Lars Bärring, SMHI. Vad säger IPCC-rapporterna?

Transkript

1 Lars Bärring, SMHI Vad säger IPCC-rapporterna? Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014

2 IPCC har levererat sina tre huvudrapporter Stockholm september sidor, >9 200 referenser Yokohama mars 2014 >3000 sidor, referenser (2 volymer) Berlin april 2014? sidor, ~ referenser

3 Hur har arbetet gått till / 2014 Forskare/ författare arbetar självständigt IPCC ländernas representanter samverkar Publicering

4 IPCC: ländernas representanter samverkar Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014

5 ..och vad står det egentligen i WGI? Norra hemisfärens snötäcke under våren Uppvärmningen av klimatsystemet är otvetydig och många av de observerade förändringarna sedan 1950-talet har inte förekommit under de senaste tiotals till tusentals åren. Sommarens havsis i Arktis Energiinnehållet i oceanernas övre del Havsytans medelhöjning

6 ..och vad står det egentligen i WGI? Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Observerad och simulerad global medeltemperatur och oceanernas värmeinnehåll Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i atmosfären, positiv strålningsdrivning, observerad uppvärmning samt via förståelsen av klimatsystemet. Modeller med både naturlig och antropogen klimatpåverkan Modeller med enbart naturlig klimatpåverkan Observationer (10-årsmedel)

7 ..och vad står det egentligen i WGII? Under senare årtionden har klimatförändringar påverkat naturliga och mänskliga system på alla kontinenter och i haven. Beläggen är starkast och mest omfattande för naturliga system. VITTUTBREDD OBSERVERAD PÅVERKAN EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014

8 ..och vad står det egentligen i WGII? Många arter som lever på land, i sötvatten och i havet har förskjutit sina geografiska utbredningsområden, säsongsbundna aktiviteter, migrationsmönster, antal och samspel med andra arter som en respons på klimatförändringar (mycket troligt). Många studier som omfattat ett stort antal regioner och grödor visar att klimatförändringar medfört fler negativa än positiva effekter på skördarna (mycket troligt).

9

10 Risk som utgångspunkt och beslutsstöd EFFEKTER KLIMAT Sårbarhet SOCIOECONOMISKA PROCESSER Naturlig variabilitet Socioeconomiska utvecklingsvägar Antropogen Klimatförändring Faror RISK Aktiviteter för anpassning och utsläppsbegr. Exponering Styrning UTSLÄPP och förändrad markanvändning

11 Temperaturökning och olika nyckelrisker Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014

12 Förflyttning av olika artgrupper MAXIMAL HASTIGHET FÖR SPRIDNING AV OLIKA ARTGRUPPER (km per årtionde) Träd Örter Flertåiga däggdjur Rovdjur (däggdjur) Gnagare Primater Övre gräns Median Undre gräns Växtätande Insekter Färskvattenmollusker RCP2.6 Lågland och globalt medelvärde RCP4.5 Lågland RCP8.5 Globalt medelvärde RCP6.0 Lågland RCP8.5 Lågland Medelhastighet för klimatets förändring

13 Andel av alla skördeprojektioner Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014 Simulerade förändringar av skördeutfall 100 Förändring av skördeutfall % Ökad skörd Minskad skörd 25 50% 10 25% 5 10% 0 5% 0-5% -5-10% % % % Sammanlagt för olika scenarier, regioner och grödor

14 Beslutsfattandets kontext Klimatrisker är bara en komponent bland många, men den samverkar ofta negativt med andra komponenter, särskilt för redan exponerade och sårbara grupper, vilket förstärker existerande ojämlikheter. Hanteringen av klimatrelaterade risker innebär att beslut fattas i en föränderlig värld där det råder ständig osäkerhet kring klimateffekternas allvarlighetsgrad och tidpunkt, och där det finns gränser för anpassningsåtgärdernas effektivitet (mycket troligt). De val som görs i en nära framtid avseende anpassning och utsläppsbegränsningar kommer att påverka klimatriskerna under hela 2000-talet (mycket troligt)

15 Ramverk till angreppssätt Lars Bärring, SMHI, IPCC kontaktpunkt Vad säger IPCC-rapporterna? Klimatanpassning Sverige 2014

16 Principer för effektiv anpassning Planering och implementering av anpassningsåtgärder kan förbättras genom kompletterande åtgärder på flera nivåer, från individer till regeringar (mycket troligt). Ett första steg mot anpassning till framtida klimatförändringar är att reducera sårbarheten och exponeringen för nuvarande klimatvariationer (mycket troligt). Strategierna omfattar åtgärder som också gynnar andra målsättningar. Beslutsstöd är som mest effektivt när man tar hänsyn till kontexten och mångfalden av beslutstyper, beslutsprocesser och intressegrupper (robust evidens, hög överensstämmelse). Befintliga och framväxande finansiella instrument kan styra anpassningen genom att skapa incitament för att förutse och reducera effekter (troligt).

17 Principer för effektiv anpassning Hinder kan samverka så att planering och implementering av anpassningsåtgärder hejdas (mycket troligt). Dålig planering, för stor vikt vid kortsiktiga effekter eller oförmåga att kunna förutse följdverkningar i tillräckligt hög grad, kan resultera i felaktig anpassning (medelstor evidens, hög överensstämmelse). Utsikterna för klimatresilienta utvecklingsvägar för hållbar utveckling beror i grunden på hur världen klarar att begränsa klimatutsläppen (mycket troligt). Klimatförändringar som sker i högre hastighet och i större omfattning ökar sannolikheten för att anpassningsbegränsningarna överskrids (mycket troligt).

18 Vi formar vår framtid Vad är på gång ( från IPCC ) Översättning av WGII och WGIII Sammanfattning för beslutsfattare Syntesrapporten avhandlas i Köpenhamn (slutet av oktober) Planering inför AR6 har inletts TACK FÖR MIG