Skogsindustriernas EU-manifest. Vår uppmaning till Europas ledare och Sverige som ordförandeland

Transkript

1 Skogsindustriernas EU-manifest Vår uppmaning till Europas ledare och Sverige som ordförandeland

2 Förord Skogsbruket och skogsindustrin är en viktig del av Sveriges och Europas identitet, kulturarv, ekonomi och välfärd. Genom generationer och sekler har skogen, träet och pappret spelat en betydande roll i människors vardag. Inför det svenska ordförandeskapet i EU vill Skogsindustrierna med detta manifest uppmärksamma beslutsfattarna i EU på skogsindustrins betydelse. Vi vill redovisa förslag till utveckling som stärker skogsindustrins förmåga att bidra till en god ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Vi vill särskilt lyfta fram skogen och dess produkters positiva bidrag för att motverka klimatförändringarna. Skogen tar upp koldioxid ur luften och lagrar kolet i träd och mark. Därmed har skogen en stor betydelse i arbetet för att möta klimatförändringarna. Träprodukter lagrar kolet under produkternas livslängd. Genom att använda trä och träprodukter istället för andra mer klimatpåverkande material kan utsläpp av koldioxid undvikas. Trä är ett förnybart material och ersätter därmed ändliga råvaror. Med ett hållbart skogsbruk tar trä som råvara i princip aldrig slut. Trä och träbaserade produkter kan återanvändas och återvinnas. Slutligen kan uttjänta träprodukter tillsammans med andra rest- och biprodukter från skogsbruk och skogsindustri användas som biobränsle. Genom att ersätta fossila bränslen motverkas klimatförändringarna ytterligare. EU kommer att spela en viktig roll i det internationella klimatarbetet. Sverige kommer under en avgörande period vara dess ordförande. I detta arbete både kan och vill skogsindustrin i Sverige och Europa bidra! Leif Brodén Styrelseordförande Skogsindustrierna Marie S. Arwidson Vd Skogsindustrierna Vi vill särskilt lyfta fram skogen och dess produkters positiva bidrag för att motverka klimatförändringarna

3 Förord Skogsbruket och skogsindustrin är en viktig del av Sveriges och Europas identitet, kulturarv, ekonomi och välfärd. Genom generationer och sekler har skogen, träet och pappret spelat en betydande roll i människors vardag. Inför det svenska ordförandeskapet i EU vill Skogsindustrierna med detta manifest uppmärksamma beslutsfattarna i EU på skogsindustrins betydelse. Vi vill redovisa förslag till utveckling som stärker skogsindustrins förmåga att bidra till en god ekonomisk, social och miljömässig utveckling. Vi vill särskilt lyfta fram skogen och dess produkters positiva bidrag för att motverka klimatförändringarna. Skogen tar upp koldioxid ur luften och lagrar kolet i träd och mark. Därmed har skogen en stor betydelse i arbetet för att möta klimatförändringarna. Träprodukter lagrar kolet under produkternas livslängd. Genom att använda trä och träprodukter istället för andra mer klimatpåverkande material kan utsläpp av koldioxid undvikas. Trä är ett förnybart material och ersätter därmed ändliga råvaror. Med ett hållbart skogsbruk tar trä som råvara i princip aldrig slut. Trä och träbaserade produkter kan återanvändas och återvinnas. Slutligen kan uttjänta träprodukter tillsammans med andra rest- och biprodukter från skogsbruk och skogsindustri användas som biobränsle. Genom att ersätta fossila bränslen motverkas klimatförändringarna ytterligare. EU kommer att spela en viktig roll i det internationella klimatarbetet. Sverige kommer under en avgörande period vara dess ordförande. I detta arbete både kan och vill skogsindustrin i Sverige och Europa bidra! Leif Brodén Styrelseordförande Skogsindustrierna Marie S. Arwidson Vd Skogsindustrierna Vi vill särskilt lyfta fram skogen och dess produkters positiva bidrag för att motverka klimatförändringarna

