ligger nära något Miljömålsberedningen tar upp i sitt delbetänkande Etappmål i miljömålssystemet (SOU 2011:34): Miljömålsberedningen har i uppgift att fokusera på områden som är särskilt svåra och kräver politiska avvägningar. Vi utgår från denna uppgift även i arbetet med att formulera förslag till etappmål. Samtidigt finns det många områden som är viktiga i miljöarbetet, men som kan hanteras av ansvariga myndigheter och andra aktörer utan att ett etappmål formuleras. Vi vill i detta sammanhang särskilt lyfta fram möjligheten för myndigheter, kommuner och andra aktörer att inom ramen för sin uppgift formulera verksamhetsmål som bidrar till att miljömålen nås. (avsnitt 3.2) Utöver miljömålssystemets mål finns andra nationella mål av betydelse för miljöarbetet, dels sektorsmål inom olika politikområden, exempelvis mål för ekologisk produktion och konsumtion. Sedan hösten 2015 finns också de globala hållbarhetsmålen och dess delmål (Agenda 2030). Dessa är i allmänhet mer övergripande än miljömålssystemets mål, men några undantag finns (ex. delmålet för matsvinn) och därtill speglar dessa mål mer än miljömålen synergier och kopplingar till de andra dimensionerna av hållbar utveckling. Rekommendationerna som tidigare lämnats för miljömålens hantering regionalt är egentligen lika relevant att ge för dessa andra mål. Internt inom länsstyrelsen är det dock viktigt att företrädare för miljömålsuppdraget här samråder med de verksamheter som ligger närmast det politikområde som målet avser. Länsstyrelserna börjar nu kommunicera de globala målen/agenda 2030 i anslutning till åtgärdsprogrammen för miljömålen. Länsstyrelserna uppmanas kommunicera ut de nationella miljömål som rör länet och även framföra att dessa gäller länet. Detta gäller generationsmålet, miljökvalitetsmålen med dess preciseringar och etappmål. (rekommendation fastställd 2012) Vid behov gör länsstyrelserna regionala anpassningar av de nationella miljökvalitetsmålens preciseringar och etappmålen. Regional anpassning kan göras då betydelsen av en nationellt angiven nivå eller kvantitet behöver anges för länet eller om länet vill lyfta fram ett regionalt särdrag. (rekommendation fastställd 2012) De nationella miljömål som har betydelse för länet och de regionala anpassningarna av dessa benämns tillsammans miljömålen för länet eller regionala miljömål. (rekommendation fastställd 2012) Huvudfokus i arbetet ska ligga på åtgärdsprogrammen. Dessa bör tas fram i bred samverkan inom länen. (rekommendation fastställd 2012) För att tydliggöra hur de regionala åtgärdsprogrammen för miljömålen bidrar till miljömålen kan åtgärds- eller verksamhetsmål formuleras. För sektorsmål och globala hållbarhetsmål av betydelse för miljöarbetet kan de första två rekommendationerna också tillämpas. 2. Vad är ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen? Uppdraget om regionala åtgärdsprogram för miljömålen kan ses en viljeyttring från regeringen att länsstyrelserna ska arbeta för och med att genomföra eller initiera åtgärder och att detta ska ske i samverkan med regionala och lokala aktörer. Det centrala är att länsstyrelserna och andra aktörer fortlöpande tar de initiativ som är möjliga att ta. Åtgärdsprogrammen ska vara en hjälp för detta. Regeringen har inte definierat vad som menas med regionala åtgärdsprogram för miljömålen och ingen central vägledning eller styrning har initierats kring hur arbetet ska bedrivas. En följd av 2
3 detta är att varje länsstyrelse själva utvecklat struktur och innehåll för detta arbete. Erfarenhetsutbyte har dock skett mellan länsstyrelserna, vilket bidragit till att samsyn ändå vuxit fram. De allra flesta länsstyrelser har idag ett målövergripande åtgärdsprogram som syftar till generationsmålet och miljökvalitetsmålen eller den miljömässiga dimensionen av hållbar utveckling. Detta fungerar då som ett samlande miljöprogram för länet och åtgärderna är då prioriteringar och ambitioner i förhållande till allt miljöarbete som redan sker, utifrån regionala förutsättningar och rådighet som finns samt nationella miljömål och andra prioriteringar. Programmet ska då alltså ge helheten, men det är också viktigt att det uttrycker ambitioner där vi kan göra mer miljönytta. Annars blir programmets funktion bara att heja på bra initiativ som redan tas. Några länsstyrelser har inte ett sådant program, utan har istället delat upp miljömålen i flera olika åtgärdsprogram (ex. Jönköping), alternativt prioriterat vissa miljömål/områden/sektorer i åtgärdsprogram de tagit fram inom ramen för miljömålsuppdraget (ex. Stockholm, Gotland). Länsstyrelser som inte haft något särskilt åtgärdsprogram för miljömålen har i sin årsredovisning kunnat hänvisa till att de genomfört åtgärder i alla fall eller till åtgärdsprogram inom andra uppdrag. Enkäter och årsredovisningar visar dock att samtliga länsstyrelser idag, inom miljömålsuppdraget, upprättar särskilda åtgärdsprogram eller planerar att göra detta. Länsstyrelserna