Lotta Andersson. Redskap för klimatanpassning

Transkript

1 Lotta Andersson Redskap för klimatanpassning

2 Vad kan redskap vara? Metoder - ett sätt att analysera något t.ex. klimatmodeller, hydrogiska modeller, sårbarhetsbedömningar bedömning av sårbarhet (t.ex. klimatmodell, sårbarhetsanalys) Verktyg en hjälpmedel som konstruerats med utgångspunkt för att arbeta med en specifik fråga Vägledningar/handböcker för hur man kan jobba (processer) steg för steg Mycket annat, t.ex. spel för att öka förståelse för hur saker hänger samman: 2

3 Serious Gaming Nya sätt att kommunicera och diskutera klimatanpassning Ge en upplevelse av hur olika funktioner i samhället påverkas av val, eller brist på val av klimatanpassningsåtgärder Kuststaden Målgrupp: Gymnasieelever och kommunpolitiker/tjänstemän Tillgänglighet: Minecraft baserat med manual för moderator och spelare. Modd laddas ner via SMHI:s webb-portal. Storstaden Effektmål: Öka gymnasieelevers, samt kommunala politiker och tjänstemäns förståelse för behov och möjligheter till klimatanpassning. Älvstaden

4 Är tillgång till redskap en begränsning? 1. Tillgång till metoder och verktyg för klimatanpassning är oftast inte en begränsning 2. Det brister i stöd kring hur man bör välja och tillämpa verktyg kopplat till en speciell plats/speciell frågeställning 3. Det finns inga fullständiga verktyg för klimatanpassning alla ger en bit av det stora pusslet 4. Expertbedömningar kan inte ersättas av verktyg verktygen bara stödjer processen.

5 Hur välja verktyg? Frågor att ställa kan vara Hur mycket tid/personresurser finns/krävs? Vad finns och vad krävs för dataunderlag? Vad krävs för kunskap/färdigheter? Välj enklast möjliga verktyg som ger det stöd som krävs?

6 Hur man ser på klimatanpassning styr hur man arbetar Traditionellt tänkande: Verktyg som byggde på business as usual Det blir klimatförändringar (kvantifiera). Vad är känsligt? Vad behöver vi göra för kompensationer?

7 Trender inom klimatanpassning: Mainstreaming och planering under osäkerhet speglas i val av verktyg Hög signifikans kring fenmenet klimatförändringar men forssatt stor varians (speciellt i 50- årsperspektiv) på hur klimatet blir på lokal/regional nivå. Synergier undvika konflikter mellan sektorer Integrera med andra förändringar socialt, ekonomiskt, miljömässigt. Anpassning under osäkerhet. Adaptiv utvärdera när har ny information Scenario-planering (olika möjliga framtider - klimat en faktor) Robust planering (funkar ok under olika scenarier)

8 Stöd på en generell nivå vs. stöd för specifika förhållanden / frågor Stöd kan vara generella, kopplade till specifika sektorer eller användargrupper (t.ex. fastighetsägare) Viktigt att verktygen möjliggör analys med hänsyn till lokala förhållanden, underlättar synergier, uppmärksammar målkonflikter Även prognos och varningssystem för extrema väderhändelser och dess effekter Bild från Regional plan för klimatanpassning, Lst Gävleborg

9 Mainstreaming integrera i pågående processer CLIMATOOLS integrera klimatanpassning i kommunala risk- och sårbarhetsanalyser (2011) Kort tidsperspektiv Fokus på samhällsviktig verksamhet Extrema väderhändelser i fokus Positiva klimateffekter hamnar i skymundan Länsstyrelserna - Klimatanpassning i den fysiska planeringen (2012) Konkreta tips och kopplingar till PBL Klimatanpassningsportalen: Lyft in klimatanpassning i kommunens pågående arbete och processer. 9

10 Identifiera specifika åtgärder Mångfunktionella ytor. Klimatanpassning genom grönstruktur. Boverket (2010) VisAdapt klimatanpassning för husägare (2015) Klimatanpassningsportalen: Verktyg för anpassningsområden

11 Stegen i klimatanpassningsprocessen enligt EU-kommissionens plattform Climate-ADAPT Etablera anpassnings arbetet Identifiera risker och sårbarheter Identifiera möjliga anpassningsåtgärder Välja anpassningsåtgärder Genomföra åtgärder Övervaka och följa upp

12 1. Etablera anpassningsarbetet Identifiera och samla de vars verksamhet berörs Öka kunskapen hos berörda Säkerställa support Klimatanpassningsportalen: Starta processen

13 2. Identifiera risker och sårbarheter Nuvarande och framtida klimatrelaterade risker? Vilken hänsyn tas i planer och andra styrande dokument? Andra förändringar som behöver tas hänsyn till Portalen Länsanalyserna:

14 3. Identifiera möjliga åtgärder Hitta synergier uppmärksamma målkonflikter Behov kan till exempel vara: Kapacitetsuppbyggnad och integration (sprida kompetens och förmåga att integrera klimataspekten bättre i olika processer) Konkreta åtgärder (t.ex. tekniska lösningar, försäkringsmekanismer Klimatanpassningsportalen: Identifiera åtgärder

15 4. Välja åtgärder Utvärdering och prioritering utifrån tydliga kriterier, inklusive kostnad-nytta. Tillsammans med de som berörs Hur snabbt krävs åtgärder, leta gyllene tillfällen, går det att göra anpassningen adaptiv (steg för steg) för att inte över eller under anpassa (vara kostnadseffektiv) Klimatanpassningsportalen: Bedöma konsekvenser

16 5. Genomföra åtgärder Vad ska göras? Vem gör det? När görs det? Hur finansieras det? Vad måste förändras? Vilka måste involveras? Länsstyrelsen I Stockholm: sid 11 Klimatanpassningsplan - Process och verktyg

17 6. Uppföljning Anpassning är en iterativ process Integrering i befintliga processer? Genomförda åtgärder? Effekter (indikatorer)? SMHI: Förslag till en metod för uppföljning av det nationella klimatanpassningsarbetet