4 Skogen och dess produkter bidrar till att minska den negativa klimatpåverkan samt minska vårt beroende av såväl fossila produkter som fossila bränslen. Skogsfrågor i Europa EU-kommissionen fattar kontinuerligt beslut som på många olika sätt påverkar svenskt skogsbruk och den svenska skogspolitiken. Problemet är att det saknas en helhetssyn. Skogliga frågor hanteras inom en rad olika politikområden, så som miljöpolitik, jordbrukspolitik och regionalpolitik. Ett yttre skogligt ramverk på EU-nivå behövs för att bringa reda i de allt spretigare skogsfrågorna. Skogsindustrierna ser framförallt följande delar som angelägna. Ökad skoglig tillväxt Europa bör sätta ambitiösa mål för ökad skoglig tillväxt och produktion. Skogsindustrin i Europa bidrar idag till sysselsättningen för närmare 2,6 miljoner människor och är en självklar del av den hållbara samhällsutvecklingen. Skogen och dess produkter bidrar till att minska den negativa klimatpåverkan samt minska vårt beroende av såväl fossila produkter som fossila bränslen. Vi anser målsättningen bör vara att Europas skogliga tillväxt bör öka med 20 procent fram till och med år Skydd för den biologiska mångfalden En europeisk skogspolitik kan med fördel byggas upp kring samma dubbla målstruktur som den svenska skogspolitiken. Vi anser att en europeisk skogspolitik bör sätta mål för såväl ökad tillväxt som hur den biologiska mångfalden ska bevaras. Här har svensk skogsindustri mycket att bidra med. Frihandel Frihandel är en förutsättning för att alla företag i EU skall kunna konkurrera globalt, och detta gäller inte minst skogsindustrin. Skogsindustrin i Europa är en export- och handelsberoende industri både när det gäller produkter och råvaror, och handelshinder är ett hot mot branschens konkurrenskraft. Vi anser att en fri marknad förutsätter en frånvaro från snedvridande statliga investeringsstöd och subventioner som skadar industrins konkurrenskraft.

5 Idag är avskogning en av de största mänskliga utsläppskällorna av koldioxid, större än utsläppen från våra transporter. Skogsindustrins roll i kommande internationella klimatavtal FN:s klimatpanel har fastslagit att ett hållbart skogsbruk ökar lagringen av kol. Samtidigt är timmer- och biobränsleproduktion viktiga insatser för att motverka klimatförändringarna. Förhandlingarna kring ett nytt internationellt klimatavtal går in i ett avgörande skede i december Sveriges roll som ordförande i EU kommer att vara avgörande, och EU som part kommer att styra mycket av utvecklingen. Vi anser att följande punkter bör vara del av det kommande klimatavtalet: Den brukade skogens roll En ökad skoglig tillväxt bidrar till att ta upp fossil koldioxid från atmosfären. Vi anser att Sverige och EU har en roll att driva dessa frågor i det internationella klimatarbetet, och föreslå beskogningsfrämjande åtgärder. Träprodukternas roll När skogen avverkas lagras kolet vidare i träprodukterna. Rätt konstruerat är det inte ovanligt att ett trähus kan stå i hundra år. Trä är det enda förnybara byggnadsmaterialet och som dessutom ger upphov till betydligt lägre utsläpp vid framställningen än många andra material. Träprodukter kan dessutom återanvändas och återvinnas flera gånger, som material och slutligen som energi. En betydande klimatvinst kan därför uppnås om andra material ersätts med trä. Vid klimatförhandlingarna kommer träets kollager att vara en del av agendan. Vi anser att Sverige och EU bör arbeta för att ett nytt klimatavtal även främjar klimatfördelarna med träprodukter och träbyggnadssystem. Global avskogning Idag är avskogning en av de största mänskliga utsläppskällorna av koldioxid, större än utsläppen från våra transporter. Ungefär en femtedel av människans utsläpp orsakas av avskogning. Denna utveckling måste stoppas, och i de länder där avskogning sker bör arbete inledas för att övergå till hållbart skogsbruk. I dagens internationella klimatavtal finns de s.k. flexibla mekanismerna. De låter industriländer minska sina koldioxidutsläpp genom att investera i projekt för att minska utsläppen i utvecklingsländer som ett alternativ till mer kostsamma utsläppsminskningar i sina egna länder. Vi anser att beskogning ska ges ett ökat utrymme inom ramen för de flexibla mekanismerna. Global utsläppshandel Vi stödjer principerna bakom handeln med utsläppsrätter. Dock innebär den europeiska utsläppshandeln att vi konkurrerar med länder utanför Europa som ej omfattas av samma klimatkrav som oss. Vi anser att Sverige och EU tydligt måste driva etableringen av ett globalt utsläppshandelssystem som likställer kostnaderna för utsläpp. Skulle inte Sverige och EU lyckas driva igenom detta måste den konkurrensutsatta industrin, så som skogsindustrin, kompenseras för merkostnaderna genom fri tilldelning av utsläppsrätter istället för auktionering. Detta skulle minska risken att företag etablerar produktion utanför Europa med lägre klimatambitioner.

6

7 Energi Skogsindustrin är en energiintensiv sektor och bär stora kostnader till följd av EU:s klimatpolitik. Detta sker såväl direkt genom att man omfattas av handeln med utsläppsrätter, som indirekt, genom de högre elpriser som handeln medför. Samtidigt kan Skogsindustrin göra stora insatser i klimatarbetet. Dels genom att påverka sina egna processer där vi i Sverige som bransch har en nollvision för användandet av fossila bränslen och där det också finns planer på att öka produktionen av förnybar mottryckskraft med 25 procent till Men kanske framförallt genom att ta fram klimatsmarta produkter och biobränslen. Skogsindustrin avgörande för bioenergiproduktionen Skogsindustrin är såväl Europas största producent som konsument av förnybar energi. En ökad användning av förnybar energi är viktig för Europas försörjningstrygghet. Den europeiska skogsindustrin kan bidra till detta. Det är därför viktigt att Europas produktion av skoglig bioenergi ökar. Först varor, sedan bioenergi Det är viktigt för klimatet att byta ut fossil energi mot förnybar. Samtidigt kan missriktade målsättningar för ökat bioenergianvändande leda till att produktion av biobränsle sätts före produktion av mer högförädlade och klimatvänliga produkter som sågade trävaror, papper och kartong. EU:s stöd till förnybar energi får inte motverka effektiv användning av trä till produkter. Verka för bättre konkurrens på elmarknaden Skogsindustrin är till stor del en elintensiv bransch som drabbats hårt av stigande och oförutsägbara elpriser. Vi anser att EU måste verka för en bättre konkurrens på elmarknaden och underlätta nyetableringar av elproduktion för att stärka industrins konkurrenskraft. Vi anser att EU måste verka för en bättre konkurrens på elmarknaden och underlätta nyetableringar av elproduktion för att stärka industrins konkurrenskraft.

8 Massa och pappersindustrins processer bygger på interna kretslopp där vatten, kemikalier, vedrester och energi i hög grad cirkuleras. Miljö Skogsindustrin bygger sin verksamhet på hållbara, förnybara och återvinningsbara material. Att råvaror används så effektivt som möjligt är en av grundförutsättningarna för hållbar utveckling. Skogsbruk, massaoch pappersbruk, sågverk och biobränsleproduktion utgör ett industriellt system i vilket råvaran utnyttjas effektivt. Massa- och pappersindustrins processer bygger på interna kretslopp där vatten, kemikalier, vedrester och energi i hög grad cirkuleras. Detta bidrar till att minska såväl resursanvändningen som utsläppen till miljön. Den svenska skogsindustrin har kommit långt i sitt miljöarbete, sett både ur ett europeiskt och ett globalt perspektiv. Behåll de anläggningsspecifika miljökraven Kommissionens förslag att begränsa den individuella miljöprövningen och de anläggningsspecifika miljökraven är kontraproduktivt. Vi anser att den individuella miljöprövningen, som har tillämpats i Sverige sedan 1969, ger möjlighet till prioritering av åtgärder och att den i hög grad bidragit till det framgångsrika miljöarbetet i svensk industri. Gärna ram på Europanivå, men svenska regler ska utformas i Sverige EUs lagstiftning reglerar idag en mängd områden där behovet av åtgärder i medlemsstaterna är olika beroende på att de nationella och geografiska förhållandena skiljer sig åt. Vi anser att likartade krav ställs på medlemsstaterna genom gemensam ramlagstiftning, samtidigt som den nationella hänsynen bevaras. För Sveriges del måste t ex den goda tillgången på vatten beaktas. Likaså måste nationell frihet finnas vad gäller återställandet av förorenad mark.