ska inom ramen för flera olika uppdrag ta fram regionala åtgärdsprogram (eller liknande) som ska bidra till miljömålen eller olika samhällsmål där miljömålen är en del (framför allt energi/klimat, grön infrastruktur, tillsyn, landsbygd). Vattenmyndigheterna tar fram regionala åtgärdsprogram för vattenförvaltning och Skogsstyrelsen tar fram nationellt skogsprogram. Även regionerna har sådana uppdrag (regional infrastruktur, regional utveckling). Dessa program är då, utifrån miljömålens perspektiv, mer avgränsade och avser aldrig alla miljömål. Undantaget är de regionala utvecklingsstrategierna, som täcker in hela begreppet hållbar utveckling. Länsstyrelserna förhåller sig i allmänhet i sina åtgärdsprogram för miljömålen till andra regionala åtgärdsprogram, vilket är en fördel för förståelsen av hur olika styrdokument hänger samman. Miljömålens åtgärdsprogram ger då övergripande struktur i arbetet med miljödimensionen. I flera fall hänvisar miljömålens åtgärdsprogram till andra program och anger att åtgärder inom dess teman utvecklas där. Ett annat sätt är att integrera programmen i varandra. Flera länsstyrelser har exempelvis lagt in energi- och klimatuppdragets åtgärder i miljömålens åtgärdsprogram. Detta gör att det inte behövs en särskild handlingsplan till energi- och klimatstrategin och antalet styrdokument minskar då. Ytterligare ett sätt är att använda miljömålens åtgärdsprogram för att ange prioriteringar för de andra uppdragen och deras åtgärdsprogram, utifrån miljömålens regionala behov. De globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030, dvs. genomförandet av dessa, kommer framöver att få betydelse för det regionala miljömålsarbetet. Om det innebär nya och förändrade uppdrag återstår att se. Länsstyrelserna har i regeringsbrevet 2017 och 2018 fått uppdrag kring genomförandet av Agenda En följd av Agenda 2030 kan vara att i åtgärdsprogrammen för miljömålen mer ta upp synergier mellan miljö, sociala värden och ekonomi samt vikten av delaktighet i miljö- och hållbarhetsarbetet. Inom ramen för miljömålsuppdraget ha ett eller några målövergripande åtgärdsprogram, som anger regionala prioriteringar i arbetet för den miljömässiga delen av hållbar utveckling och som på ett ändamålsenligt sätt förhåller sig till andra uppdrags åtgärdsprogram. I begreppet regionala åtgärdsprogram för miljömålen även inbegripa åtgärdsprogram till följd av andra uppdrag som ska bidra till miljömålen och verka för att miljömålen blir 3
4 synliggjorda och en viktig del i dessa program, exempelvis vattenförvaltningens åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammen för miljömålen koppla till arbetet med Agenda Struktur på ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Det finns olika sätt att strukturera ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen. Inte heller för detta har någon styrning skett för att få länen att göra på liknande sätt, men vissa strukturer har ändå blivit vanligare än andra, bl.a. som en följd av erfarenhetsutbyte mellan länen. Åtgärderna kärnan i åtgärdsprogrammen Åtgärdsprogrammens kärna och det som främst är föremål för förankring och beslut samt i fokus vid genomförande och uppföljning är dess åtgärder. Vad är då en åtgärd (en del benämner åtgärd för aktivitet i sina program) i detta sammanhang? I kravspecifikationen för Åtgärdswebb för miljömålen, det gemensamma uppföljningssystem av åtgärdsprogrammen, som byggs , anges följande definition: En åtgärd är enligt Nationalencyklopedin en handling som är inriktad på (visst) resultat. Åtgärder som registreras i detta system ska som minimum ha en rubrik, en formulering som beskriver vad som ska göras och ha minst en ansvarig organisation Härutöver bör de åtgärder som registreras i Åtgärdswebben vara avgränsade i tid och rum och ha en tydlig avsändare och ett tydligt syfte. För exempel på olika åtgärdstyper, se förklaringen till begreppet åtgärdstyp. Åtgärdstyper som anges i kravspecifikationen är: Normativa (till exempel lagar, regler med tillämpning) Ekonomiska (till exempel bidrag, miljöskatter) Informativa (till exempel informationsmaterial och utbildning) Nätverksstyrning (till exempel dialoger och samverkan) Kunskapsunderlag (till exempel miljöövervakning och planeringsunderlag) Fysiska åtgärder Åtgärderna i de regionala åtgärdsprogrammen avser prioriteringar och ambitionshöjningar i länens miljöarbete. Dessa bygger på vad som är möjligt utifrån vilja och rådighet och bör alltid göras utifrån en regional analys av miljömålen. Allt miljöarbete som sker kan inte ingå, vilket skulle göra åtgärdsprogrammen mycket omfattande och då skulle heller inte prioriteringar framgå. Det finns dock exempel där miljöarbetet i sin helhet beskrivs i bakgrundstexter (ex. Dalarna som utöver åtgärderna har åtgärdsområden som i princip tar upp alla verksamheter som berörs av miljömålen). För att ytterligare prioritera har några länsstyrelser lyft fram en handfull särskilda utmaningar eller prioriteringar utifrån åtgärderna i sina program, en slags sammanfattning där det allra viktigaste framgår (Skåne, Västra Götaland, Jämtland, Dalarna). Det gängse är att de åtgärder som tas upp i de regionala åtgärdsprogrammen handlar om lite större, bredare, övergripande, aggregerade insatser, snarare än enskilda ärenden eller avgränsade insatser geografiskt eller hos enskilda organisationer. Exempelvis är en förekommande åtgärd att utveckla miljömålens integrering i den kommunala översiktsplaneringen, snarare än att ta upp en viss kommuns översiktsplanearbete. I uppföljningen kan däremot olika aktörer redovisa vad de 4
