ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "ABCD-projektets roll i klimatpolitiken"

Ingeborg Nyberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

2 Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ Pågående arbete och diskussion Sammanfattning

skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov

3 De första klimatpropositionerna

4 I klimatpolitikens begynnelse Det vore att ge helt fel signaler att öka de svenska utsläppen, som Kyotoavtalet ger oss möjlighet till, och som Radetzki förordar. Det vore miljömässigt fel, eftersom utsläppen måste minska för att vi ska kunna undvika en klimatförändring. Det vore också ekonomiskt fel, eftersom alla länder förr eller senare kommer att tvingas minska sina utsläpp och investera i ny miljövänlig teknik.

Det vore miljömässigt fel, eftersom utsläppen måste minska för att vi ska kunna undvika en

5 Komplex situation Internationella förhandlingar med exempelvis Ryssland Osäkerhet om linje inom EU vilket krävde svensk ledarskap under ordförandeskapet Svensk kontrollstation 2004 blev nationell kompromiss när man beslöt att gå före

krävde svensk ledarskap under ordförandeskapet Svensk

6 Uppföljningen Fortsatt avvaktande till kolsänkor som del av beräkning av svenska mål till 2020 Tydlig ambition att öka kunskapen för framtida behov

7 Oljekommissionen

8 Vision 2050 kräver nya verktyg

9 Skogens roll som kolsänka avgörande för att nå ambitiösa klimatpolitiska mål Visionen är att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären Proposition 2008/09:162, En sammanhållen Klimat- och Energipolitik EU: koldioxidutsläpp ska minska med 20% till 2020 jämfört med 1990

växthusgaser i atmosfären Proposition 2008/09:162, En sammanhållen Klimat-

10 Men för att kunna integrera skogens roll som kolsänka i klimatpolitiken behövs kunskap och metodutveckling Klimatberedningen och regeringen har efterfrågat kunskap och utveckling av metoder för att på sikt kunna integrera kolsänkor i klimatpolitikens måluppfyllnad

Klimatberedningen och regeringen har efterfrågat kunskap och

Klimat och Energipropositionen 2008/09:162 Regeringens bedömning: Den framtida skogspolitiken behöver i större grad ta hänsyn till skogens roll för klimatet.

11 Klimat och Energipropositionen 2008/09:162 Regeringens bedömning: Den framtida skogspolitiken behöver i större grad ta hänsyn till skogens roll för klimatet. Det är viktigt att analysera förutsättningarna för styrmedel och regleringar som kan komma i fråga för att skogsbruket ytterligare ska kunna bidra till en kostnadseffektiv måluppfyllelse av den svenska klimatpolitiken. En bred analys av framtida upptag och utsläpp av växthusgaser från skogsbruk samt möjligheten att öka upptaget av koldioxid i skog och mark bör göras.

Det är viktigt att analysera förutsättningarna för styrmedel och regleringar som kan komma i fråga för att skogsbruket ytterligare

12 Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan [Klimat]beredningen anser att kolsänkorna inte nu bör ingå i det nationella målet för år 2020, främst för att det råder alltför stor osäkerhet kring mätmetoder, framtida internationellt regelverk och vilka effekter ett sådant mål skulle kunna ha på biobränslemarknad, skogsindustri och biologisk mångfald. En möjlighet som bör prövas när ökad klarhet nåtts i dessa frågor är om ett särskilt mål ska skapas för kolsänkorna. Beredningen anser också att det är viktigt att åtgärder för att främja kolsänkor och utvinning av biobränslen utvecklas med hänsyn till de svenska miljömålen. Klimat och energipropositionen 2008/09:162 Upptag och utsläpp till och från skogsbruk och annan markanvändning ingår för närvarande inte i det nationella målet för år När resultatet från förhandlingarna om en framtida internationell klimatregim finns bör frågan prövas på nytt. Svenska miljömål preciseringar av miljökvalitetsmålen och enförsta uppsättning etappmål, Ds2012:23, juli 2012

En möjlighet som bör prövas när ökad klarhet nåtts i dessa frågor är om ett särskilt mål ska skapas för kolsänkorna.

