Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Transkript

1 Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket

2 En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete

3 Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL 3, 4 kap MB Regionplan Översiktsplan Detaljplan Fast. -plan Områdesbestämmelser Tillstånd enligt MB FBL VägL BanL etc. Lov, tillsyn och kontroll enligt PBL pil med enkel linje underlag för, pil med dubbel linje bindande.

4 Klimatanpassning i planering Den fysiska planeringen måste utvecklas och användas som ett offensivt redskap, dels för att minska riskerna och olägenheterna på sikt, dels för att skapa ett mer integrerat samhällsbyggande med ett minskat transportbehov och utsläpp av växthusgaser som mål - det regionala perspektivet blir allt viktigtare. Den fysiska planeringen kan med hjälp av dagens system förhindra att förvärra situationen genom planering och lokalisering av ny bebyggelse men det finns begränsningar i vad man med hjälp av PBL kan åstadkomma för att skydda den befintliga bebyggelsen.

5 Nya utmaningar för planeringen? Nya utmaningar gäller för den översiktliga planeringen i en tid som präglas av komplexa förändringar i ett högt tempo. Hur kan man planera både på kort och lång sikt och i med och motgång? Hur planerar man i en kommun som krymper? Här måste översikts-planeringen utvecklas för att kunna hantera en situation för att kunna behålla och utveckla befintliga kvaliteter. Hur påverkar klimatfrågan den översiktliga planeringen? Går det att lösa problemen i lokala detaljplaner? Vem planerar för regionens utveckling?

6 Möjligheter På översiktlig kommunal planeringsnivå finns möjlighet till den helhetssyn som behövs för att kunna överblicka nutida och framtida konsekvenser av klimatförändringarna. Riskområden kan pekas ut med grov penna och strategiska beslut kan tas om vad som är önskvärt att göra med dessa områden. Brett förankrade politiska ställningstaganden som tas på denna nivå ska kunna snabba upp arbetsprocessen för mer detaljerad planering och för lovgivning Ändringar i PBL förtydligar vikten av hänsynstagande till klimatförändringen vid planering På detaljerad plannivå kan man ange bestämmelser om bebyggelsens lokalisering på tomten, högre grundläggningsnivå och större taklutningar

7 Begränsningar Samverkan Regionala instrument Översiktsplanens roll och aktualitet Detaljplanens möjligheter Avvägningar och konflikter mellan olika intressen Fortsatt intresse att bo och bygga vattennära (Mellan ökade Sveriges befolkning med varav (97%) bosatte sig i kustområdet Resurser och avsaknad av underlag PBL skyddar inte befintlig bebyggelse PBL och MB

8 Bestämmelser i detaljplan (rättsverkande) Dp ej göras mer detaljerad än nödvändigt Ej införa fler och mer detaljerade bestämmelser än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med planen, 5 kap. 7 sista stycket. Tekniken utvecklas - alltså inte lämpligt med förbud mot sådana åtgärder där teknikutvecklingen kanske gör att åtgärden kan vara acceptabel i framtiden. Genomförandefrågor Vem ansvarar för att reglerad åtgärd genomförs? Dp-bestämmelser ska ha stöd i plan- och bygglagen 5 kap. 3-5 PBL anger obligatoriska bestämmelser och vad som i övrigt får regleras och 8 de villkor för lov som kan införas. Felaktiga bestämmelser får ingen rättsverkan

9 En enklare plan- och bygglag och ökad hänsyn till klimatförändringar Ändringar i plan- och bygglagen i syfte att förenkla och förtydliga reglerna i PBL för att underlätta planerings- och bygg-processen för alla berörda.

10 Ändringar i bestämmelser om allmänna intressen som ska beaktas, om översiktsplan och detaljplan, om bygglov samt om påföljder och överklagande. Samtidigt moderniseras språket i de berörda bestämmelserna. Ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2008.

11 Ändringar forts I lagen förtydligas att det vid planläggning ska tas hänsyn till den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling och att det vid prövningen av lokalisering av bebyggelse till viss mark ska tas hänsyn bland annat till risker för översvämning och erosion. Reglerna om ändring av översiktsplan förtydligas. Det införs en möjlighet att i detaljplanen bestämma att det får ges bygglov för viss markanvändning med förbehåll att en förekommande markförorening har avhjälpts.

12 Ändringar forts Bygglovspliktens omfattning för en- och tvåbostads-hus minskas bland annat för komplementbyggnader, så kallade, friggebodar, på upp till 15 kvadratmeter. Förutsättningarna för så kallade tidsbegränsade bygglov förtydligas. Dessutom blir det möjligt att under vissa förutsättningar upprepa en byggnads-åtgärd årligen utan någon ny bygglovsansökan.

13 2 kap. 2 tillägg Vid planläggning skall En god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens skall främjas. 2 kap. 3 tillägg Bebyggelse skall lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till 1. hälsa och säkerhet 5. risken för olyckor, översvämningar och erosion.