5 gjort inom ramen för åtgärden. Trots att åtgärderna till sin karaktär ofta är mer övergripande, gäller det dock att inte tappa konkretion och tydligheten i vad som ska göras. I allmänhet konkretiseras också åtgärderna när olika ansvariga aktörer ska ta om hand och omsätta dem. Vilka aktörer riktar sig åtgärderna till, dvs. vilka anges som ansvariga/drivande och medverkande? I stort sett alla länsstyrelser har idag åtgärdsprogram där åtgärderna riktar sig till såväl regionala myndigheter som kommuner och näringsliv och även andra organisationer. Enskilda medborgare kommer in indirekt genom åtgärder som syftat till att underlätta deras miljöarbete. Det finns dock län som har åtgärder riktade till privatpersoner (Jämtland). Samverkan mellan olika aktörer är en viktig åtgärdstyp. Detta ligger i linje med regeringens intention. De flesta länsstyrelser har åtgärdsprogram som inbegriper såväl tillämpning av olika styrmedel som faktiska fysiska åtgärder. De flesta länsstyrelser inbegriper vidare såväl åtgärder styrda av uppdrag/lagstiftning, som åtgärder mer på frivillig grund. Detta ligger också i regeringens intention, då det gäller både att vässa de verktyg aktörerna förfogar över och få mer att hända på frivillig väg. Tid för genomförande som anges för åtgärderna kan vara alltifrån specifikt tidsatta under programperioden, till löpande under perioden eller bara att de ska ske under perioden. En möjlighet som kan tillämpas är att justera och lägga till åtgärder under programperioden. Fördelen med detta är att programmet blir mer flexibelt och anpassat till verkligheten, en svårighet kan vara att förankra sådana tillägg. Hur många åtgärder är lämpligt att ha i ett åtgärdsprogram? Detta varierar mycket mellan länen och antalet kan också bero på hur många aspekter man tagit med i varje åtgärd. Alltför många åtgärder kan bli svårhanterligt (Jämtland 90 stycken, Dalarna 200 stycken). Övrigt kring struktur Alla länsstyrelser har någon form av kapitelindelning i sina program där programmets åtgärder delas in i olika grupper. De flesta länsstyrelser delar in sina program efter olika teman eller områden av betydelse för miljöarbetet, exempelvis vattenvård, samhällsplanering och konsumtion. Det finns också exempel på indelning efter samhällssektorer, såsom jordbruk, tillverkningsindustri och besöksnäring (Dalarna). Indelning efter miljömålen är också möjligt, men eftersom de flesta åtgärder är målövergripande blir en sådan kapitelindelning problematiskt, då åtgärder behöver upprepas alternativt att många hänvisningar mellan kapitlen då behövs. I kravspecifikationen för Åtgärdswebb för miljömålen listas olika möjliga åtgärdsområden: Avfall Energi Friluftsliv Gifter och kemikalier Hälsorelaterat Jordbruk/odlingslandskap Klimatpassning Konsumtion Kulturmiljö Miljöledning/verksamhetsstyrning 5
6 Kunskap Naturmiljö land Regional tillväxt Samhällsplanering Skogliga området Transporter Vatten Hur länge ska åtgärdsprogrammet gälla? De flesta länsstyrelser har fyra-femåriga program. Eftersom processen att ta fram och förankra ett åtgärdsprogram ofta är rätt omfattande och tar tid är det klokt att inte revidera programmen alltför ofta. Detta ska ställas mot att programmet inte bör bli inaktuellt i sina skrivningar. Jämförelse kan här göras med olika EU-anknutna program som är sjuåriga. Halvtidsöversyner kan vara ett sätt att hålla åtgärdsprogram aktuella (ex. Jönköping). Låt åtgärderna avse prioriteringar och ambitionshöjningar för länets miljöarbete och bygga på en analys utifrån vad som är möjligt i länet utifrån miljömålens behov. Inbegrip åtgärder som avser såväl regionala myndigheter, organisationer, kommuner och näringsliv som länsstyrelsens egna åtgärder. Utforma åtgärder i enlighet med begreppen som formulerats för Åtgärdswebb för miljömålen (kravspecifikationen). 4. Processen: ta fram, genomföra & följa upp ett regionalt åtgärdsprogram för miljömålen Åtgärdsprogrammen ska enligt uppdraget bedrivas med bred förankring i länet. Processen vid framtagande, genomförande och uppföljning av ett åtgärdsprogram är central för resultatet och för att undvika att styrdokumentet blir en hyllvärmare. God dialog, samverkan, kommunikation, aktörsanalys och mycket annat behövs för att hålla igång en sådan process långsiktigt. Inledningsvis är det centralt att förankra en gemensam målbild. RUS har tagit fram och tar löpande fram särskilda vägledningar till stöd för detta som finns på RUS hemsida, däribland Miljömålsprocessen, som tar upp alla steg i arbetet med ett åtgärdsprogram. Kurser i processledning och kommunikation ordnas också återkommande. RUS Åtgärdswebb för miljömålen lanseras 2018, för uppföljning av alla länsstyrelsers åtgärdsprogram för miljömålen. Även enskilda länsstyrelser har tidigare tagit fram vägledningar och alla länsstyrelser visar med sitt arbete lärande exempel på hur man kan bedriva detta arbete. Arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram bedrivs med fördel i projektform och inledningsvis tas i så fall fram en projektplan. Arbetet med att ta fram ett program har i allmänhet visat sig ta 1,5-2 år, inbegripet interna och extra samråd, framskrivande, remiss och fastställande. Samråd och dialog behöver ske med alla aktörer som förväntas ta ett ansvar för åtgärdsprogrammets åtgärder. Skogsstyrelsen har en speciell roll som samrådspart eftersom de också är ansvariga för ett miljökvalitetsmål, Levande skogar. En framgångsfaktor är att aktörerna själva är med och formulerar åtgärderna de ska driva eller medverka i. Samråds- och dialogprocessen behöver organiseras på ett ändamålsenligt sätt. Flera länsstyrelser samordnar dessa samråd med andra pågående processer och uppdrag, vilket ger effektivitet och även bidrar till att koppla dessa processer till miljömålsarbetet. 6
7 Sedan ett förslag till åtgärdsprogram för miljömålen skrivits fram har i princip alla länsstyrelser ställt ut det på remiss, även om det inte heller här uttalats några krav från uppdragsgivaren. Remisstiden behöver vara tillräckligt lång, så att även kommuner med ofta en beslutsprocess som tar lång tid hinner svara, dvs. minst tre månader. En omsorgsfull remisshantering är viktigt för aktörernas förtroende för processen. Åtgärdsprogrammen fastställs i allmänhet av landshövdingen. Ibland fastställer också ytterligare organisationer programmen. I genomförandet av åtgärdsprogrammen är grunden att drivande och medverkande aktörer tar om hand och omsätter sina åtgärder i sin verksamhetsplanering. Därutöver kan länsstyrelsen på olika sätt stimulera och understöda genomförandet. Flera länsstyrelser har arbetat med överenskommelser med kommuner och andra (ex. Gävleborg, Kronoberg) och vissa arbetar aktivt med att få till samverkansprocesser inom olika aktörsgrupper (ex. Dalarna). Länsstyrelsen behöver själv internt organisera sitt arbete med genomförandet. Här är det naturligt att koppla ihop miljömåls- och miljöledningsuppdragen. Betinget för länsstyrelserna i åtgärdsprogrammen utgör en del av arbetet med indirekt miljöpåverkan enligt miljöledningens terminologi. RUS och länsstyrelsenätverket för miljöledning arbetar med vägledning för detta. Vikten av bättre åtgärdsuppföljning har betonats i miljömålsuppföljningen och även i andra sammanhang under senare år. Detta är en anledning till IT-systemet Åtgärdswebb för miljömålen, för uppföljning av regionala åtgärdsprogram för miljömålen. Ett sådant system har också länge efterfrågats av länsstyrelsernas miljömålssamordnare. Intentionen är att alla länsstyrelser ska ansluta till detta system. Flertalet länsstyrelser bedriver idag någon slags uppföljning av sina åtgärdsprogram, men alla gör på sitt sätt och man involverar i varierande grad de extra aktörerna i arbetet. Några har kopplat uppföljningen till sina ordinarie verksamhetsuppföljningssystem. När länsstyrelserna nu i LISA inför ett gemensamt IT-system för verksamhetsplanering är en fråga hur kopplingen till Åtgärdswebb för miljömålen ska göras ändamålsenlig. Länsstyrelsernas tvååriga återrapporteringskrav enligt uppdrag 51 i regleringsbrevet 2015 syftade till att ge regeringen information om hur arbetet med åtgärdsprogrammen går i länen, och hur länsstyrelsernas använder åtgärdsprogrammen för att stimulera åtgärdsarbetet i kommuner och näringsliv samt integrera miljömålen i sin egen verksamhet. Utöver själva återrapporteringarna har enkät om arbetssätt som tillämpas i länen besvarats av alla länsstyrelser två år. Informationen där är användbar i det fortsatta erfarenhetsutbytet mellan länsstyrelserna. Länsstyrelsernas och RUS underlag till fördjupad utvärdering av miljömålen 2012 innehåller en analys av miljöarbetet regionalt och lokalt som ännu är av intresse för arbetet med regionala åtgärdsprogram frö miljömålen. Förankra inledningsvis i framtagandet av ett åtgärdsprogram för miljömålen en gemensam målbild. Sörj för att det finns processledningskunskap i länsstyrelsens miljömålsorganisation. Ta del av länsstyrelsegemensamma vägledningar, kompetensutveckling och lär av varandra. Använd Åtgärdswebb för miljömålen för uppföljning av de regionala åtgärdsprogrammen för miljömålen. 7
8 Koppla miljömåls- och miljöledningsuppdragen på ett ändamålsenligt sätt, exempelvis genom att integrera åtgärder i åtgärdsprogrammen i länsstyrelsens verksamhetsplanering. 5. Särskilt samspelet med kommuner, region och näringsliv Kommunerna är en central aktör för miljöarbetet och i de regionala åtgärdsprogrammen för miljömålen. Vid sidan om länsstyrelsen själv är i allmänhet kommunerna de som brukar medverka i flest åtgärder. Det är angeläget att kommunerna inbegriper sin medverkan i sina styrdokument och sina processer, exempelvis i sitt miljöprogram eller översiktsplan. Länsstyrelsen kan på olika sätt stödja kommunerna i detta arbete. Att stödja kommunerna är också en av de särskilda frågor som lyfts fram i miljömålsuppdraget enligt länsstyrelseinstruktionen. Länsstyrelserna har flera samverkansfora med kommunerna, eller där kommuner deltar, där åtgärdsprogrammet kan tas upp. De allra flesta länsstyrelser har nätverk för kommunala miljö- eller hållbarhetstrateger och i dessa är det lämpligt att ta upp mer övergripande frågor kring hur kommunerna bedriver sitt arbete för miljömålen och medverkan i det regionala åtgärdsprogrammet. Dialog med den politiska nivån och berörda chefstjänstepersoner i dessa övergripande frågor är också viktigt. Utöver erfarenhetsutbyte kan gemensam metodutveckling och andra gemensamma aktiviteter genomföras. I flera län medverkar kommunerna själva i åtgärdsuppföljningen av det regionala programmet avseende sina insatser. Några länsstyrelser arbetar med överenskommelser med kommunerna utifrån sina åtgärdsprogram, se punkt 4. RUS vägledning Lokalt arbete med miljömål, som finns på RUS hemsida, är ett stöd för länsstyrelser och kommuner i detta arbete. Regionerna är också en särskilt viktig part i arbetet med åtgärdsprogrammen och samverkanspart till länsstyrelserna, genom deras ansvar för regional tillväxt och utveckling, transportplanering och genom deras stora direkta miljöpåverkan. För närvarande har regionerna också ett särskilt uppdrag om att upprätta handlingsplaner för klimat- och miljöintegrering i det regionala tillväxtarbetet, där det är väsentligt att identifiera kopplingen till länsstyrelsens regionala åtgärdsprogram. Att involvera regionerna är också ett sätt att involvera regionala och kommunala politiker i miljöarbetet, då regionerna är politiskt styrda. Näringslivet har också en central i roll i åtgärdsprogrammen för miljömålen. Programmen kan ta upp näringslivets egna åtgärder, offentligas åtgärder i syfte att verka för miljömålen hos näringslivet och samverkansåtgärder. Miljömålsuppdraget kan vara en möjlighet att bygga samverkan med näringslivet. För både kommuner, regioner och näringsliv har de globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030 nu hamnat alltmer i fokus. Det är därför viktigt i miljömålsarbetet att förhålla sig till det och kommunicera miljömålen som något som utvecklar miljödelen i Agenda Bedriv i arbetet med de regionala åtgärdsprogrammen för miljömålen i nära samarbete med kommuner, regioner och näringsliv. Ha ett nätverk med kommunala miljö- eller hållbarhetstrateger eller liknande. 8
Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS
Fastställd av RUS styrgrupp 2017-01-19 och förankrad med kontaktlänsråd för miljömålen i länsrådsgrupp 6 för miljö. Ersätter motsvarande dokument från 2011-01-12. Roll och verksamhetsbeskrivning för RUS
Läs merLänsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.
Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som
Läs merLÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION
Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Mål för miljödimensionen av hållbar utveckling - Ett gemensamt arbete miljömål.se LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION 5 a Länsstyrelsen
Läs merLänsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2017
1 (5) Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet Regeringen fattade i december 2014 (M2015/213/Mm) beslut om att inrätta ett Miljömålsråd för att stärka berörda myndigheters roll i genomförandet
Läs merKoppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne
Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation
Läs merRegional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS
Regional årlig uppföljning av miljömålen 2018 Källa: Anvisningar från RUS 2018-06-04 Dagordning 1. Välkomna, inspelning 2. Presentation av deltagare från RUS och Naturvårdsverket 3. Genomgång av anvisningarna
Läs merNyheter inom Miljömålssystemet
Illustration: Tobias Flygar Nyheter inom Miljömålssystemet Petronella Troselius Historik - Varför miljömålssystemet? 172 olika miljömål mellan 1980-1994: Ingen överblick eller samordning Oklart vem som
Läs merInledning. Inledning
Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill
Läs merVästra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Läs merUppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.
Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut
Läs merMiljömålsdagarna maj På gång i RUS Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS, Länsstyrelsen Dalarna.
Miljömålsdagarna maj 2011 På gång i RUS 2011 Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS, Länsstyrelsen Dalarna www.rus.lst.se RUS roll och uppgifter Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet Länsstyrelsegemensamma
Läs merVerksamhetsplan Sammanfattning av verksamhetsplanen: Uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning
Verksamhetsplan 2016 Slutligt fastställd av RUS styrgrupp (behandlad vid möte 2016-02-02 och slutligt fastställd per capsulam) och behandlad i länsrådsgrupp 6 för miljö genom Veronica Lauritzsen. Verksamhetsplanen
Läs merAnvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen
2018-06-04 1(6) Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen 1. Övergripande Syfte Den årliga uppföljningen av miljömålen på nationell nivå syftar till att förse regering och riksdag med underlag
Läs merVerksamhetsplan Sammanfattning av verksamhetsplanen
Verksamhetsplan 2017 Slutligt fastställd av RUS styrgrupp 2017-01-19 och godkänd i länsrådsgrupp 6 för miljö genom kontaktlänsråd för miljömålen Veronica Lauritzsen. Verksamhetsplanen biläggs ansökan till
Läs merBeredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet
PROCESSBESKRIVNING 1(7) Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet (MMR) 1. Sammanfattning Syftet med detta dokument är att tydliggöra vad som ska gälla för länsstyrelsernas medverkan
Läs merAgenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13
1(5) Miljödepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Gunilla.Blomquist@regeringskansliet.se Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 (Er beteckning: M2019/00661/S)
Läs merVerksamhetsplan Uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning
Verksamhetsplan 2015 Slutligt fastställd av RUS styrgrupp 2015-01-29 och behandlad i länsrådsgrupp 6 för miljö genom Robert Andrén. Verksamhetsplanen biläggs ansökan till Naturvårdsverket för RUS verksamhet
Läs merVerksamhetsplan Sammanfattning av verksamhetsplanen. Uppföljning, utvärdering, miljöinformationsförsörjning
Verksamhetsplan 2018 Dnr 501-6488-2017 (Länsstyrelsen Dalarna) Slutligt fastställd av RUS styrgrupp 2018-01-31 och godkänd i länsrådsgrupp 6 för miljö genom kontaktlänsråd för miljömålen. Dialog har även
Läs merVI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne
VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget
Läs merMiljömålen regionalt och RUS.
Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga
Läs merSlutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm
Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merÅrlig uppföljning av miljömålen på regional nivå
SWE DI SH E NV IR ON ME N TA L P R OTE C TI ON A GE NC Y ANVISNINGAR 2017-06-22 NV-03948-17 Årlig uppföljning av miljömålen på regional nivå Syfte Den årliga uppföljningen av miljömålen på nationell nivå
Läs merLänsstyrelsernas medverkan i Miljömålsrådet
2017-03-15 Information Informationsbrev nr 3 Länsstyrelsernas medverkan i Miljömålsrådet Bästa kolleger. Sedan 2015 ingår Länsstyrelserna i Regeringens Miljömålsråd och representeras där av landshövding
Läs merIngrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi
Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS
Läs merDet nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten
Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens
Läs merHandbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merRUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 13 oktober 2017
RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 13 oktober 2017 Skype-möte Närvarande: Anna-Lena Lövkvist Andersen (första timmen) Carl-Johan (Calle) Sanglert Marie Vallin Magnus Eriksson (anteckningar) Monika
Läs merMiljömål och indikatorer
Miljömål och indikatorer SKL:s Miljöchefsnätverk 2016-12-02 Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS Samhällets mål för hållbar utveckling Boverket har identifierat 100 mer övergripande samhällsmål! Vad
Läs merÅtgärdsprogram till Dalarnas miljömål
Åtgärdsprogram 2018 2022 till Dalarnas miljömål Omslagsbild: Kyrkbåtsrodd Foto: Håkan Olsén Rapporten kan laddas ner från Länsstyrelsen i Dalarnas läns webbplats: www.lansstyrelsen.se/dalarna/publikationer
Läs merMiljööverenskommelse
Länsstyrelsen Värmland IKJNNEKOmiJiM ^OiyiiViLINSTYRELSEN i,ä 2018-03- 2 2 r,:..s,iål l... Öi Miljööverenskommelse - för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- och klimatutmaningar! Nu
Läs merVälj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.
Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Titel: Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö-miljömål Beställare: RUS Länsstyrelserna
Läs merLänsstyrelsernas medverkan i Miljömålsrådet
Informationsbrev nr 2 Länsstyrelsernas medverkan i Miljömålsrådet Bästa kolleger. Sedan 2015 ingår Länsstyrelserna i Regeringens Miljömålsråd. Ett första informationsbrev om länsstyrelsernas medverkan
Läs merUppdrag om översyn av Miljömålssystemet M 2008:02. Utredningen om miljömålssystemet
Uppdrag om översyn av Miljömålssystemet M 2008:02 Ur utredningsdirektivet Det är regeringens uppfattning att en tydlig målstruktur kombinerad med ett uppföljningssystem och ett väldefinierat ansvar möjliggör
Läs merStrategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra
Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra DET UNIKA MILJÖMÅLSARBETET Ett systematiskt systematiskt miljöarbete En enig riksdag stod bakom beslutet 1999. Största politiska samordningsprojektet
Läs merLänsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2018
1 (7) Länsstyrelsernas egen åtgärdslista till Miljömålsrådet 2018 Regeringen fattade i december 2014 (M2015/213/Mm) beslut om att inrätta ett Miljömålsråd för att stärka berörda myndigheters roll i genomförandet
Läs merKommittédirektiv. Dir. 2011:91. Beslut vid regeringssammanträde den 13 oktober 2011
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) Strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning med syfte att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen Dir. 2011:91 Beslut
Läs merYttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet
Datum Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet (dnr ) Länsstyrelsen i Jönköpings län yttrar sig över Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Agenda 2030 och Sverige: Världens
Läs merLångsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-18 M2013/1659/Nm Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) Miljömålsberedningen har i uppdrag
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merStat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas?