9

10 Med ett EMS-fordon kan man transportera samma mängd varor i två lastbilar jämfört med de tre som annars behövs i övriga EU-länder idag. Transporter Skogsindustrin i Sverige transporterar årligen 119 miljoner ton, varav en fjärdedel på räls eller fartyg. Svensk skogsindustri köper transporttjänster för 25 miljarder kronor varje år och är därmed en av Sveriges största transportköpare. Effektiva godstransporter för skogsindustrin i Europa har en stor inverkan på såväl klimat som konkurrenskraft, speciellt för den nordiska skogsindustrin med våra långa avstånd i landet och till huvudmarknaderna. Längre lastbilar ska vara tillåtna i hela EU EMS-fordonet (European Modular System) innebär längder om totalt 25,25 meter och vikt på 60 ton. EMS-fordon är idag bara tillåtna i Sverige, Finland, Danmark och Holland. Genom att tillåta samma längd och vikt på alla lastbilar i EU sparas såväl energi som utsläpp. Med ett EMS-fordon kan man transportera samma mängd varor i två lastbilar jämfört med de tre som annars behövs i övriga EU-länder idag. Harmonisera järnvägsnätet i Europa Det måste bli lättare att transportera med järnväg inom EU. Nationella regler och egna tekniska bestämmelser utgör hinder som inte främjar den inre marknaden. Om möjligheten ges för bättre och effektivare järnvägstransporter till kontinenten kommer industrin att transportera mer på järnväg. Nationella lösningar på åtgärder för att minska utsläppen från transporter EU-kommissionen har lagt förslag på ett system för att avgiftsbelägga lastbilstransporter ( Eurovignette ). Skogsindustrin i Sverige stöder arbetet med EU- gemensamma beräkningsmetoder och riktlinjer men vi betonar vikten av nationella lösningar inom direktivets ram. Sverige har en unik situation på grund av långa transportavstånd för råvaror och färdigvaror till marknaden och skulle missgynnas av oflexibla regler.

11 EU:s ramprogram för forskning är unionens huvudsakliga verktyg för att stötta viktig forskning i Europa. Som en del i att stärka Europas konkurrenskraft genom den gemensamma så kallade Lissabonstrategin, har framför allt forskning lyfts fram på EU:s agenda. Skogsnäringen i Europa bildade 2004 en plattform, Forestbased sector Technology Platform (FTP) med stöd av EU-kommissionen. FTP:s vision är att Europas skogsnäring år 2030: Har en nyckelroll i ett uthålligt samhälle. Är en konkurrenskraftig, kunskapsbaserad industri som verkar för ökad användning av förnybar skogsråvara. Forskning och utveckling Säkerställer sitt samhälleliga bidrag inom ramen för en biobaserad, kunddriven och globalt konkurrenskraftig ekonomi i Europa. Svensk skogsnäring har en ledande roll i att realisera denna vision. Offentliga FoU-finansiärer bör öka samverkan och stödet till FTP Skogssektorns teknologiplattform har bred förankring hos näringen och forskarsamhället. Ge teknologiplattformen också en tydlig förankring hos de nationella forskningsfinansierande organen. EU:s stöd till plattformen är mycket angeläget. Vi anser att såväl de nationella finansiärerna som EU bör öka stödet till FTP. Skogsnäringens F&U-behov bör ges hög prioritet EU:s ramprogram för forskning är unionens huvudsakliga verktyg för att stötta viktig forskning i Europa. Vi anser att EU bör ge högre prioritet åt skogliga och skogsindustriella frågor inom EU:s ramprogram för forskning.

12 APRIL 2009