STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7
|
|
- Lucas Ekström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 }
2 Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken för olyckor, översvämningar och erosion har genom den lagstiftningsförändring som genomfördes från den 1 januari 2008 inneburit att den äldre texten om sådan miljö- och riskfaktorer som bör beaktas utgick ur lagtexten. I dag gäller, enligt PBL 4 kapitlet 1, att kommunen skall ta hänsyn till de boendes och övrigas hälsa och säkerhet vid lokalisering av bebyggelse till viss mark. Enligt punkt 5 samma paragraf skall risken för olyckor, översvämningar och erosion beaktas. Av länsstyrelsens granskningsyttrande över kommunens förslag till översiktsplan skall det framgå om en bebyggelse blir olämplig ur dessa aspekter. Redovisningen i denna bilaga bygger till stor del på de på miljö- och riskfaktorer som redovisas i Översiktsplan, ÖP99. Idag föreligger större erfarenhet av vad redovisningen bör innehålla och denna bilaga är en uppdatering av den inventering som gjordes till ÖP99. Bland annat har frågor om miljökvalitetsnormerna (buller, kvävedioxid, partiklar) samt klimatproblematiken (översvämning m.m.), skred och risk för erosion uppmärksammats. Miljö- och riskfaktorer som redovisas i Översiktsplan Skred och andra naturkatastrofer 2. Markradon 3. Markföroreningar 4. Industriell verksamhet (riskobjekt enligt Lagen om skydd mot olyckor) 5. Avfallshantering 6. Hamnar 7. Terminalområden 8. Bensinstationer 9. Spårsystem 10. Trafikolyckor 11. Luftföroreningar 12. Buller 13. Transporter av farligt gods 14. Flygtrafik 15. El, värme, gas, vatten och avlopp 16. Beredskap och krig Tillägg i förhållande till redovisningen i Översiktsplan Klimateffekter (översvämningar, ökad temperatur, tunnelsäkerhet mm) 18. Radio-, TV-, tele- och IT-system 2
3 Översiktliga bedömningar av miljö- och riskfaktorer I detta inledande skede av arbetet med ny översiktsplan görs följande översiktliga bedömningar för vissa sakområden. Dessa beskrivningar och redovisningar kommer att utvecklas vidare under och efter samrådet. Skred och andra naturkatastrofer (1) I samband med att nya områden planeras eller då mark tas i anspråk för delvis ny användning skall risker för skred och andra naturkatastrofer beaktas. Tillgängliga skred utredningar och kartor skall studeras och senaste teknik skall användas. I särskilt känsliga områden, som vid exempel Bällstaån, kan kompletterande utredningar krävas. En sammanställning av områden där risken för skred föreligger tas fram till utställningen av översiktsplanen. Markradon (2) I samband med planering av nya områden görs mätningar och genom hänsynstagande till vad dessa visar och möjligheterna att vidta radonskyddande åtgärder utgör markradon ingen begränsande faktor för markanvändningen i Stockholm. Inga ytterligare studier bedöms motiverade. Markföroreningar (3) Mot bakgrund av stadens industriella historia är det viktigt att vid förändrad markanvändning analysera de specifika markförhållandena och vidta de åtgärder som är motiverade både vad avser riskerna för miljön i allmänhet och de krav som den nya markanvändningen kan föranleda. En kartering över platser med konstaterade eller befarade markföroreningar behöver ingå i underlaget för markanvändningsplaneringen. Industriell verksamhet inklusive riskobjekt enligt 4 lagen om skydd mot olyckor (4) Inom detta sakområde bör flera frågor klarläggas. Detta ska genomföras i samarbete med miljöförvaltningen med start under samrådet. Avfallshantering (5) Behandlas i samrådsunderlagets avsnitt 2.7, Nya energilösningar och tekniska system. Hamnar (6) Behandlas i den separata bilagan Redovisning av riksintressen. 3
