Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering
|
|
- Elsa Kristina Sandström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Stigande havsnivå Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering konsekvenser för fysisk planering Seminarium Klimatanpassning den 13 mars Stockholm Nikolina Verovic Länsstyrelsen i Skåne län
2 Inriktning Skåne och Blekinge län Stigande havsnivå Senaste scenario från IPCC (2007) Kustnära områden nivå 0-5 m Ny bebyggelse
3 Syfte Ge stöd och verktyg till planerare Förslag på kunskapsunderlag Öka involverade aktörers kunskap Skapa nätverk och vägar för kunskapsåterföring/delning Ett robust och mindre sårbart samhälle Bra lokalisering av ny bebyggelse och infrastruktur
4 Rapportens innehåll SMHI rapport - beräkning av framtida medel - och högvattenstånd i Skåne Digital höjdmodell upp till + 5 meter Användning: Översiktliga bedömningar Modell för beräkning av säkerhetsnivåer
5 Ansvarsförhållanden Kommun Länsstyrelse Centrala myndigheter (Boverket, SRV, SGI, SMHI) Författningar & lagar PBL Miljöbalk Lag om skydd mot olyckor
6 Planerings- och kunskapsunderlag Sammanställt undersökningsmetoder för höjdmätning Erfarenhetsinsamling från kommunerna avseende höjdmätning Lathund för tillståndsprövning och hantering av landskapsinformation Hur framställa en bra topografisk karta över det kustnära området Annat kunskapsunderlag (stabilitetskartering (SRV), översvämningskartering (SRV), översiktlig kartläggning av erosionsförhållanden (SGI)
7 Allmänt om konsekvenser Översvämning Kusterosion Höjd grundvattennivå
8
9 Särskilt sårbart i Skåne: Kraftigt exploaterad kuststräcka (50 procent 2003/ 11 central orter) Infrastruktur (E6, Västkustbanan, hamnar) Vattenskyddsområden Saltvatteninträgning Avloppsnät
10 Planerad bebyggelse i ÖP i Skåne Bostäder 2,0 km 2 Förtätning 0,4 km 2 Service 1,2 km 2 Blandad bebygg. 2,8 km 2 Verksamhetsomr. 3,2 km 2 Utredningsomr. 7,8 km 2 Totalt 17,4 km 2
11 Skyddade områden Skåne 51 reservat, 1 nationalpark etc Skyddade områden 55,4 km 2 varav 7,4 km 2 är på land Drygt 3 km 2 under 2 m Många helt under 2 m Främst havsstrandängar utmed Öresundskusten
12 Mer information finns på länsstyrelsernas hemsida under samhällsplanering och aktuella planeringsfrågor
13 Vad händer nu? Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering del 2
14 Projektidé Behov av att särskilt belysa komplexa frågeställningar kring Lst förhållningsätt till utbyggnadsplaner inom riskområden (som kulturmiljöhänsyn, naturvärden, riskfrågor). Identifiera potentiella intressekonflikter och hur värdena kan påverkas av vattenhöjningen. Relevant planeringsunderlag sammanställs och är tillgängligt för lst handläggare och kommuner
15 Mål Samlad kunskapsnivå om hur exploateringintressen i framtida riskområden for översvämning orakat av vattenhöjning i hav och vattendrag kan och bör hanteras utifrån ett statligt samordningsperspektiv. Det finns en intern metod för att göra avvägningar mellan de intressekonflikter som kan uppstå. Lst handläggare inom berörda sakområden är insatta i hur intresseavvägningar och hotbilder kring översvämningsrisker bör hanteras inom myndigheten.
16 Ta fram ett PlanPM Två pilotprojekt Ta fram goda exempel på hur stigande havsnivåer är belysta i detalj- och översiktsplaner samt bygglov och vilka skadeförebyggande åtgärder som föreslås Sammanställa rättsfall och domar som rör översvämningsrisker Inventering av skyddsåtgärder
17 Avgränsningar PBL - ändring SMHI Klimat - och sårbarhetsutredningen Boverket Lantmäteriet
18 Pilotprojekt Skanör - Falsterbo
19
20 färre bilar fler betesdjur rent vatten artrikedom trygga städer vackra hus
21 Förhoppning om att resultatet kommer att stödja kommerna i deras planering och underlätta lst ärendehandläggning.
Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning
Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD
SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT Eva Sjölin, klusterledare för SUD non-profit organisation 130 companies and institutions with a high environmental profile creates networks between businesses and organisations
Översvämningsrisker tillsynsvägledning
Översvämningsrisker tillsynsvägledning Vattenförsörjning i fysisk planering vägledning Cecilia Näslund Regeringsuppdrag översvämningsrisker Syfte Långsiktigt hållbar bebyggelse Länsstyrelsernas tillsyn:
Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson
Klimatanpassning i planering och byggande Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson Innehåll Fysisk planering och klimatanpassning Ny PBL Planeringsunderlag Anpassningsåtgärder på olika nivåer Mångfunktionella
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se
Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se Upplägg för detta pass PBL och klimatet Översiktsplanen Planeringsunderlag DP och
Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011
Klimatanpassning i fysisk planering Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011 Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas
Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming
Klimatanpassning i planering och byggande Patrik Faming Behov av anpassning uppmärksammas Klimat- och sårbarhetsutredningen 2007 Ändringar i PBL 2008 Plats för bild Kommunernas arbete Uppdrag till länsstyrelserna
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE. Strategi för klimatanpassning. - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan
ÖP 2025 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE Strategi för klimatanpassning - tematiskt tillägg till Västerviks kommuns översiktsplan Godkänd av kommunfullmäktige den 28 januari 2013 6 UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE VAD ÄR DET?
Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt
Samhällsbyggande och vattenplanering Jan Persson, Länsarkitekt 2012-02-02 Miljökvalitetsnormer i vatten Ytvatten (vattendrag, sjöar och kustvatten) MKN omfattar såväl kemiska som ekologiska kvalitetskrav:
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!
Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras! 1 Klimatanpassning Det pågår en global uppvärmning Uppvärmningen beror med stor sannolikhet
Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat. Identifiera, prioritera och skydda
Blekinges kulturmiljöer översvämning till följd av ett förändrat klimat Identifiera, prioritera och skydda Bakgrund november 2016 2 Bakgrund november 2016 3 Bakgrund november 2016 4 Syfte och mål Syfte:
Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket
Fysisk planering och klimatförändringar Martin Karlsson Boverket En kort genomgång av: PBL och klimatanpassning i planering PBL i förändring Boverkets klimatarbete Plansystemet enligt PBL 2, 3 kap PBL
Länsstyrelsens behov av klimatdata
Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och
Hållbarhet i fysisk planering
Hållbarhet i fysisk planering Hur segla och förankra den skutan? Nätverket Renare Mark 2016-03-16 Helena Helgesson Ingegerd Ask På säker grund för hållbar utveckling Markens lämplighet Varför bry sig?
FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
1 Anpassning till framtidens klimat FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN? Framtida havsnivåer i Stockholms län Framtida havsnivåer i Stockholms län 2 Nynäshamn 25 500 invånare 357 km 2 60 km kust +
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN. BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer. Samrådsunderlag, oktober Oktober 2008 SBK 2008:7
STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN Samrådsunderlag, oktober 2008 BILAGA Redovisning av miljö- och riskfaktorer Oktober 2008 SBK 2008:7 } Bakgrund De formella kraven på översiktsplanen när det gäller att beakta risken
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen
Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen Planeringsunderlag geoteknisk information Nedan redovisas olika underlag som innehåller geoteknisk information som stöd för planarbetet. Översiktliga stabilitetskarteringar
Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland
Hantering av översvämningsrisk till följd av skyfall Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland Nedskalning Västra Götaland Länsstyrelsernas rekommendationer Gemensamt arbete av
Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH
1 Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH Följande analyser baseras på nya nationella höjdmodellen, NNH, i kombination med data från Ronneby kommun. Kartor och höjdmodell är framställda med MapInfo
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall
Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Från hur vädret blir imorgon till hur vi ska bygga städer om
Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)
1(5)./. YTTRANDE 2015-06-22 Dnr 102-2015/1455 Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å. Geraldine Thiere
VSPU - Vattenstrategiskt planeringsunderlag för Höje å Geraldine Thiere kommuner Lomma, Lund, Staffanstorp, Svedala och vattendraget Höje å VSPU täcker: -hela avrinningsområdet -fyra kommuner avrinningsområde:
SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
SGI:s arbete inom klimatområdet
SGI:s arbete inom klimatområdet Yvonne Rogbeck Statens geotekniska institut Foto: SMHI Tre specialstudier kring klimatförändring från SGI www. swedgeo.se www.swedgeo.se Handlingsplan Rapport till regeringen
Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion
Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion Pär Persson vattenstrateg Enheten för samhällsplanering Regional planering enligt PBL finns inte i Skåne men länsstyrelsen har många uppdrag
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) För ett säkert och hållbart samhälle Expertmyndighet Miljö- och energidepartementet Internationell
Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund
Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL Cecilia Näslund Cecilia Näslund Vattenfrågor inom fysisk planering Nytt regeringsuppdrag! 5. Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss?
Översiktlig Översvämningskartering utmed Tidan. Hur kan vi förbereda oss? Barbro Näslund-Landenmark 054-135050 barbro.naslund-landenmark@srv.se Enheten för bebyggelse och miljö Avdelningen för olycksförebyggande
Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss
Ingmarie Ahlberg Avdelningen för Miljö och teknik Telefon: 08-508 264 54 ingmarie.ahlberg@stockholm.se Till Exploateringsnämnden 2013-04-18 Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer
Klimatanpassning i ÖP 4 maj 2018
Klimatanpassning i ÖP 4 maj 2018 Miljöbedömning nytt 6 kap. miljöbalken Anna Marcusson Förbundsjurist, Sveriges Kommuner och Landsting Avsnittets innehåll Bakgrund Syfte Begrepp och process Miljöeffekter
Gemensam syn på översvämningsrisker
Gemensam syn på översvämningsrisker ÖSAM Övergripande samverkan i Mellansverige. AGRIS Arbetsgruppen för riskhänsyn i samhällsutvecklingen. - Rekommendationer för kommuner och andra aktörer som arbetar
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Vad händer i Göteborg vs mark och vatten
Vad händer i Göteborg vs mark och vatten SGU, 2016-09-21 Anna-Maria Edvardsson Agenda Byggprojekt i Göteborg Utmaningar Vägledningar Kartunderlag Pågående uppdrag Västsvenska paketet EN HÅLLBAR STAD ÖPPEN
Branschorg. Vattenmynd. Kommuner LST. Ideella org. Andra mynd. Enskilda
Länsstyrelsens roll i åtgärdsarbetet Christian Weyer, Beredningssekretariatet för vattenförvaltningen vid Länsstyrelsen i Stockholms län, (Arbetsområden: samverkan och info) Branschorg. Vattenmynd. Kommuner
Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk planering
Remissversion Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk planering Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Upplaga: Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering Länsstyrelserna
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg
kommunstyrelsen i Falkenberg 2016-03-08 96 Motion om åtgärdsplan för att förebygga skador på hus, byggnader, växt- och djurliv i samband med översvämningar till följd av växthuseffekten. (AU 53) KS 2015-344
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?
Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem? Länsstyrelsens uppdrag Uppdrag Länsstyrelsen ska samordna arbetet på regional och lokal nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Övergripande mål
Dricksvatten och planoch bygglagen
Dricksvatten och planoch bygglagen Kerstin Hugne och Anders Rimne Norrköping den 26 maj 2014 Vatten i plan- och bygglagen Portalparagrafen planläggning av mark och vatten och om byggande.( ) med hänsyn
Miljöbedömningar av planer
www.m.lst.se Länsstyrelsen Skåne län 2:1 2007-10-12 Miljöbedömningar av planer Plan PM 2:1 2007-10-12 Miljöbedömningar Omslagsbild: Anne-Lie Mårtensson Förord Vad gäller vid planering? Vilka lagar ska
Klimatanpassning i. översiktsplanearbetet
Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Klimatanpassning i översiktsplanearbetet Kristianstads kommun i Skåne Skånes till landyta näst största kommun 20-tal tätorter, uppåt 30 småorter 82000 invånare
Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden
Caroline Valen Projektledare Karin Klasa Klimatanpassningssamordnare, Värmland Stigande vatten - en handbok för fysisk planering i översvämningshotade områden Västra Götalands och Värmlands län Konferensen
Varia 607. Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Seminarieserie om fysisk planering och förebyggande åtgärder mot naturolyckor i ett förändrat klimat Varia 607 Bengt Rydell LINKÖPING 2009 STATENS
Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen
Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen Lena Peterson Forsberg Doktorand i fysisk planering Blekinge Tekniska Högskola Karlskrona Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen
Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten
Vatten i planeringen Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten Vatten i samhällsplaneringen Översiktsplan PBL 3 kap Detaljplan PBL 4 kap Plan- och lovsystemet
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå
BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga
Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag
VARIA 602:1 Översiktlig inventering av förutsättningar för erosion i vattendrag Metodik och redovisning Bengt Rydell Ann-Christine Hågeryd Johan Axelsson SGI SAMORDNINGSANSVAR FÖR STRANDEROSION STATENS
Grön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Klimatet så klart! Emilie Gullberg
Klimatet så klart! Emilie Gullberg Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder medlemmar stöd och service. Sveriges största arbetsgivarorganisation.
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012
Klimatanpassning Skåne Regionalt klimatanpassningsarbete Nätverket för Klimat och säkerhet 23/4-2012 Therése Ehrnstén och Pär Persson Länsstyrelsen i Skåne län Klimatanpassning Skåne Klimat- och sårbarhetsutredningen
Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk planering
Stigande havsnivå - konsekvenser för fysisk planering Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Upplaga: Stigande havsnivå konsekvenser för fysisk planering Länsstyrelserna i Skåne
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund
Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser
Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som
1 av 7 Klimatförändringar Klimatförändringar kommer innebära skillnader i årstidernas karaktär, i synnerhet temperatur och nederbörd. Det är även troligare att fler intensiva väderhändelser, såsom värmeböljor
Detaljplanering. Karl Evald jurist
Detaljplanering Karl Evald jurist Planeringssystemet Vad är målet med planering? med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden
Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare
Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare Bakgrund Klimat och sårbarhetsutredningen 2005, (SOU 2007:60) Regeringens proposition 2008/2009:163
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)
Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Kort introduktionsfilm om SMHI Visionen Vad vill vi? Ett hållbart samhälle i en värld i förändring,
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum
Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) SMHI en myndighet under Miljö- och energidepartementet Förvaltningsmyndighet för meteorologiska,
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne
Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,
Geoteknik i planprocessen
Geoteknik i planprocessen Geotekniska säkerhetsfrågor Maria Kristensson, David Schälin, Ulrika Isacsson, David Rudebeck Statens geotekniska institut, SGI På säker grund för hållbar utveckling Geoteknik
Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning
Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning Mona Ohlsson Skoog, Miljö och klimatstrateg mona.skoog@ystad.se Kustförvaltningen i Ystad Policy för förvaltning och skydd av kusten 2008 Den generella
Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering
Klimat, energi och klimatanpassning i fysisk planering 2013-01-31 Tina Holmlund Klimatanpassningssamordnare Presentation 2013-01-31 Länsstyrelsens uppdrag, klimat, energi och klimatanpassning Klimatförändringar
Övergripande planer, strategier etc
Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 2. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 3. Exempel på samordning mellan Länsstyrelserna 4. Sammanfattning
Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån
Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån Vem är jag och varför är jag här? Vem Anna Georgieva Lagell Klimatanpassningssamordnare Västra Götalands län Varför Pilotprojekt 2018:
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län
Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling
Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället. Presentation av förstudie 2015-03-27
Säkerhet och god ljudmiljö i det urbana stationssamhället Presentation av förstudie 2015-03-27 Förstudie Studien är en kartläggning av regelverk och aktörers roller. Förstudie Studien är en kartläggning
Att bygga ett klimatsmart Kalmar län
planeringen 17 april 2012 1 (5) Ledningskansliet Elvira Laneborg Tel. direkt: 0480-821 35 Mobil: 0730-632041 E-post: elvira.laneborg@lansstyrelsen.se Deltagare i Länsplandag 17 april Att bygga ett klimatsmart
SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?
Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder Per Danielsson per.danielsson@swedgeo.se SGI är en expertmyndighet SGI arbetar för ett säkert, effektivt och hållbart byggande och ett hållbart användande
Gunnar Ferm (s) Lena Karstensson (m) Margareta Yngveson (s) Eivor Hansson
Sammanträdesprotokoll 1(6) 2009-03-19 Byggnadsnämnden Plats och tid: Hobysalen, Stadshuset, Ronneby 13.00 Beslutande Jonni Karlberg (s) Gunnar Ferm (s) Lena Karstensson (m) Margareta Yngveson (s) Eivor
Antagen av: Kommunstyrelsen , 106. Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder
Antagen av: Kommunstyrelsen 2015-10-07, 106 Riktlinjer för stabilitetshöjande åtgärder Bakgrund 3 Göta älvutredningens huvudförslag 3 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 3 Ansvar 4 Statens ansvar
Avvattningssystemet och klimatanpassning
Avvattningssystemet och klimatanpassning Seminarium med Svenskt Vatten 9 nov 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Framtiden i allmänhet Använd marken utifrån de förutsättningar som finns. Ta hänsyn till
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?
Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning? Boverket Klimatanpassningsuppdrag I regleringsbrev 2008 får Boverket ett särskilt uppdrag att utveckla metoder för och redovisa
Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker
Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker Titel: Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering: Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker
Klimatanpassning Sverige 2017
Klimatanpassning Sverige 2017 #klimatanpassning2017 Seminarium 2C: Så tar myndigheternas planer arbetet till nästa nivå (och hur vi samarbetar över sektorsgränser) Kerstin Grönman, Miljö- och energidepartementet
PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT
PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT Moa Nord Länsstyrelsens Samhällsbyggnadsenhet PBL & MB Länsstyrelsen är skyldig att tillhandahålla och tillgängliggöra planeringsunderlag
Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum
1 (5) Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum Förväntade klimatförändringar SMHI har gjort modelleringar för hur Sveriges framtida klimat kan förväntas utvecklas.
Boverket och vindkraften
Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att
MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark
MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar Barbro Näslund-Landenmark MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet ULI Geoforum Arbeta smart inom planering och byggande 2014, 5-6 feb Presentationen
Översvämningsdirektivet. Vad är det? Forum för klimat och kulturarv Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Översvämningsdirektivet Vad är det? Forum för klimat och kulturarv 2015-10-22 Cecilia Alfredsson Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Översvämningsdirektivet Vad är det? Genomförs i Sverige genom
Nyttoanalys. Höjddata en förutsättning för klimatanpassning
L A N T M Ä T E R I E T 2009-10-23 Nyttoanalys Höjddata en förutsättning för klimatanpassning Ny Nationell Höjdmodell, terrängskuggning ur 2m grid med höjdnoggrannhet bättre än ±0,5m Befintlig höjdmodell
Översvämningsrisker och kulturvärden i stadsplanering Orienterande metodstudie
Översvämningsrisker och kulturvärden i stadsplanering Orienterande metodstudie 2017-05-03 Niklas Blomquist Deria Abda Amin Cathrine Sjölund Åhsberg Dennis Axelsson Strategiska avdelningen SBK GU/SBK Göteborgs
Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?
Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Och hur kan det gröna förstärka lokala karaktärer? 1 2012-09-21 Sektorn för samhällsbyggnad, Karin Meyer, miljösamordnare GR seminarium
Bygg klimatsäkert. Anpassning av planering och byggande
Bygg klimatsäkert Anpassning av planering och byggande Titel: Bygg klimatsäkert Anpassning av planering och byggande Utgivare: Boverket juni 2009 Upplaga: 1 Antal ex: 3 000 Tryck: Tryck: ISBN 978-91-86342-17-3
Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den
Riktlinjer för byggande nära vatten Riktlinjer för byggande nära vatten Sammanfattning - syftet med riktlinjer för strandnära byggande Syftet med riktlinjerna är att ny bebyggelse ska få en lämplig placering
1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35
ett förändrat klimat 2016 Datum 2016-03-29 1(2) Ansökan skickas med epost till reristrator@>smhi.se senast 31 mars 2016 Sökande organisation Myndighetens namn Statens geotekniska institut / SGI Adress
Sverige inför inför klimatförändringarna
Sverige inför inför klimatförändringarna hot och - möjligheter hot och möjligheter Klimat- och sårbarhetsutredningens huvudbetänkande Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Vilka åtgärder behövs
SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR
Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida 1/7 SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR DEL AV HÖNÖ OMFATTANDE HÖNÖ 2:272, ÖCKERÖ KOMMUN Datum: 2014-03-10 Diarienummer 0122/13 Sida
Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013
Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013 Christine Andersson Jurist, LRF Konsult (Malmö) Översvämningsdirektiv 2007/60/EG av den 23 oktober 2007
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI
Data, fakta och scenarier vad händer med klimatet? 21 oktober 2015 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning, SMHI Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning ett regeringsuppdrag
Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun
2018-05-09 KSF 2009/149 1 (6) Kommunstyrelsen Särskild sammanställning av miljöaspekter till Översiktsplan för Höörs kommun Bakgrund I samband med att en översiktsplan antas ska en särskild sammanställning
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Allt utom stadskärnan är landsbygd. stadskärnan en förutsättning för utveckling av landsbygden
Allt utom stadskärnan är landsbygd Arvika: natur och kultur stora orörda naturområden och många sjöar(365) industri och upplevelseturism på spåret: Oslo - Stockholm översvämningsrisk runt Glafsfjorden
Klimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning
Klimatet så klart! Gunnar Hedberg Vice ordförande SKL:s klimatberedning Politisk organisation Revisorer Kongress Valnämnd Styrelse Arbetsutskott Delegationer Förhandlingsdelegation Revisionsdelegation
KlimatGIS-dagar maj 2010 Stockholm
KlimatGIS-dagar 18-19 maj 2010 Stockholm Emilie Malmström, Sveriges Kommuner och Landsting Susana Pesce, GISPROCESS VÄLKOMMEN! KlimatGIS- dagarna 18-19 maj Stockholm PROGRAM 18 MAJ 2010 KLIMATANPASSNING
Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat?
Varmare, våtare, vildare vilka risker medför ett förändrat klimat? Reglabs årskonferens, 9 februari 2016 Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Foto Halmstads kommun Vad händer med
Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län
Västernorrlands län Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län Redovisning av resultat Beskrivande rapport med kartor Kartorna är
5 Miljö- och riskfaktorer
5 Miljö- och riskfaktorer Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanen redovisa de miljöoch riskfaktorer som ska beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. I detta kapitel har rekommendationer
Underlag för planuppdrag
Detaljplan för fastigheten Masten 11, Pålsjö Helsingborgs stad Underlag för planuppdrag Syfte och process Detaljplanens syfte Syftet med ändringen av detaljplanen är att möjliggöra fler lägenheter på fastigheten
Sårbarhetskartering vattendrag
Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen