Yttrande över EUs klimat- och energiramverk
|
|
- Åke Strömberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari Yttrande över EUs klimat- och energiramverk Svensk stålindustrins främsta insats när det gäller minskade klimatrelaterade utsläpp och energieffektivisering görs genom att de produkter som tillverkas är resurseffektiva i sin slutanvändning. Starkare stål gör att mindre material kan användas till samma funktion, produkterna får längre livslängd och industriprocesser kan köras effektivare. Eftersom svenskt stål dessutom tillverkas med huvudsakligen klimatneutral el så bidrar en ökad svensk stålexport kraftfullt till minskade globala klimatutsläpp. Sammanfattande synpunkter på förslagen För att industrin ska finnas kvar och kunna växa i Sverige och Europa så måste energi- och klimatpolitiken balanseras mot konkurrenskraften på en global marknad. Jernkontoret anser därför att det ska finnas ett mål även för konkurrenskraft och tillväxt inom industrin som inte därmed innebär tillväxtbegränsningar inom andra sektorer. Målet bör stödjas av en kraftfull politik och måluppföljning som säkerställer att det uppnås. Ett ensidigt mål på 40 % för klimat är mycket utmanande och bör ses över efter det internationella klimatmötet i Paris För stålindustrin är utformningen av ett fortsatt utsläppshandelssystem för koldioxid (ETS) grundläggande för bedömningen av rimligheten i målet. Så länge målet ska uppnås genom att sätta ett tak på utsläppen även inom sektorer utsatta för internationell konkurrens så innebär det en begränsning av produktionen inom dessa sektorer, däribland stålindustrin. Det kommer att bromsa investeringar inom EU vilket leder till en succesiv förflyttning av produktion till andra länder. En sådan utveckling är ogynnsam för klimatet och även för sysselsättningen och tillväxt inom EU. EU ETS bör därför reformeras inför en fjärde handelsperiod. Vi föreslår att fri tilldelning av utsläppsrätter till konkurrensutsatt industri sker baserat på relevanta riktmärken och faktisk produktion, sk ex-post allokering. Det innebär att de bästa anläggningarna får 100 % av sitt behov i tilldelning. Vi anser också att kompensation för utsläppshandelns påverkan på elpriset ska ske på ett EU-harmoniserat sätt dvs i alla EUs medlemsländer. Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Kungsträdgårdsgatan office@jernkontoret.se Postadress Telefax Webbplats Box 1721, Stockholm
2 Andel förnybar energi och energieffektivisering är medel för att uppnå minskade klimatutsläpp, ökad leveranssäkerhet och ökad konkurrenskraft inom EU. Vi anser att det är viktigt att stödja sådana åtgärder, men att man inte ska sättas mål för dessa områden. Det är viktigt att bibehålla flexibiliteten för medlemsstaterna att agera utifrån de egna förutsättningarna. Energieffektivisering måste bedömas utifrån energiintensitet för att inte begränsa total energianvändning, annars motverkas möjligheterna till tillväxt inom industrin. Det är rimligt att energieffektiviseringsdirektivet hinner implementeras i medlemsstaterna innan en översyn av direktivet görs. Möjligheten till fortsatta undantag och nedsättningar när det gäller skatter och avgifter inom energi- och miljöområdet är grundläggande för att bevara konkurrenskraften för energiintensiv industri i Sverige som har höga generella skattenivåer. Inledning Den 22 januari 2014 presenterade EU kommissionen en vitbok gällande EUs energi- och klimatpolitik till 2030 (COM 2014:15 final) med tillhörande konsekvensanalys samt en kommunikation om industrins konkurrenskraft (COM(2014)14/2). Förslagen i energi- och klimatpaketet bygger på bedömningar baserade på modellberäkningar av olika scenarier som presenteras i konsekvensanalysen. Det är mycket svårt att förstå och kunna bedöma hur dessa beräkningar är gjorda. En viktig förutsättning är vad som kallas "enabling conditions" vilket innebär omfattande utveckling av t ex infrastruktur för el och koldioxidlagring, system för lagring och flexibilitet i elmarknaden och el och biobränslen för fordon. Dessa förutsättningar låg också till grund för kommissionens låg-kol-färdplan för Det kan ifrågasättas om dessa villkor verkligen kan uppfyllas och om målnivåerna i färdplanen och vitboken därmed är realistiska till en rimlig kostnad. Utvecklingen när det gäller CCS har inte skett i den takt som förväntades när färdplanen gjordes och det finns stora tveksamheter när det gäller lagringsmöjligheter och acceptansen för lagring. För stålindustrins utsläpp finns idag ingen annan teknik för att åstadkomma radikala minskningar vilket också visas i Naturvårdsverkets underlagsrapport till en svensk klimatfärdplan (NV 6537). Även när det gäller utbyggnad av transmissionskapacitet för el inom EU går utvecklingen inte i önskad riktning med t ex nationella kapacitetsmarknader som motverkar genomförandet av den gemensamma elmarknaden. Det är viktigt att inte denna typ av scenarieberäkningar tas för sanningar när de används som underlag för så viktiga beslut som framtida energi- och klimatpolitik. Konkurrenskraftsmål Kommissionen har i sitt meddelande "For a European industrial renaissance" konstaterat att industrin har stor betydelse för EUs ekonomi och bl a står för över 80% av Europas export och 80% av privat forskning och innovation. Industrin bidrar också direkt och indirekt med en stor del av jobben i den privata sektorn. Även i medelandet om energi- och klimatramverket syns en insikt om vikten av att bibehålla och öka industrins konkurrenskraft. 2 (5)