14 12 kap. 1 tillägg Länsstyrelsen ska pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att 4. en bebyggelse annars blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämningar eller erosion.

15 4 kap. 9 tillägg Länsstyrelsen skall under utställningstiden avge ett granskningsyttrande över (ÖP) förslaget. Av yttrandet skall framgå om 4. bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

16 Bakgrund Långsamt inträffade översvämningar och erosion omfattas inte av begreppet olyckor enligt LSO Problem vid prövning av hälso- och säkerhetsfrågor Problem har lett till att länsstyrelserna för diskussion om kommunernas planer för strandnära byggande, både i enskilda ärenden och generell vägledning Brister i kunskapsunderlag, arbetssätt och information Oklarheter om hur länsstyrelserna kan pröva beslut Syftar till att genom handlingsprogram för skydd mot olyckor förbättra kopplingen mellan fysisk planering och det förebyggande arbetet

17 Vidare - 4 kap. 1 a Fördjupning av och tillägg till översiktsplaneringen

18 Fördjupning av översiktsplanen En mer detaljerad redovisning av ställningstaganden inom ett visst geografiskt område Utveckla gestaltningsfrågorna i ÖP Sambanden med omgivningen och kopplingen till den kommunomfattande översiktsplanen ska redovisas Detaljeringsgraden bör anpassas till planeringsfrågornas karaktär och planens syfte Ökar förståelsen för översiktsplaneringen - medborgardialogen underlättas då planeringen blir mer konkret Tillägg till översiktsplanen Planeringsfrågor som inte tidigare har tagits upp i ÖP behandlas över hela kommunens yta Genom tillägg kan ÖP hållas aktuell i väntan på en på en omarbetning Tillägget ska inte vara för omfattande i förhållande till den kommunomfattande planen Vissa frågor är olämpliga att hantera genom tillägg Många tillägg = ny plan Gör inte tillägg till en ÖP som till stora delar är inaktuell!

19

20

21

22 Klimat- och sårbarhetsutredningen Slutbetänkande oktober 2007 Remiss tom 21 januari 2008 Ca 700 sidor sidor bilagor på CD Boverket deltog i den rådgivande kommittén samt bidrog med underlag och arbete i expertgrupper rapport om byggnader i förändrat klimat publicerad av Boverket

23 Slutsatser och förslag De senaste 100 åren har medeltemperaturen ökat med 0,7 grader Fram till slutet på seklet kommer ytterligare ökning ske med mellan 1,8 4 grader (för Sverige 3 5 grader men upp till 7 grader i norra delen av landet) Ökad nederbörd, stigande havsnivå (upp till 0,8m i angränsande hav) - ökade risker för översvämning, ras, skred och erosion Bebyggelse och infrastruktur drabbas (6 miljoner m2 byggnadsyta översvämmas en gång per 100 år, byggnader riskerar drabbas vid ras och skred, byggnader i erosionsbenägna områden vid höjning med 88 cm).

24 Slutsatser och förslag Ökat hänsynsstagande till översvämningar, ras, skred och erosion i öp och dp Ändringarna i PBL inte tillräckliga Ras och skred bör definieras Villkora säkerhetshöjande åtgärder i dp Preskriptionstid för skadeståndsplikt förlängs (tillägg i 8 kap, 28 ) Möjlighet att utföra åtgärder på annans mark för att skydda omgivande bebyggelse

25

26 Boverkets Klimatanpassningsuppdrag Boverket ska efter samråd med länsstyrelserna, Statens geotekniska institut, SMHI och Statens räddningsverk utveckla metoder för och redovisa exempel på hur planering och byggande kan anpassas för att förebygga, undvika och minimera negativa effekter av klimatförändringar. Boverket bör lägga särskild tyngd vid hur instrumenten i plan- och bygglagen kan användas, t.ex. när det gäller former för mellankommunal och regional samverkan vid planering, översiktsplaneringens betydelse samt detaljplaneläggningen inklusive genomförandefrågorna och bygglovsprövningen, med hänsyn till risken för översvämningar, ras, skred och erosion. Behovet av samordning mellan planoch bygglagen och annan lagstiftning bör uppmärksammas. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 1 juni Med anledning av de ändringar i plan- och bygglagen som träder i kraft den 1 januari 2008 ska Boverket, som en särskild del av uppdraget, samverka med länsstyrelserna för att ta fram vägledning och stöd för ett tydligare och stärkt hänsynstagande till risken för olyckor, översvämningar och erosion. Boverket ska redovisa denna del av uppdraget till regeringen (Miljödepartementet) senast den 31 december 2008.

27 Vad ska vi göra? Verksöverskridande arbete rör både plan- och byggsidan Utveckla metoder för och redovisa exempel på hur planering och byggande kan anpassas för att förebygga, undvika och minimera negativa effekter av klimatförändringar Vägledning om ändringar i PBL Samverka och samråda Två avrapporteringar dec 08 juni 09

28

29 Tack för mig!