KlimatGIS-dagar maj 2010 Stockholm

Transkript

1 KlimatGIS-dagar maj 2010 Stockholm

2 Emilie Malmström, Sveriges Kommuner och Landsting Susana Pesce, GISPROCESS VÄLKOMMEN!

3 KlimatGIS- dagarna maj Stockholm

4 PROGRAM 18 MAJ 2010 KLIMATANPASSNING OCH FORSKNING TILL Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Urbanhydrologiska klimateffektstudier Jonas Olsson Mistra SWECIA/SMHI Climatools, klimatanpassningsverktyg Sanna Sparr-Olivier, Botkyrka, Annika Carlsson-Kanyama, Climatools vid FOI KAFFE Demonstrationer TILL Översvämningskarteringars i tillförlitlighetlitli t Arne Bergquist, Lantmäteriet t Riskbedömning för Tyresö 2110 Bertil Eriksson, Tyresö kommun MIDDAG på SKLs konferensvåning Tolvan Hornsgatan 20 Moderator: Susana Pesce

5 PROGRAM 19 maj 2010 MINSKAD KLIMATPÅVERKAN Hållbart resande i samhällsplaneringen Ninnie Gustafsson, Hållbart resande i samhällsplaneringen Bilsnål samhällsplanering Linda Kummel, Lunds kommun Kaffe och frukt Demonstrationer TILL Scenarier och stadstyper i samhällsplaneringen Leila Aalto, Ulricehamns kommun Energiscenarier för tätorter Thomas Lundgren, Örnsköldsviks kommun Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan Kristina Adolfsson, Boverket LUNCH Frossan en klimatkabaré TILL Hur tätt ska vi bygga, var och på vilket sätt Helena Näsström, Regionplanekontoret, Stockholm Planeringsmetodik med fokus på hållbart energisystem Ulf Ranhagen, KTH och SWECO Avslutning, KAFFE Patrik Faming, Boverket Lars Hansen, ULI

6 KlimatGIS förändringsprojekt Genomförda aktiviteter Klimatanpassning, planerarnas roll och ansvar november 2008, Växjö Universitet, Växjö Workshop Behovsanalys KlimatGIS 15 januari 2009, KTH, Stockholm Workshop Behovsanalys KlimatGIS 5 februari 2009, SKL, Stockholm Avstämningsmöte 1 april 2009, ULI, Stockholm Arbetsmöte Mistra-SWECIA 11 maj 2009 KlimatGIS-dag 11 juni 2009 Avstämningsmöte 12 januari 2010, ULI, Stockholm KlimatGIS-dagarna maj 2010

7 KlimatGISdagarna 2009 FRÅGESTÄLLNINGAR Har planerarna tillräckliga verktyg och möjligheter för att bedöma konsekvenser av de framtida klimatförändringarna? Hur ska man använda GIS för analys av ett förändrat klimat? Vilka scenarier bör skapas och vilken dimensionering skall dessa få? Var ligger ansvaret? Har planerarna tillräckligt underlag till politisk beslut inför klimatanpassning i planeringen? Skulle en GIS-tjänst med fokus på användbarhet underlätta dialogen och minimera gappet mellan forskningen inom klimatanpassning och planeringsverksamheten samt främja samverkansprocesser mellan alla samhällsaktörer?

8 VAD HAR HÄNT? Juni 2009 Maj 2010 INSPIRE Genomförandebestämmelserna som preciserar INSPIREdirektivets olika krav på leverans av geodata. Ny ramlag - lag om geografisk miljöinformation - med de lagregler som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG om upprättande av Inspire isverige Sverige. Lagen syftar till att etablera en fungerande infrastruktur för tillgång till och utbyte av geografisk information som är användbar för verksamheter och åtgärder som kan påverka människors hälsa eller miljön (geografisk miljöinformation). Källan: Geodataportalen

9 VAD HAR HÄNT? Juni 2009 Maj 2010 EUROGI

10 VAD HAR HÄNT? Nationella och regionala insatser Länsstyrelserna får övergripande ansvar i klimatfrågor. Klimatsamordnare i varje Länsstyrelsen Länsstyrelserna har en övergripande IT-GIS enhet med ett gemensamt plattform som arbetar för en gemensamt IT miljö samt med att skapa nya ArcGIS klienter. Tekniska grunden Verksamhetsdata Harmonisering av geodata Nationellt ramverk för interoperabilitet Arkitektur

11 GIS analyser i klimatanpassning i planeringen. GIS som planeringsverktyg för minskad klimatpåverkan. Forskningsresultat i form av geodata integrerat i klimatarbete lokalt och regionalt. Debatt om etik i redovisning av framtida scenarier. Seminarieserie på Länsstyrelserna. Klimatanpassning i Detalj- och Översiktlig planering. Krav på relevant planeringsunderlag. g Beskrivning av IPCCs scenarier i ÖP.

12 Översvämningsdirektivet - Hantering av översvämningsrisker - Implementeras i svensk lagstiftning g senast 26/ Steg 1 - preliminär riskanalys (2011) Steg 2 två typer av karteringar översvämningsområden kartering av risker inom dessa områden (2013) Steg 3 - planer för hantering av översvämningsrisker (2015)

13 Metodik översiktlig översvämningskartering Två flöden beräknas: - Beräknat högsta flödedimensionerande flöde års-flöde Beräkning av vattenstånd i tvärsektioner. Hydraulisk modell akut skede och/eller scenarioberäkningar. Rapport och GIS-filer till användarna. Källan: Översvämningsdirektivet

14 GISPROCESS Identifiering av relevanta data Behovsanalys y Analys av effekter av Klimatförändring + Forskningsresultat Identifiering av roller och ansvar i klimatanpassning Ny planerings underlag GISPROCESS Management Group AB Overlay effekt av klimatförändring med aktuella data. Identifiering av nya data Organisationsförändring Klimatanpassning i detaljplan? i översiktsplan? GISPROCESS AB GIS och klimatanpassning i planeringsprocessen Kaptensgatan Stockholm susana@gisprocess.com

15 VAD HAR HÄNT? Forskning i Sverige Forskningsresultat tillängliga till alla samhällsaktörer. Förbättrade klimatmodeller Detaljerade scenarier Förbättrade gränssnitt mellan modeller Större förståelse för osäkerheter

16 Fokus på KlimatGIS dagarna 2011 Flera exempel på forskningsresultat i form av geodata i planeringen. Relevant planeringsunderlag till bedömning av konsekvenser i klimatanpassning. GIS analyser med fokus på användarnas perspektiv och lokalanpassade modeller och metoder. Samverkan när det gäller Klimatforskning, Klimatanpassning, Planering och GIS. KlimatGIS-tjänster.