4 Terminalområden (7) För verksamheter inom dessa områden bör det utvecklas ett informationssystem för dessa riskobjekt. Rekommenderade skyddsavstånd ska eftersträvas. Bensinstationer (8) Några nya principer jämfört med de som idag tillämpas bedöms inte finnas underlag för. Rekommenderade skyddsavstånd ska eftersträvas. Spårsystem (9) Målsättningen är tydlig i stadens Vision Stadens strävan är att främja resande med de kollektiva transportmedlen. Behandlas i samrådsunderlagets avsnitt 2.5, Ett modernt transportsystem och hållbart resande. Trafikolyckor (10) Inom detta sakområde bör flera frågor klarläggas. Detta ska genomföras i samarbete med trafikkontoret med start under samrådet. Luftföroreningar (11) Behandlas i samrådsunderlagets avsnitt 2.9, Miljö och hälsa i en tät storstad. Buller (12) Behandlas i samrådsunderlagets avsnitt 2.9, Miljö och hälsa i en tät stad. Transporter av farligt gods (13) Inriktningen i ÖP99 har inneburit att start- och målpunkter för transporter av farligt gods har minskat i takt med att områden för industriell verksamhet konverteras till andra verksamheter och bostäder. ÖP99 och inriktningsbeslut i kommunfullmäktige har förordat att hamnverksamheter, exempelvis oljehanteringen inom Värtanområdet, på sikt flyttas ut. I den fortsatta processen är det viktigt att öka kunskapen om näringslivets transporter. Dagens kunskapsbrist gäller även beträffande transporter av farligt gods på såväl väg som järnväg och till sjöss. Vidare finns det oklarheter i ansvaret inom staden för farligt godsfrågorna. Flygtrafik (14) Flygtrafikens betydelse för miljö- och riskbedömningar i Stockholm är främst förknippad med Bromma flygplats, som behandlas i den separata bilagan Redovisning av riksintressen. 4
5 El, värme, gas, vatten och avlopp (15) Radio-, TV-, tele- och IT-system (18) Kapacitetsaspekter, eventuella utbyggnadsbehov med planeringsmässiga konsekvenser samt eventuella nya anläggningar behöver studeras. I den fortsatta processen är det även viktigt att ta del av resultatet från landstingets regionala energistudie som bland annat Stockholms stad medverkar i. Även risker/sårbarhet knutna till radio-, TV-, tele- och IT-system bör belysas. Beredskap och krig (16) 1996 års försvarsbeslut anger att det militära hotet idag är litet. För Stockholms del är de objekt som kan vara av intresse för främmande makter främst lokaliserade till innerstaden. De mål som skulle kunna vara aktuella är mål för elförsörjningen, telekommunikationerna, transportsystemen och system för ledning, information och nyhetsförmedling. Klimateffekter (17) Frågan om översvämningsrisker hanteras av staden och de områden som berörs finns karterade och används som planeringsunderlag. Flera frågor med anknytning till klimatfrågan behandlas i samrådsunderlagets avsnitt 2.9, Miljö och hälsa i en tät storstad. Nya risk- och säkerhetsaspekter till följd av ny lagstiftning (19) Klimat- och sårbarhetsutredningen lyfter fram behovet av att det inom varje kommun behöver finnas en genomtänkt strategi och analys för hur klimathotet skall förebyggas. Till följd av detta har stadsledningskontoret och riskhanteringsrådet tillsatt en styrgrupp med fokus på anpassningsfrågor. Det som skall utredas är vad klimatförändringarna innebär för stadens verksamheter, hur klimatfrågan relaterar till den totala hotbilden samt hur en risk- och sårbarhetsanalys utifrån klimatanpassningar skulle kunna utföras. Styrgruppens arbete skall vara klart i maj Elektromagnetiska fält (20) Från nationell och regional nivå har kunskapsläget bedömts vara så pass bristfälligt att några rikt eller gränsvärden inte kan motiveras. I staden tillämpas sedan tidigare värdet 0,2 µt som vägledande för bedömning av skyddsavstånd vid nybyggnation. Några skäl att ompröva denna hållning bedöms inte föreligga. Uppgifterna i denna bilaga har sammanställts av Christina Leifman, sektionen för strategisk planering 5
Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
Inledning. 2 Bilaga Miljö- & riskfaktorer utställningshandling. 1. Skred- och rasrisker 2. Radon 3. Föroreningar i mark 4. Föroreningar i luft
Utställningshandling Mars 2014 Inledning Det finns fyra bilagor som ingår Vindelns översiktsplan. Den här bilagan redovisar miljö- och riskfaktorer som ska beaktas i planeringen. Enligt plan- och bygglagens
Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)
KOMMUNSTYRELSEN Handläggare Andersson Johan Lundholm Maria Datum 2018-10-04 Diarienummer KSN-2018-2386 Näringsdepartementet N2018/03415/SPN n.remissvar@regeringskansliet.se helene.lassi@regeringskansliet.se
Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket
Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL
1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.
Plan- och bygglag (2010:900) 3 kap. 3 kap. Översiktsplan 1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen. 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen
En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-10-12 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Eva Hägglund Näringsdepartementet 10333 STOCKHOLM En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering
Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering
Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län Inriktning
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten
Vatten i planeringen Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten Vatten i samhällsplaneringen Översiktsplan PBL 3 kap Detaljplan PBL 4 kap Plan- och lovsystemet
Utställning av kommuntäckande översiktsplan för Pajala kommun
1 (5) Pajala kommun Plan- och miljöenheten 984 85 Pajala Utställning av kommuntäckande översiktsplan för Pajala kommun Ett förslag till översiktsplan för Pajala kommun har ställts ut för granskning mellan
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Västerås översiktsplan 2026
1 STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN 2017 01 26 Ingrid Legrell Crona Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050, REVIDERAD januari 2017 Beskrivning av förändringar jämfört med gällande plan Denna beskrivning
Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-09-08 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Emilie Gullberg Miljö- och energidepartementet 10333 STOCKHOLM Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka
PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka 2018-10-03 1 Inledning Aktualiseringen avser översiktsplanen för Kungsbacka kommun, här kallad ÖP06. Översiktsplanen
Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten
Utblick buller Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten jenny.nordvoll@lansstyrelsen.se Ljud är önskvärt, oljud är inte det Oönskat ljud är buller Bullrets störande verkan beror
Länsstyrelsens behov av klimatdata
Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och
Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner
Från A till ÖP - planeringsprocesser i mindre kommuner ÖP läget i Sverige 8% 23% 30% FÖP:ar 31% 38% 70 % i pågående arbete Kommunomfattande ÖP. Antagandeår: 2017/2018 1990-1999 2000-2009 2010-2013 2014-2017
Behovsbedömning ANTAGANDEHANDLING SPN-000/000 1(8) tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM
Behovsbedömning 1(8) SPN-000/000 tillhörande tillägg till detaljplan för Manhem 2:1 MM i Dagsbergs socken i Norrköping kommun, upphävande av del av detaljplan den 18 oktober 2016 ANTAGANDEHANDLING Antagen
Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling
GRANSKNINGSYTTRANDE 1 (51) Kanslienheten, Kommunledningskontoret Växjö kommun Box 1222 351 12 Växjö Översiktsplan för Växjö kommun. Utställningshandling 2005-01-11. Förslag till översiktsplan för Växjö
Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg
Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg 08 452 79 88 olof.moberg@skl.se Vem har ansvaret? Är någon överhuvudtaget ansvarig för naturolyckor? - Frågan
5 Miljö- och riskfaktorer
5 Miljö- och riskfaktorer Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanen redovisa de miljöoch riskfaktorer som ska beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. I detta kapitel har rekommendationer
5.6 Miljö SVEDALA ÖVERSIKTSPLAN 2010
5.6 Avfallsupplag I kommunen finns inga upplag i drift. Avfallet transporteras till de regional upplagen i (Spillepengen) och (Albäck). 1992 genomförde Scandiaconsult en inventering av äldre avfallsupplag.
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING
CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING Planprogram för Norra Höja, Kristinehamns kommun En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planen kommer att påverka miljön. Behovsbedömningen är en analys som
Övergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder
Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar
Geoteknik i planprocessen
Geoteknik i planprocessen Geotekniska säkerhetsfrågor Maria Kristensson, David Schälin, Ulrika Isacsson, David Rudebeck Statens geotekniska institut, SGI På säker grund för hållbar utveckling Geoteknik
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?
betydande miljöpåverkan
Undersökning om 1(9) betydande miljöpåverkan tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2 inom Klockaretorpet i Norrköping den 9 april 2019 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2019-06-11, 134 Laga kraft:
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och
Undersökning om betydande miljöpåverkan
Undersökning om betydande miljöpåverkan 1(9) tillhörande detaljplan för fastigheten Spinetten 2 inom Klockaretorpet i Norrköping den 24 januari 2019 SAMRÅDSHANDLING Antagen i SPN: Laga kraft: Genomförandetidens
Innehållsförteckning
ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda
Dricksvatten och planoch bygglagen
Dricksvatten och planoch bygglagen Kerstin Hugne och Anders Rimne Norrköping den 26 maj 2014 Vatten i plan- och bygglagen Portalparagrafen planläggning av mark och vatten och om byggande.( ) med hänsyn
Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING
STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer
Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS
Tjänsteskrivelse Datum 2017-08-16 Kommunstyrelseförvaltningen Utvecklingsavdelningen Linda Corneliusson Linde 0346-88 64 09 linda.corneliusson-linde@falkenberg.se Yttrande på Klimatanpassningsutredningens
Upprättande av detaljplan för del av kvarteren Ludvigsborg och Låringen, Midgård, Västerviks kommun, Kalmar län.
Upprättande av detaljplan för del av kvarteren Ludvigsborg och Låringen, Midgård, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Enheten för Samhällsbyggnad
MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering
MKN vatten i PBL Pär Persson Vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Helhetssyn på mark och vatten möjlig genom PBL Marken ska vara lämplig för bebyggelse! vägledande Juridiskt bindande Det svenska
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
Kommunens planering och möjligheten att påverka
Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och
Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket. Utgångspunkter.
Naturvårdsverkets och Boverkets arbete om förorenade områden i fysiskt planering Ingemar Palm, Boverket - Utgångspunkter - Innehåll - Hänsyn till människors hälsa och miljön - Plansystemet - Fo i planer
Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42
Yttrande 1(6) Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Karin Gustavsson Klimatanpassningssamordnare, krisberedskapshandläggare 103 33 Stockholm Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen
Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Översvämningsdirektivet Vad är det? Forum för klimat och kulturarv 2015-10-22 Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Översvämningsdirektivet Vad är det? Genomförs i Sverige genom
BEHOVSBEDÖMNING. Kvarteret Ormen 21 med närområde 1(7) Tillhörande detaljplan för. inom Kneippen i Norrköping
1(7) SPN 711/2007 BEHOVSBEDÖMNING Tillhörande detaljplan för Kvarteret Ormen 21 med närområde inom Kneippen i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 23 september 2008 A N T A G A N D E
Utställning över fördjupad översiktsplan för Barkåkra, Ängelholms kommun
GRANSKNINGSYTTRANDE 1(5) Vår referens Samhällsbyggnadsenheten Hanne Haas 040-252248 Stadsarkitektkontoret Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Utställning över fördjupad översiktsplan för Barkåkra, Ängelholms
Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning
Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning 1(9) tillhörande ändring av Förslag till stadsplanebestämmelser för kvarteret Kronan i Norrköping inom Gamla staden (Kronan 8) den 20 maj 2019 reviderad
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900) Utfärdad den 15 november 2018 Publicerad den 23 november 2018 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen
SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR
Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida
Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1
1(6) YTTRANDE 2017-09-25 Dnr 4.5.17-10288/17 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Ert dnr; N2017/01407/K1 Jordbruksverket har fått möjlighet att lämna synpunkter
ARBETSMATERIAL. Översiktsplan. Projektbeskrivning
ARBETSMATERIAL Översiktsplan Projektbeskrivning 2017-05-26 Översiktsplan Projektbeskrivning Översiktsplanen för Melleruds kommun antogs sommaren 2010. Ställningstaganden behöver ses över för att vara ett
Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen
Miljökvalitetsnormer i fysisk planering Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen Susann.sass-jonsson@lansstyrelsen.se 1 kap 2 Plan- och bygglagen Det är en kommunal angelägenhet
Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den
Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering
Behovsbedömning SAMRÅDSHANDLING 1(6) tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gamla Rådstugan 1. med närområde inom Gamla staden i Norrköping
Behovsbedömning 1(6) SPN 2010/0113 214 tillhörande detaljplan för del av fastigheten Gamla Rådstugan 1 med närområde inom Gamla staden i Norrköping den 29 september 2017 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft:
Upprättande av detaljplan för Kvarteret Krattan, förskolan Arabia, Västerviks kommun, Kalmar län.