13 Pågående arbete Sverige & EU

14 Färdplan till 2050 Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram underlag för en färdplan för att uppfylla visionen till Med eller utan utnyttjande av internationell koldioxidhandel Skogsbrukets upptag av koldioxid ska beaktas Delrapport februari 2012: Sammanställning av publicerade studier Tillväxtbefrämjande åtgärder i skogen kan bidra till ökad kolsänka Uppdraget slutredovisas i december 2012: Scenarioanalyser för olika sektorers bidrag Analys av åtgärder, styrmedel etc. Analys av förutsättningar för framväxande växthusgasmarknad och kostnader för krediter Analys av scenarier för kolsänkans utveckling samt konsekvenser av olika bokföringsalternativ

studier Tillväxtbefrämjande åtgärder i skogen kan bidra till ökad kolsänka Uppdraget slutredovisas i december 2012: Scenarioanalyser för olika sektorers bidrag Analys av

15 Vad händer i EU? I mars 2012 presenterade EU-kommissionen ett meddelande om jordbruks- och skogssektorns (LULUCF) integrering i unionens klimatåtaganden Beskriver hur sektorn i allt högre grad skulle kunna integreras i EU:s klimatpolitik med hjälp av en strategi i flera steg: Steg 1: Regler om gemensam redovisning, övervakning och rapportering Steg 2: Att formellt ta med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s mål för minskade växthusgasutsläpp Tar ej upp integrering i handelssystemet för utsläpsrätter, ETS

klimatåtaganden Beskriver hur sektorn i allt högre grad skulle kunna integreras i EU:s klimatpolitik med hjälp av en strategi i flera

16 Kommissionens meddelande Skogsbruket har också stor potential att begränsa klimatförändringen, genom t.ex. lagring av kol i befintliga skogar och ökning av skogarnas produktion. Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) har en positiv och betydande inverkan på EU:s utsläpp av växthusgaser. Sektorn avlägsnar motsvarande 9 % av de växthusgaser som släpps ut i andra delar av ekonomin. Kommissionens meddelande COM(2012)94 Redovisning av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) i unionens klimatåtaganden

Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) har en positiv och betydande inverkan på EU:s utsläpp av växthusgaser.

17 Utsläppssnålt samhälle 2050 En förbättrad jordbruks- och skogsbrukspraxis kan öka sektorns möjlighet att bevara och binda koldioxid i mark och skog. Detta understryker behovet av en helhetssyn på all markanvändning och att hantera markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) i EU:s klimatpolitik. KOM(2011) 112 Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050

Detta understryker behovet av en helhetssyn på all markanvändning och att hantera markanvändning,

18 Gemensamma nämnare Med tuffa mål för 2050 hamnar skogssektorn i fokus Kunskap och metoder för att underlätta mätning och integrering i klimatmål efterfrågas På sikt integrering i EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) Jämförbart med projekt inom ramen för de sk. flexibla mekanismerna i nuvarande klimatavtal (CDM och JI) och hur dessa integrerats med EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS)

handel med utsläppsrätter (ETS) Jämförbart med projekt inom ramen för de sk.

19 Krav Tydligt och trovärdigt system med verifierbara sänkor - Riktlinjer för mätning, rapportering och verifiering i relation till jämförbara skogsbestånd - Riktlinjer för utfärdande av sänkkrediter Långsiktighet, säkerhet och bestående värde Ingen negativ effekt på övriga miljö- och energimål Möjlighet att på sikt utveckla existerande utsläppshandel

utfärdande av sänkkrediter Långsiktighet, säkerhet och bestående värde Ingen negativ

20 Slutsats Just nu ett avgörande skede för utformning av kommande system (NV & KOM). Svensk politik beroende av internationella beslut och trovärdiga system. Kolsänkor från skog kan komma att bli ett viktigt bidrag till att uppfylla Sveriges vision att vara klimatneutralt ABCD-projektet kan påvisa kolsänkors reella värde och bidra till att utforma metoder för att detta tas i beaktande i utformandet av Sveriges och EU:s klimatpolitik. Handel med skogliga koldioxidkrediter inom ramen för ETS långsiktigt mål, beroende av internationella processer.

Kolsänkor från skog kan komma att bli ett viktigt bidrag till att uppfylla Sveriges vision att vara klimatneutralt 2050.

21 Slussplan 9, Stockholm

Relevanta dokument

Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren

Regeringsbeslut IV 1 2018-02-22 N2018/01213/SK Näringsdepartementet Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och