3 För att fortsätta utvecklingen av industrin och möjligheter till tillväxt inom EU krävs att investeringar görs kontinuerligt. Det är därför nödvändigt med en ökad tydlighet från politiskt håll att industrins tillväxt och konkurrenskraft kommer att vägas mot andra krav. Ett mål för konkurrenskraft och tillväxt med samma tyngd som klimatmålet skulle ge företagen en signal att investeringar inom EU är långsiktigt hållbara. Vi anser därför att EU bör anta ett mål för ökad konkurrenskraft och tillväxt inom industrin. Att ha ett mål för denna specifika sektor motiveras av att tillverkande industri är de som framförallt träffas av de styrmedel som införs utifrån energi- och klimatpolitiken. Ett sådant mål bör formuleras så att det inte motverkar tillväxt inom andra sektorer. Kommissionen bör få i uppdrag att formulera målet och föreslå åtgärder inom unionen och krav på medlemsstaterna för att det ska uppnås. Kommissionens meddelande om energipriser är mycket oroande läsning med hänsyn till EUs konkurrenskraft. Samtidigt förefaller förslagen till åtgärder svaga och osäkert underbyggda. Kommer en avreglering och integrering av energimarknaden verkligen att leverera energipriser som kan konkurrera globalt? I Sverige har avregleringen inte levererat lägre energipriser. Tvärtom har den avreglerade marknaden skapat en situation där priset på utsläppsrätter på ett osunt sätt påverkar priset även på klimatneutral el. Det är också oklart hur ökade kostnader för infrastruktur och olika stödsystem ska kunna motverkas så att energipriserna sänks. Att energieffektivisering blir viktigare när energipriserna stiger är visserligen korrekt, men effektivisering bidrar inte till att konkurrenskraftiga villkor uppstår. Internationella koncerner kommer att genomföra samma åtgärder även på konkurrentmarknaderna. Det kommer att krävas väsentligt mer offensiva åtgärder än vad som indikeras i kommissionens meddelande för att försvara Europas position som industriregion. Klimatmålet och ETS Klimatfrågan är ett globalt problem och måste också hanteras i första hand på global nivå. Högsta prioritet för EU bör därför vara att arbeta för ett globalt avtal med likvärdiga åtaganden. Ett ensidigt klimatmål för EU kan aldrig lösa klimatproblemet och EUs möjlighet att påverka det globala arbetet minskar om det visar sig att det inte går att kombinera klimatambitionerna med tillväxt. Kommissionen föreslår ett klimatmål på -40 % som ska genomföras genom en skärpt nedskalning av ETS efter Det är en tydlig ambitionshöjning jämfört med 2020-målet och en mycket högre ambition än någon annan region i världen. Eftersom målet också ska uppnås med enbart inhemska åtgärder fjärmas EU än mer från den globala aspekten av klimatfrågan. Jernkontoret anser att målet ska ses över när vi ser resultatet av de internationella klimatförhandlingarna, framförallt med avseende på likvärdiga villkor för konkurrensutsatt industri. Fördelning mellan handlande och icke-handlande sektor I kommissionens förslag läggs en större börda på den handlande sektorn än den ickehandlande. Vi anser att denna fördelning måste ses över så att den icke-handlande sektorn åläggs en större utsläppsminskning. I den sektorn finns både transporter och uppvärmningssektorn där det bör finns stora potentialen inom EU. Möjligheterna till att föra vidare kostnaderna till slutanvändaren är också mycket större än för den konkurrensutsatta industrin i den handlande sektorn. 3 (5)
4 ETS idag Stålindustrin ser med oro på den utveckling som har skett av utsläppshandeln. I innevarade handelsperiod har tilldelningen till konkurrensutsatt industri baserats på riktmärken utgående från de bästa anläggningarna. I vissa fall, framförallt för råjärn, är riktmärket t o m klart lägre än vad de bästa anläggningarna kan prestera. Utöver det har beräkningen av taket för den fria tilldelningen inneburit att tilldelningen skurits ner ytterligare 6 % och därefter skärs ner med den linjära faktorn 1,74 % varje år. Resultatet innebär att svensk stålindustri får en tilldelning som ligger ca 25 % under kapacitetsnivån under innevarande period. Med en fortsatt nedskalning efter 2020 skulle tilldelningen 2030 ligga 40 % under dagens kapacitet. Detta innebär en direkt produktionsbegränsning. Med tanke på att svensk stålindustri säljer sina produkter på en global marknad så finns ingen möjlighet att föra över kostnaden på kunden. De produkter som inte kan bära kostnaden för utsläppsrätter kommer därför inte att produceras i Sverige eller EU. Inte heller blir det möjligt att motivera investeringar, varken i kapacitetsökningar eller i omfattande energieffektivisering eller utsläppsminskningar. Begränsningen blir därmed direkt kontraproduktiv. Ändringar av ETS Vi är positiva till att det inte ska göras några förändringar av ETS under innevarande handelsperiod och att inte heller kolläckage-listan ska ändras i samband med revisionen under Detta för att inte skapa ytterligare osäkerhet för företagen under pågående handelsperiod. Vi anser dock att den nuvarande utformningen av ETS inte är hållbar i längden och att ETS bör ses över och reformeras efter För att stödja konkurrenskraft måste systemet tillåta produktionsökningar och därmed utsläppsökningar i den industri som är definierad som läckageutsatt. De effektivaste industrierna måste ha möjlighet till 100 % tilldelning baserat faktisk produktion och realistiska riktmärken. En sådan ex-post allokering innebär på samma gång en kraftfull minskning av risken att det uppstår stora överskott eller underskott av utsläppsrätter och stabiliserar därmed marknaden. Samtidigt kvarstår en möjlighet för de effektivaste anläggningarna att investera och växa. Detta innebär att det inte heller borde finnas något tak för den fria tilldelningen till läckageutsatt industri för att inte begränsa denna industris tillväxt inom EU. Hur detta kan kombineras med önskemål om att ha ett klimatmål som innebär ett tak för utsläppen är komplicerat men något vi gärna har en dialog med regeringen om. Kompensationen för utsläppshandelns påverkan på elpriset måste hanteras på ett harmoniserat sätt inom EU för att inte som nu skapa snedvridningar på den inre marknaden och konkurrensnackdel på de globala marknaderna. Kompensationen är viktig för energiintensiv industri som är globalt konkurrensutsatt. På längre sikt kommer en viktig lösning för att minska utsläppen vara att industrin använder mer el. Avsaknad av kompensation motverkar den utvecklingen. Med tanke på att elproduktionen i Sverige har minimala koldioxidutsläpp är det positivt för klimatet att öka elanvändningen i Sverige när det är möjligt att ersätta fossila bränslen. Vi anser inte att den föreslagna market stability reserve skulle bidra till att lösa problemen med ETS. I ett förändrat ETS enligt ovan så fyller kanske en sådan reserv ingen funktion. Vi 4 (5)
5 ser därför inget skäl till att besluta om en reserv nu utan i stället göra en ordentlig översyn av systemet. Förnybar energi Vi anser att det inte ska finnas något mål för andel förnybar energi inom EU. Att öka andelen förnybar energi är ett medel för att minska klimatrelaterade utsläpp och minska importberoendet men inte ett mål i sig. EUs medlemsstater har olika förutsättningar och möjligheter och ska ha möjlighet att själva bestämma vilken energimix som passa bäst. Risken är annars stor att man inte utnyttjar lokala förutsättningar fullt ut och skapar onödiga kostnader. Vitboken föreslår indikatorer för import av energi och andelen inhemska energikällor vilket vi anser är ett bra sätt att följa utvecklingen. Ökningen av förnybar energi är starkt beroende av utbyggnad av infrastruktur vilket kräver omfattande investeringar och därmed riskerar öka kostnaderna ytterligare för elanvändarna. Energieffektivisering Vi är positiva till att kommissionen inte förslår något mål för energieffektivisering. Kommissionen föreslår en uppföljning av 2020-målet under Eftersom energieffektiviseringsdirektivet ännu inte har hunnit implementeras, anser vi att det är för tidigt att ta beslut om eventuella förändringar av direktivet eller ytterligare styrmedel baserat på den uppföljningen. Uppföljningen kan dock bidra till att sprida goda exempel på energieffektivisering mellan medlemsstaterna. Det är viktigt att ambitioner för energieffektivisering uttrycks som förbättrad energiintensitet i ekonomin och inte som absolut minskning av energianvändningen. För att industrin ska energieffektivisera i anläggningar i Sverige och EU krävs att det finns resurser och vilja att investera här. Då måste förutsättningarna för tillväxt finnas inom EU med konkurrenskraftig kostnadsbild jämfört med andra regioner. Höga energipriser och kostnadshöjande styrmedel motverkar investeringarna och åtgärderna genomförs istället på konkurrentmarknaderna. JERNKONTORET Bo-Erik Pers Verkställande direktör Helén Axelsson Energi- och miljödirektör 5 (5)
Skogsindustriernas position kring EUs Vitbok om Energi och Klimat till 2030
2014-02-21 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannertz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org 08-7627949 070-3971449 Er ref: M2014/390/KI
Läs merYttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.
Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,
Läs merHållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö
Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö En hårdnande global konkurrens ett utmanat Sverige Ett företags konkurrenskraft
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till
Läs merSveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030
2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska
Läs merUtsläppsrättspris på Nord Pool
Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp
Läs merFörslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 234/2015 Joshua Prentice Er referens/dnr: M2015/03246/Kl 2015-12-21 Remissvar Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030
Läs merSvenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.
Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en
Läs mer2030 och EU ETS. Olle Björk
2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020
Läs merVässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter
Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens
Läs merSynpunkter på EU 2030
m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Vår referens/dnr: Er referens/dnr: M2014/390/Kl 2014-02-25 Synpunkter på EU 2030 Sammanfattning
Läs merEU:s HANDLINGSPLAN 2020
EU:s HANDLINGSPLAN 2020 Minskat koldioxidutsläpp med 20% till 2020 (i Sverige 40%) Energieffektivisering med 20% till 2020 Ökat andel förnybart med 20% till 2020 (i Sverige 50%) Användning av minst 10%
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs merKlimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning
Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt
Läs merSvensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
Läs merSSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef
SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad
Läs merABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merSVENSK KLIMATSTATISTIK 2017
SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017 OCH EN FÖRSTA UPPFÖLJNING AV KLIMATMÅLET 2030 FRUKOSTSEMINARIUM 30 NOVEMBER 2017 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-11-30 1 Sveriges territoriella
Läs merSvenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming
Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch- och arbetsgivarförbund
Läs merNaturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE
Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2017-06-08 1 ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE Miljömålsberedningen: En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige Parlamentarisk kommitté
Läs merInternationellt ledarskap för klimatet
Internationellt ledarskap för klimatet 1) Inför klimatavgifter inom EU mot länder som lämnat Parisavtalet Klimatet kan inte vänta. Torka, skogsbränder och andra extrema väderhändelser är en konsekvens
Läs merDen avreglerade nordiska elmarknaden
2011-01-06 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri
Läs merRen energi för framtida generationer
Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merAngående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring av koldioxid (M2008/986/Mk)
Stockholm 11 april 2008 registrator@environment.ministry.se david.mjureke@environment.ministry.se Angående EU-kommissionens förslag om ändring av dir 2003/87/EG samt förslag på direktiv om geologisk lagring
Läs merFossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling
MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering
Läs merRegeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merSvensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020
SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI Produktion Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia.kellberg@svenskenergi Datum 2013-02-13 1 (9) Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket
Läs merEffektiv klimatpolitik Kan stöd till förnybar energi och energieffektivisering motiveras? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet
Effektiv klimatpolitik Kan stöd till förnybar energi och energieffektivisering motiveras? Runar Brännlund CERE Handelshögskolan, Umeå Universitet En effektiv klimatpolitik Klimatproblemet är globalt och
Läs merRemissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482
2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01052/Kl 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merUtsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs merNaturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).
Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2013-03-14 Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för
Läs merKommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78
Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition
Läs merGemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge
Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens
Läs merVad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?
Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045? Färdplaner för fossilfrihet 2 Rapport: Klimatneutral konkurrenskraft kvantifiering av åtgärder i klimatfärdplaner 3 Frågeställningar
Läs merFramtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version
Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen
Läs merEU ETS och kommande förändringar. Bodecker Partners
EU ETS och kommande förändringar EU:s energi- och klimatramverk 2030 är grunden för EU:s gemensamma fullgörande Att uppfylla Parisavtalets åtagande, begränsa uppvärmning till 2 grader och sikta mot 1,5
Läs merNytt klimatmål Kf 7 dec 2015
Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015 En fossilfri välfärdskommun som bidrar med lösningar till global ekologisk återhämtning och välfärd Fossilfritt Uppsala 2030 Klimatpositivt Uppsala 2050 Bakgrund till nya klimatmålet
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag
12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merMaterialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Läs merFrån politik till finansiering inom energiområdet
Från politik till finansiering inom energiområdet Infomöte Horisont 2020 Energi och Transporter Jönköping 27 januari 2016 Anette Persson, Energimyndigheten Energi- och klimatpolitiska mål till 2030 EU
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merRamverk för färdplan 100% förnybar energi
Ramverk för färdplan 100% förnybar energi 1 En omställning som brådskar Sverige har genom energiöverenskommelsen mellan fem partier från 2016 ett mål om 100 % förnybar elförsörjning till år 2040. Det är
Läs merEn realistisk framtidsbild?
En realistisk framtidsbild? En utvärdering och analys av aktuella energi- och klimatscenarier för 25 Executive summary Mars 212 1 www.profu.se Executive summary Vad är en realistisk framtidsbild? En långsiktigt
Läs merMars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande
Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merGuide till EU-projektansökan
Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merEUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET
EUROPEISKA UNIONEN EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 16 juli 2015 (OR. en) 2014/0011 (COD) PE-CONS 32/15 CLIMA 55 ENV 316 MI 328 IND 82 ENER 178 ECOFIN 368 TRANS 168 COMPET 235 CODEC 742 RÄTTSAKTER OCH
Läs merKOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.6.2019 C(2019) 4427 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 18.6.2019 om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden 2021 2030
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merHur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming
Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-
Läs merSamtal på FAH 19 april 2013
Klimatfärdplan 2050 kommunernas roll och möjligheter Samtal på FAH 19 april 2013 NV Färdplan 2050 Målscenario 1 minskade utsläpp - teknik, samhällsplanering, beteendeförändringar, CCS NV Färdplan 2050
Läs merEnergi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
Läs merEn samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik
MILJÖEKONOMI 15 november 2012 En samhällsekonomisk granskning av Klimatberedningens handlingsplan för svensk klimatpolitik Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 15 november 2012 Innehåll Bakgrund Effektiva och ineffektiva
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merKommissionens förslag juli 2015 till revision av direktivet om utsläppshandeln. på fem röda. Fores Magnus Nilsson. Magnus Nilsson Produktion
Kommissionens förslag juli 2015 till revision av direktivet om utsläppshandeln på fem röda Fores 160930 2 500 000 000 2013 utfärdades 2 084 301 856 utsläppsrätter (EUA) Därefter årlig minskning med linjära
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 20.10.2014 2014/0011(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2017-03-06 Diarienummer: 01074/2017 Stadsmiljöavdelningen Peter Krahl Rydberg Telefon 031-368 37 91 E-post: peter.krahl.rydberg@miljo.goteborg.se Yttrande till kommunstyrelsen
Läs merKlimat- och energistrategi för Stockholms län
MILJÖFÖRVALTNINGEN Plan och miljö Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-05-02 Handläggare Emma Hedberg Telefon: 08-508 28 749 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-05-21 p 19 Remiss från Kommunstyrelsen,
Läs merRedovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket
Läs merEU:s och Sveriges klimatpolitik. Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel
EU:s och Sveriges klimatpolitik Befintliga och kommande regelverk när det gäller skatter och avgifter för användning av diesel 1 Vilka möjligheter finns till fossilfri gruvproduktion? Vilka lösningar är
Läs merFärdplan för Fossilfri Konkurrenskraft branscherna som möjliggörare
Färdplan för Fossilfri Konkurrenskraft branscherna som möjliggörare Regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige En plattform för dialog och samverkan mellan företag, kommuner och andra typer av aktörer som
Läs merRubrik: Översyn av EU:s utsläppshandelsystem(ets).rådslutsatser. Dokument: 10343/07 ENV 307 MI 151 IND 55 ENER 164
Bilaga 6 Rådspromemoria 2006-06-12 Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet Rådets möte (miljö) den 28 juni 2007 Dagordningspunkt 8. Rubrik: Översyn av EU:s utsläppshandelsystem(ets).rådslutsatser
Läs merRemissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)
Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs merPolitik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050
Politik och hållbar energiteknik för ett klimatneutralt samhälle år 2050 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Konkreta åtgärder behövs 7 Utmaningar 7 Nyckelområden 8 Smarta elnät 9 Ökad produktion av koldioxidsnål el
Läs merFör en bred energipolitik
2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande
Läs merEn gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt
Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information
Läs merGlobal klimatnytta genom svensk konkurrenskraft
Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft 1 Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv Utgångspunkter Inspel till en modern och ansvarsfull klimatpolitik Klimatfrågan - en av vår tids stora utmaningar
Läs merUppföljning av målen i Europa 2020
Rapport 216:2 Uppföljning av målen i Europa 22 Sommaren 21 lanserade EU-kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa 22, under parollen "smart och hållbar tillväxt för alla". Europa
Läs merKommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015
Kommittédirektiv Översyn av energipolitiken Dir. 2015:25 Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015 Sammanfattning En kommitté i form av en parlamentariskt sammansatt kommission ska lämna underlag
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merKlimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?
Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)
Läs merUtsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS)
Utsikter för EUs system med handel med utsläppsrätter (ETS) Miljöbalksdagarna 2013 Hans Bergman Climate Action Röd tråd - EU ETS är en viktig del av EUs klimatpolitik. - Omtyckt och mindre omtyckt; kommer
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar
Läs merInledning. Innehållet i förslaget. Miljö- och energidepartementet Stockholm
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merKristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?
Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga
Läs merRemiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee
HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Johan Hall 2016-03-30 20150510 ERT DATUM ER REFERENS 2015-12-18 M2015/04264/Ee Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet
Läs merBESLUT 1 (6)
BESLUT 1 (6) Analysavdelningen Enheten för policy och statistik Helena Leander 016-544 21 08 helena.leander@energimyndigheten.se Ert dnr M2016/01052/Kl m.registrator@regeringskansliet.se ina.engelbrektson@regeringskansliet.se
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merEUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik
EUs energi- och klimatpolitik till 2050 - så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik ? Aktuella framtidsinitiativ med bäring på 2050 Integrated Industrial Policy for
Läs merSammanfattning. Till: Miljö- och energidepartementet Klimatenheten Stockholm Att. Joshua Prentice
Date 2015-12-18 Till: Miljö- och energidepartementet Klimatenheten 103 33 Stockholm Att. Joshua Prentice Med referens till Ert remissmeddelande med diarienummer: M2015/03246/Kl och därtill bifogande handlingar
Läs merRemiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02) M2017/00026Ee
Yttrande Dnr 2017-005 6 april 2017 Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02) M2017/00026Ee S A M M A NFATTNING
Läs merREMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 NESTE
1 (5) REMISS AV DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE SOU 2016_47 Kontaktperson: Fredrik Törnqvist Marketing Manager Scandinavia Neste AB Mobil
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merHandel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77)
Lars Dahlgren N2001/10077/ESB Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Handel med elcertifikat - ett nytt sätt att främja el från förnybara energikällor (SOU 2001:77) Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO)
Läs mer