Upprättande av detaljplan för Kvarteret Krattan, förskolan Arabia, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Enheten för Samhällsbyggnad 2013-11-22
Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen Pia Ekström (7) Dnr SMN-1150/2012. Stadsbyggnads- och miljönämnden
2012-09-18 1 (7) Stadsbyggnads- och miljönämnden Remiss - Länsstyrelsen i Stockholms läns rekommendation om riskhänsyn vid planläggning av bebyggelse - människors säkerhet intill vägar och järnvägar med
S A M R Å D S R E D O G Ö R E L S E
Detaljplan för Del av Haganäs 3 (vid Älmhults vattentorn) Älmhult, Älmhults kommun S A M R Å D S R E D O G Ö R E L S E Planprocessen Planförslaget har varit föremål för samråd från den 15 december 2016
Fördjupad översiktsplan 14.1 Miljö- och riskfaktorer
Avsnittet redovisar områden eller objekt i vilka en plötslig händelse (olycka) kan medföra negativ påverkan på miljön, människor och egendom. Aktörer Med anledning av skredet i Vagnhärad i maj 1997 har
ÖVERSIKTSPLAN LAXÅ KOMMUN
ÖVERSIKTSPLAN LAXÅ KOMMUN 2015-2035 Granskningsutlåtande December 2014 1 Översiktsplanen för Laxå kommun 2015-2035 har varit utställd under perioden 10 juni - 28 augusti 2014. Under utställningstiden har
betydande miljöpåverkan
Undersökning om 1(9) 2019-08-30 betydande miljöpåverkan tillhörande ändring av detaljplan för del av fastigheten Händelö 2:41 med närområde inom Kvillinge i Norrköpings kommun (Fliset 1 med närområde)
Vad är en översiktsplan och hur går det till?
228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam
Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning
Undersökning om betydande miljöpåverkan hovsbedömning 1(9) tillhörande ändring av Detaljplan för kvarteret Lyckan 14 inom Gamla staden i Norrköping den 27 september 2018 SAMRÅDSHANDLING Antagen i SPN/KF:
SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Behovsbedömning SAMRÅD. För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län
Miljö- och byggnadsförvaltningen Behovsbedömning SAMRÅD För detaljplan Mimer 6, del av Hultsfred 3:1, samt del av Mimer 7, Hultsfred kommun, Kalmar län Sida 1 av 7 Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken
PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT
PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT Moa Nord Länsstyrelsens Samhällsbyggnadsenhet PBL & MB Länsstyrelsen är skyldig att tillhandahålla och tillgängliggöra planeringsunderlag
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Detaljplan för Tvååker 14:49, del av Stenen B , Varbergs kommun
1 (5) Detaljplan för Tvååker 14:49, del av Stenen B 2018-08-16, Varbergs kommun Behovsbedömning av En skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan.
Översiktsplan för Bräcke kommun
Översiktsplan för Bräcke kommun Utvecklingsplan Miljömål Riksintressen och lokala intressen Tätorter och landsbygd Strandnära boende - en landsbygdsresurs Mark- och vattenanvändningen Boende Natur & Kultur
VA-PLAN FÖR LJUSDALS KOMMUN PROJEKTDIREKTIV
Utfärdare Fastställd av KsSu Upprättad Identifikation Sida 1 av 9 VA-PLAN FÖR LJUSDALS KOMMUN PROJEKTDIREKTIV Utfärdare Fastställd av KsSu Upprättad Identifikation Sida 2 av 9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING sida
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016
Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40
Avgränsning i utredningen
SVENSKA KRAFTNÄT Generaldirektören Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se kerstin.gronman@regeringskansliet.se 2017-09-18 2017/1560 REMISSVAR Betänkande av Klimatanpassningsutredningen
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.
Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: DETALJPLAN FÖR GAMLA RUNEMO SKOLA, RUNEMO 7:1 MFL.
Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden. Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen
Klimatanpassning i den fysiska planeringen Lagstiftning och ansvarsförhållanden Johan Hjalmarsson Avdelningen för planfrågor, Länsstyrelsen Olika ansvarsområden Innan för att åtgärder kommer till stånd
Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande
Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Detaljplan för Bärstad- Smörsoppsvägen, Hammarö kommun
Samrådsredogörelse Detaljplan för Bärstad- Smörsoppsvägen, Hammarö kommun 2018-09-28 Dnr 2017/317 1 Inledning Kommunledningskontoret fick 2018-02-12 av kommunstyrelsens arbetsutskott i uppdrag att ta fram
PBL (2010:900) 4 kap 17
PBL (2010:900) 4 kap 17 I en detaljplan får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken för ett område, om det finns särskilda skäl för det och om intresset av att ta området i anspråk på det
Detaljplan för Orrhaga 1:2 i Eksjö stad, Eksjö kommun
SAMRÅDSHANDLING 2016-09-14 Dnr: 2016-000468 BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Orrhaga 1:2 i Eksjö stad, Eksjö kommun Samrådshandling 1(6) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Till detaljplanen hör följande handlingar:
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för. inom Kvillinge i Norrköpings kommun (VA-område 5 och 10 norra).
1(6) Kungssten ett starkt kuperat område ursprungligen bebyggt med fritidshus BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING tillhörande detaljplan för Graversfors, delen NORRA KUNGSSTEN inom Kvillinge
SAMRÅDSHANDLING. BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92. SUNNE KOMMUN Värmlands län
SAMRÅDSHANDLING BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för del av Brårud 3:92 SUNNE KOMMUN Värmlands län 2016-02-08 Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Expertmyndighet Miljö- och energidepartementet Internationell
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Detaljplanering. Karl Evald jurist
Detaljplanering Karl Evald jurist Planeringssystemet Vad är målet med planering? med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden
Gredby 1:1, del av. Behovsbedömning/Avgränsning av MKB. Planprocessen. Inledning. Detaljplan för. Tillbyggnad förskola Eskilstuna kommun
Stadsbyggnadsnämnden Datum Diarienummer Aktnummer 1 (5) Stadsbyggnadsförvaltningen 2014-10-30 SBN/2014:27 1.25 Planavdelningen Inga Krekola, 016-710 11 19 Detaljplan för Gredby 1:1, del av Tillbyggnad
Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27
Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11
Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?
LÄGE Planområdet är beläget väster om stadskärnan, mellan Tingshusgatan och Malmgatan och omfattar ca m 2.
2019-05-06 Diarienr: S-2017-1014 Stadsarkitektkontoret UNDERSÖKNING för Detaljplan för Rosen 11 i Nora, Nora kommun LÄGE Planområdet är beläget väster om stadskärnan, mellan Tingshusgatan och Malmgatan
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Vem ansvarar för dagvatten? Planeringsansvar. Vem ansvarar för dagvatten? Dagvattenregleringen Klar som.?
Dagvattenregleringen Klar som.? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 Översiktsplan Dricksvatten Dagvatten Spillvatten Anläggnings -lag, AL Detaljplan Miljöbalk,
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
Underlag för behovsbedömning av MKB för detaljplan Gäller detaljplan för kolonilottsområde Område 1 Spiken/Hammaren
Underlag för behovsbedömning av MKB för detaljplan Gäller detaljplan för kolonilottsområde Område 1 Spiken/Hammaren Slutsats En helhetsbedömning är att planens genomförande inte kommer att bidra till betydande
Tegelbruket, etapp 11 Fastigheterna Brevik1:1 mfl. Inom Tyresö kommun, Stockholms län
Samhällsbyggnadsförvaltningen Carolin Andersson, planarkitekt Dnr 2013 KSM 0603 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Tegelbruket, etapp 11 Fastigheterna Brevik1:1 mfl. Inom Tyresö kommun, Stockholms
DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN
SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR
Vatten i fysisk planering
Vatten i fysisk planering Så får vi med kommunerna Pär Persson, vattenstrateg, enheten för samhällsplanering Kommuner har goda möjligheter till en helhetssyn genom plan- och bygglagen Marken ska vara lämplig
Förordning (2004:675) om omgivningsbuller
Förordning (2004:675) om omgivningsbuller SFS nr: 2004:675 Departement/myndighet: Miljödepartementet Utfärdad: 2004-07-01 Ändrad: t.o.m. SFS 2004:1135 Inledande bestämmelser 1 Genom kartläggning av omgivningsbuller
BEHOVSBEDÖMNING. detaljplan för. Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan
BEHOVSBEDÖMNING detaljplan för Unnaryds Prästgård 15:9 m.fl. om planen kommer att innebära betydande miljöpåverkan 2010-10-13 Inledning Enligt Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar skall
Policy för ansvarsfördelning vid översvämningsrelaterade risker i Sunne kommun KS2016/817/06
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 2017-12-13 1 (2) Kommunstyrelsen Policy för ansvarsfördelning vid översvämningsrelaterade risker i Sunne kommun KS2016/817/06 Förslag till beslut Kommunstyrelsens uppdrag om
Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för del av fastigheten Brännäset 9 med flera i Norrtälje stad Dnr Ks
GRANSKNINGSUTLÅTANDE 2015-09-10 Detaljplan för del av fastigheten Brännäset 9 med flera i Norrtälje stad Dnr 13-2115.214 Ks 13-1690.214 SAMMANFATTNING Under granskningen har det kommit in två yttranden.
BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR
Samhällsbyggnadsförvaltningen Heléne Hallberg, planchef Samrådshandling Januari, 2015 Dnr 2014 KSM 1052 TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Del av Alby S:1 Krusboda, inom Tyresö kommun, Stockholms län Planområdets