Stat, region och kommun. Hur kan samspelet - STAT OCH KOMMUNDIALOGEN utvecklas? 18 augusti 2016 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Samhällsplaneringen ett viktigt verktyg att nå HÅLLBAR UTVECKLING
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merVälkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen
Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska
Läs merBetänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete
EM1003 W-4.2, 2012-02-09 YTTRANDE 1 (5) Datum Ert datum Ert dnr 2015-06-29 M2015/1539/S Analysavdelningen Enheten för miljöanalys Linda Kaneryd linda.kaneryd@energimyndigheten.se Miljö- och energidepartementet
Läs merKommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014
Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare
Läs merVision Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden
Vision 2020 Länsstyrelsen Jämtlands län med sikte på framtiden Länsstyrelsens vision Tillsammans för en hållbar framtid Tillsammans för en hållbar framtid är vår vision och den ger oss samlad kraft att
Läs merLänsstyrelsernas roll i Energi- och klimatarbetet
Länsstyrelsernas roll i Energi- och klimatarbetet LEKS nätverksträff 26 mars 2014 Per-Erik Sandberg Miljönätverket Länsstyrelsens roll Länsstyrelseinstruktion Energi- och klimatpropositionen 2009 Regleringsbrev
Läs mer/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET
REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,
Läs merLänsstyrelsens remiss om regionalt åtgärdsprogram för miljömålen /
Kommunledningsförvaltningen Stefan Johansson,0550-858 97 stefan.johansson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2016-11-21 Ks/2016:208 Sida 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Länsstyrelsens remiss om
Läs merYttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN
Sida 1 (1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Protokollsutdrag 2019-08-20 222 Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU
Läs merMiljööverenskommelse
Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera - och klimatutmaningar! Nu skrivs överenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt och synliggöra kommunernas och Landstinget
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om regionalt tillväxtarbete; Utkom från trycket den 30 juni 2017 utfärdad den 15 juni 2017. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser 1 I denna förordning
Läs merYttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete, SOU 2015:43. Sammanfattning
Yttrande Datum 2015-09-23 Dnr 509-2085-2015 1(5) Karin Fager Miljö- och vattenenheten 010-2239222 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Vägar till ett effektivare miljöarbete, SOU
Läs merRevidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram
2015-05-27 1(6) Revidering och förankring av Regionalt utvecklingsprogram 1. Sammanfattning Region Örebro län bildades 1 januari 2015. Regionbildningen syftar till att skapa en samlad demokratisk organisation
Läs merHållbarhetsrådets möte 16 nov Handlingsplan för miljömålsarbetet och dess prioriterade insatsområden, med fokus på Giftfri vardag
Hållbarhetsrådets möte 16 nov 2016 Handlingsplan för miljömålsarbetet och dess prioriterade insatsområden, med fokus på Giftfri vardag Handlingsplan för miljömålsarbetet Sist ut av RUS handlingsplaner
Läs merRegion Östergötland Större kraft att växa tillsammans
Region Östergötland Större kraft att växa tillsammans 1 Bakgrund Juni 2012 ansöker landstingsfullmäktige om att få bilda region i Östergötland Maj 2013 startar Utveckling Östergötland arbetet med att:
Läs merSAMMANFATTNING. Steg på vägen. Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012
SAMMANFATTNING Steg på vägen Fördjupad utvärdering av miljömålen 2012 RAPPORT 6500 juni 2012 Beställningar Ordertel:08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post:natur@cm.se Postadresss: CM Gruppen AB,
Läs merKulturmiljö & miljömål
Kulturmiljö & miljömål Länsstyrelsens uppdrag Sedan ett par år tillbaka är länsstyrelsernas uppdrag inom miljömålsarbetet inskrivet i den s.k. länsstyrelseinstruktionen, det vill säga, det är ett stående
Läs merFramtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland
1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram
Läs merTips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten
1(8) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Version 1.5 2016-02-18 Ärendenr: NV-05639-15 Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten
Läs merUppföljning av hälsa i miljömålen
Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,
Läs merNaturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5
Regeringsbeslut 1 :5 REGERINGEN 2012-03-08 M2012/722/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag till Naturvårdsverket att utarbeta en landskapsanalys och analysera relevanta styrmedel
Läs merStrukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv
Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det
Läs merLänsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan
Länsstyrelsens perspektiv på lokal och regional planering för minskad klimatpåverkan 18 november 2015 Elisabet Weber Länsarkitekt, Länsstyrelsen Skåne Exempel på regional och lokal planering - Skåne Arbete
Läs merHandlingsplan för hållbar utveckling,
UFV 2013/386 Handlingsplan för hållbar utveckling, 2016- Fastställd av rektor 2016-01-12 Utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja en hållbar
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merBILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH
BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merRegeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10
Regeringen Regeringsbeslut 1:10 2017-06-22 Ku2017/01563/KL Kulturdepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag till Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Boverket, Statens jordbruksverk,
Läs merFördjupad utvärdering av miljömålen 2019
Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019 En sammanhållen politik för hållbar utveckling Viktiga vägval för att nå miljömålen Sverige kan påverka den globala utvecklingen Förebild hantera våra nationella
Läs mer2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen
Läs merArbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland
Arbetsplan Regionala samverkansrådet Västernorrland Fokus för arbetet 2017 Arbetsplan 1.0 2017-04-12 Handläggare Susanne Sahlin Regional Utveckling 1. Regionala samverkansrådet uppdrag och uppgifter Regionala
Läs mer2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013
Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska
Läs merUppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd
Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden
Läs merÅrlig uppföljning av nationella miljökvalitetsmål, generationsmålet och etappmålen 2019
SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y ANVISNINGAR OCH SKRIVMALL 2018-10-31 Nr NV-07769-18 Årlig uppföljning av nationella miljökvalitetsmål, generationsmålet och etappmålen 2019
Läs merProjektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen
Projektplan för att ta fram åtgärdsprogram för blå- och grönstrukturen Projektbeställare Samhällsbyggnadsförvaltningen Projektledare Kristina Eriksson Datum 2016-04-18 Version 2.0 Projekt-, ärendenr. KS
Läs merSkånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen
Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars
Läs merFAH. Vägledningsstandard för hållbar utveckling
FAH Kommunerna och miljön Stockholm 12-13 april 2011 Vägledningsstandard för hållbar utveckling peter.wenster@skl.se Varför Målgrupp Väsentliga frågeställningar Form och innehåll Koppling till olika verksamheter
Läs merMot en hållbar stadsutveckling
Mot en hållbar stadsutveckling En fördjupad utvärdering av möjligheterna att nå Miljökvalitetsmålen Generationsmålet Hur kan den fysiska planeringens roll stärkas? Genomför föreslagna beslut och åtgärder!
Läs merLänsstyrelserna, vattenmyndigheterna och
Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Miljösamverkan Sverige Myndigheternas syn på åtgärdsbetinget i vattendelegationernas beslut 2009 om vattenförvaltningsplaner för genomförande av EU:s ramvattendirektiv
Läs merANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål i FU19
1(12) SWE DI S H E NVIR O NM E NTA L P RO TE CTI O N A GE N CY ANVISNINGAR OCH METODSTÖD 2017-10-16 Ärendenr: NV-07047-17 ANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål
Läs merKommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010
Kommittédirektiv Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag Dir. 2010:55 Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska underlätta införandet av en ny planoch
Läs merUppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Läs merOm kommunal avfallsplanering. för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef
Om kommunal avfallsplanering för dig som är politiskt förtroendevald eller förvaltningschef För varje kommun ska det finnas en renhållningsordning som ska antas av kommunfullmäktige. Renhållningsordningen
Läs merVattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!
Läs merRUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 4 april 2014
RUS. Anteckningar från arbetsgruppens möte 4 april 2014 Naturvårdsverket, Kosterhavet Närvarande: Emilie Vejlens, Coco Dedering, Monika Puch, Marie Vallin, Birgit Nielsen, Eva Mikaelsson, Anna-Lena Lövkvist
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE SAMHÄLLSPLANERING Samverkansplattform
HÄLSOFRÄMJANDE SAMHÄLLSPLANERING Samverkansplattform HÄLSOFRÄMJANDE SAMHÄLLSPLANERING är ett samarbete mellan Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Arbets- och miljömedicin Syd och Miljösamverkan Skåne. Syfte
Läs merPM. RUS-dialog inom miljöområdet
Heidi Samuelsson Tel: 0470-77 86 02 PM. RUS-dialog inom miljöområdet Arbetsgrupp: Per-Anders Persson och Ida Andreasson, Länsstyrelsen i Kronobergs län. Heidi Samuelsson, Regionförbundet södra Småland.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Naturvårdsverket; Utkom från trycket den 4 januari 2013 utfärdad den 20 december 2012. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter 1 Naturvårdsverket
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Läs merUppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)
1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning
Läs merUppdrag till Statistiska centralbyrån om statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030
Regeringsbeslut III 3 2017-02-16 Fi2017/00692/SFÖ (delvis) Finansdepartementet Statistiska centralbyrån Uppdrag till Statistiska centralbyrån om statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda
Läs merMiljömålssystemet i korthet
Miljömålssystemet i korthet 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Även fyra så kallade övergripande miljömålsfrågor ingick i miljömålssystemet: Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor
Läs merRegional planering under utveckling. Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering
Regional planering under utveckling Daniel André Boverkets enhet för strategisk planering Efterfrågan på regionala planeringsperspektiv ökar Trender och skeenden i vår omvärld Allt fler frågor kräver kommunöverskridande
Läs merRUS. Anteckningar från styrgruppens möte 21 november 2013
RUS. Anteckningar från styrgruppens möte 21 november 2013 Plats: Naturvårdsverket, Stockholm Deltagare: Stig Hammarsten ordf (X, miljövårdsdirektörerna), Manuela Notter (NV), Magnus Eriksson (W, verksamhetsledare),
Läs merSTRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK
STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK 2014 2020 INNEHÅLL Inledning... 4 Uppdrag... 4 Bakgrund... 4 Kulturrådets uppdrag inom det regionala
Läs mer