Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:"

Rune Jonsson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1

2 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans utsläpp av växthusgaser kommer att få förödande konsekvenser för miljoner människor om inget görs. Ibland kan lösningen på till synes oöverstigliga problem vara enklare än man tror. Det gäller även de pågående klimatförhandlingarna. I denna skrift vill vi kort beskriva det vi ser som en möjlighet, en vision för hur skogen och träprodukter bidrar till att reducera och motverka negativ klimatpåverkan. Genom att skogen och dess produkter binder och lagrar koldioxid har skogsindustrin särskilda förutsättningar att vara en del av lösningen på vår tids stora utmaning. När förnyelsebara material som trä, papper och biobränsle används istället för fossila produkter motverkas klimatförändringen. I det lilla perspektivet innebär det att varje förädlad produkt från skogen är ett tillfälligt koldioxidlager och ett energisnålt och miljövänligt alternativ. I det stora perspektivet innebär det att ett aktivt och hållbart skogsbruk i tillväxt, minskade skogsskador och en hejdad avskogning på global nivå kan bidra till en stor del 3 av lösningen världens ledare söker inför höstens klimatmöte i Köpenhamn. Skogsindustrierna vill tillsammans med dig vara en del av lösningen!

Ett svenskt exempel 4 Svenskt skogsbruk bygger på hushållning på återplantering. För varje träd som avverkas planteras minst två nya och tillväxten är högre än avverkningen.

3 Ett svenskt exempel 4 Svenskt skogsbruk bygger på hushållning på återplantering. För varje träd som avverkas planteras minst två nya och tillväxten är högre än avverkningen. Skogen röjs och gallras under sin uppväxt innan den slutavverkas efter hundra år. När skogen sköts på det sättet är den en oändlig resurs. I Sverige bidrar den växande skogen till att ta upp och nettolagra mer koldioxid än alla fossila koldioxidutsläpp från våra transporter som samt tillverkning av träbaserade produkter kan de svenska utsläppen av koldioxid minska i betydande omfattning. Det finns en stor tillväxtpotential i skogen. Skogsindustriernas mål är att till 2020 öka tillväxten med 20 procent, en tillväxtökning som kan ske samtidigt som biologisk mångfald och skogens alla värden beaktas. Svenska erfarenheter med ett hållbart skogsbruk som stimulerar nettotillväxt samtidigt som den biologiska 5 sker i landet. mångfalden värnas kan vara en viktig Genom kombinationen av ett aktivt modell för klimatåtgärder världen över. skogsbruk, användning av avverk- Vi vill bidra till att sprida våra erfa- ningsresterna för energiproduktion renheter The Swedish Wood Effect.

Ett globalt perspektiv 6 FN:s klimatpanel, IPCC, uppskattar att den pågående avskogningen bidrar till cirka 20 procent av de globala koldioxidutsläppen.

Här kan Sverige bidra med goda erfarenheter och kunskaper.

4 Ett globalt perspektiv 6 FN:s klimatpanel, IPCC, uppskattar att den pågående avskogningen bidrar till cirka 20 procent av de globala koldioxidutsläppen. En global handlingsplan som inkluderar åtgärder mot avskogning, skogsskador och samtidigt gynnar ett effektivt och hållbart skogsbruk kan vara en stor del av lösningen på världens klimatproblem. Här kan Sverige bidra med goda erfarenheter och kunskaper. I ett tankeexperiment, där de globala skogarna brukas efter svenska normer, skulle detta leda till att i storleksordningen dagens samlade koldioxidutsläpp i världen binds och lagras i skog samt träprodukter år Det ökade upptaget av koldioxid beräknas i denna modell till 4 miljarder ton per år. The Swedish Wood Effect innebär alltså i ett globalt perspektiv en möjlig lösning för att, jämfört med dagens utsläppsnivåer, skapa ett system i balans där upptaget av koldioxid från atmosfären ökar kraftigt. En lösning som till skillnad från dyrare tekniska lösningar snarare bidrar till en lokal ekonomisk utveckling eftersom skogen som råvara används i ett långsiktigt perspektiv. Vi ser en global handlingsplan för att utnyttja skogens potential som avgörande samtidigt som parallella insatser görs för att minska utsläppen från fossila källor. Nyttjande av produktiv skogsmark enligt svensk modell 2,3 En halvering av skogsskador 1,1 Stopp av global avskogning 0,6 Upptag i vegetation och mark 1,0 Utsläpp och upptag av CO2 i miljarder ton per år. Upptag i haven 2,2 Utsläpp från mänsklig verksamhet 7,2 SVENSKA GRAFIKBYRÅN Källhänvisning: Siffror enligt IPCC 2007; Climate Change 2007, FAO report on global forest resources, FAO 2006, Global Forest Resources Assessment 2005, Historisk data över Svensk skogsbruk från SVENSKA GRAFIKBYRÅN

5 8 Swedish wood effect i korthet: En sammantagen politik för skogen som kolsänka har global potential ett system i balans. Fokus på ett hållbart skogsbruk som har låga investeringskostnader och genererar inkomster i den globala ekonomin. Trä spelar en stor roll för klimatet som ett energisnålt och förnybart material. 9

6 10 Konkret politik för konkreta resultat Klimatförhandlingarna i Köpenhamn behöver leda till konkreta resultat. Det är därför avgörande att världens ledare kan bära det ansvar som klimatfrågan innebär. Det är nödvändigt att hejda klimatförändringarna som annars kommer att innebära omfattande konsekvenser för kommande generationer. Skogsindustrierna vill inte att misslyckandet från Kyoto-förhandlingen ska återupprepas i Köpenhamn. Då kunde man inte enas om en politik för minskad avskogning nu är det nödvändigt. Skogsindustrierna anser att: Avskogning i u-länderna, inklusive återbeskogning av outnyttjad mark, måste hanteras i ett nytt klimatavtal. En tydlig handlingsplan måste formuleras. Finansiering av globala åtgärder bör ske genom en fondlösning där fonden fylls på av I-länderna och U- länderna kan söka för genomförande av projekt. Skogsåtgärder bör ges ett ökat utrymme inom ramen för klimatavtalets s.k. flexibla mekanismer, mekanismer som innebär att industriländer kan uppfylla sina åtaganden genom hållbara projekt i utvecklingsländer. Delar av biståndsarbetet bör fokusera på klimatlösningar som inkluderar skogspolitik. Fattigdom är idag en av de största drivkrafterna bakom den globala avskogningen. Strategier baserat på goda erfarenheter bör utvecklas som stöd för genomförande och här kan svensk skogsindustri bistå med sina kunskaper. Ett globalt klimatavtal måste främja skogens kolsänka och träprodukternas roll för klimatet. The Swedish Wood Effect nyckeln till framgång i Köpenhamn Klimatfrågan står högt på den politiska dagordningen. Politiker, forskare, näringsliv och medborgare brottas till vardags med hur denna utmaning ska lösas. Många vill dra sitt strå till stacken. Vi ser att en stor del av lösningen handlar om att ge naturen förutsättningar att utnyttja sin naturliga möjlighet att ta upp koldioxid. Det är ett enkelt och naturligt sätt att snabbt nå effekt och samtidigt stimulera ekonomisk utveckling. För oss i Sverige är det naturligt att hämta kraft genom att vistas i skog och mark. Vi är övertygade om att också de globala klimatförhandlingarna kan ges styrka och optimism genom de exempel som svenskt skogsbruk kan erbjuda. Vi vill se The Swedish Wood Effect som en del av lösningen i Köpenhamn. Vill du veta mer, gå in på 11

Swedish Wood Effect SWE är en beskrivning av den positiva klimateffekt som ett långsiktigt hållbart skogsbruk och användandet av träprodukter innebär.

7 Swedish Wood Effect SWE är en beskrivning av den positiva klimateffekt som ett långsiktigt hållbart skogsbruk och användandet av träprodukter innebär. I Sverige bidrar den växande skogen till att ta upp och nettolagra mer koldioxid än vad som släpps ut från alla transporter som sker i landet. I ett globalt perspektiv kan användande av svenska erfarenheter vara en möjlighet att kraftigt öka skogens klimatnytta. Vill du veta mer, gå in på 12

Relevanta dokument

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel