Den avreglerade nordiska elmarknaden

Transkript

1 NAn Den avreglerade nordiska elmarknaden Varför avreglering av elmarknaden? EG:s vitbok om den inre marknaden 1985 och Produktivitetsdelegationen i Sverige (SOU1991:82) kom fram till att fri handel över gränserna och en ökad exponering för marknaden skulle åstadkomma starkare drivkrafter och omvandlingstryck. Tekniska handelshinder och de resterande tullhindren skulle bort. Ett antal sektorer inom samhällsekonomin pekades ut som överdrivet skyddade och därför som bromsklossar i utvecklingen. Särskilt utpekade sektorer var telekommunikationer, post, järnvägar, bank- och finansmarknaden samt el- och gasmarknaderna. I Sverige beslutades 1991 i enlighet med den s k Tillväxtpropositionen 1990/91:87 ett stort antal åtgärder för att frigöra drivkrafter i den svenska ekonomin. Bl a framhölls uttryckligen, med hänvisning till EG:s pågående arbete med den inre marknaden, betydelsen av att skapa en energimarknad präglad av en ökad konkurrens i alla led. Beslut om en öppen svensk elmarknad trädde i kraft i januari Ett drygt år senare, i februari 1997, trädde EU:s elmarknadsdirektiv i kraft med regler för en gradvis marknadsöppning i Europa. Genom avregleringen av elmarknaden skulle den sedan monopoltiden uppbyggda överkapaciteten tas bort och kostnaderna för att producera el skulle med hjälp av konkurrens minska. Vilka konsekvenser på elpriserna har avregleringen av elmarknaden medfört? Avregleringen medförde att kostnaden för transport av el, nätavgiften, bröts ut från den konkurrensutsatta elmarknaden. Detta innebär att den konkurrensutsatta delen av elmarknaden i princip inte har någon transportkostnad. Vid fysiska begränsningar i framför allt högspänningsnäten kan det dock uppstå olika marknadspriser i olika områden. Eftersom el är en synnerligen homogen produkt i användningsledet (det går inte att avgöra hur elen har producerats, en kwh el går inte att skilja från en annan kwh i användningsledet) är den mycket lämplig att konkurrensutsätta. I produktionsledet är kostnaden och miljöpåverkan för att producera en kwh el däremot högst varierande. Utbudskurvans produktionskostnad blir därmed starkt varierande vilket ytterligare bidrar till att elpriset blir mycket effektivt. 1

2 Utbud och efterfrågan bestämmer elpriset. Samtliga aktörer på elmarknaden, (flera hundra), lämnar sin egen utbuds- eller efterfrågekurva till marknadsplatsen som i Norden är Nord Pool. Nord Pool summerar samliga utbudskurvor till en total utbudskurva och samtliga efterfrågekurvor till en total efterfrågekurva. Där den totala utbudskurvan och den totala efterfrågekurvan möts, marknadskrysset, fastställs elpriset timme för timme på den s.k. spotmarknaden. Den nordiska elmarknaden består av en mängd olika produktionsslag. 2

3 Olja Nilsan Energikonsult AB Marknadpris (spotpris) vid normalt vattenår öre/kwh Gasturbiner och effektvatten Efterfrågan Marknadskryss Vind 0 Oreglerat vatten Kärn Reglerbart vatten och kolkondens TWh/år Kraftvärme Som komplement till spotmarknaden finns ett stort antal finansiella kontrakt som avräknas mot spotpriset. Kombinationen av att marknadspriset på spotmarknaden saknar transportkostnader att det finns många aktörer på marknaden samt att marginalkostnaden för att producera el varierar mycket leder till att marknadspriset på el blir mycket effektivt på den nordiska elmarknaden. Hur har då elpriset utvecklats? För att göra en rättvis jämförelse måste man jämföra dagens elpris på den avreglerade elmarknaden med vad elpriset skulle blivit om man inte genomfört avregleringen. 3

4 Om vi fortsatt med en kostnadsbaserad prissättning skulle elpriset fram till årsskiftet 2004/2005 varit ca 6 öre/kwh högre än vad det blev. Orsaken till detta är att konkurrensen ledde till att överutbyggnaden tagits bort, vilket motsvarar ca 2 öre/kwh på den nordiska marknaden. Dessutom har konkurrensen lett till att produktionskostnaderna effektiviserats och sänkts med ca 4 öre/kwh. Sammantaget innebär det att elpriset har sjunkit med ca 6 öre/kwh. Man kan alltså konstatera att Produktivitetsdelegationens och Tillväxtpropositionens uppfattning att drivkrafter och omvandlingstryck skulle skapa en energimarknad präglad av en ökad konkurrens i alla led har infriats. Införande av krav på utsläppsrätter för att producera el med fossila bränslen 2005 infördes i Europa ett krav på att alla som använder fossila bränslen måste ha en utsläppsrätt för varje ton koldioxid som släpps ut. Eftersom elmarknaden är avreglerad och konkurrensutsatt bestäms priset på el av den kortsiktiga marginalkostnaden som oftast utgörs av fossilbaserad produktion. För att använda fossila bränslen för elproduktion måste man ha utsläppsrätter vilket i sin tur betyder att priset på utsläppsrätter blir avgörande för marginalkostnaden på elmarknaden och därmed elpriset. Kostnaden för utsläppsrätter har sedan introduktionen 2005 varierat kraftigt. I början på 2005 steg priset från 5-6 /ton till strax över 30 /ton därefter föll det tillbaka. 4

5 Elpriset på de europeiska elmarknaderna har varierat på samma sätt som priset på utsläppsrätter vilket visar att prissättningen på elmarknaderna i Europa fungerar precis som det var tänkt. Utsläppshandeln var en provperiod och utsläppsrätter fick inte tas med till nästa handelsperiod Under 2007 visade det sig att det fanns ett överskott på utsläppsrätter varför priset på utsläppsrätter sjönk till nästan noll /ton och elpriserna sjönk också under

6 Eftersom ca hälften av produktionskapaciteten i Norden är vattenkraft påverkas marknadspriset väldigt mycket av vattenkraftens produktionsförmåga. Från och med 2008 har utsläppshandeln fått fullt genomslag i marknadspriserna på el. Kravet på utsläppsrätter är ett europeiskt system som inte finns på andra ställen i världen. Detta har lett till att elpriserna i Europa idag är ca 15 öre/kwh högre än i övriga världen. Att minska koldioxidutsläppen i Europa med 20 % till 2020 är ett energipolitiskt mål. Inom EU finns dessutom två andra mål. Förnybar energi ska öka till 20 % 2020 och energieffektiviseringen ska bli 20 % till 2020 jämfört med business as usual. Stöd till utbyggnad av ny förnybar elproduktion Förnybarhetsmålet har resulterat i olika stödsystem för att öka andelen förnybar energi har introducerats i Europa. Det finns i princip två olika modeller. 6

7 I Sverige har vi valt en certifikatmodell som inom kort kommer att bli gemensam med Norge. Utbyggnad av ny elproduktion Ett av de viktigaste resultaten av de klimatrelaterade styrmedlen är att ge incitament till utbyggnad av nu elproduktion. Med de höga elpriser som blir följden av utsläppskravet och med hjälp av certifikatintäkter kommer incitamenten att bli starka att bygga nya anläggningar med lägre eller inga koldioxidutsläpp. På den nordiska elmarknaden kommer många nya anläggningar att uppföras samtidigt som äldre kolkraftanläggningar kommer att skrotas, helt i linje med klimatmålen. Vattenfall gör årligen en prognos hur den nordiska elmarknaden kommer att utvecklas till Den senaste prognosen visar att nettotillskottet av utbudet blir 55 TWh medan den förväntade elförbrukningen stiger med endast 1 TWh. Detta leder till att marknadspriserna på el kommer att pressas. Samtidigt kommer ökade priser på utsläppsrätter att motverka prisfallet. Utvecklingen möjliggör en ökad export från Norden av koldioxidfri elproduktion för att minska kostnaderna på kontinenten att uppnå klimatmålet. Dessutom kan Norden bidra med utbyggnader av förnybar el till förmån för länder på kontinenten som annars får svårt att uppfylla sina egna förnybarhets mål. Allt detta förutsätter att det byggs nya transiteringsförbindelser till övriga Europa och att förbindelserna på kontinenten utökas så att den nordiska elproduktionen kan nå områden med större behov av ny kapacitet. 7

8 Elprisutvecklingen för mindre elkunder Utöver det konkurrensutsatta elpriset betalar kunderna en nätavgift och energiskatt. Svensk Energi tar kontinuerligt fram ett statistiskt underlag för vad en eluppvärmd villa betalar. Bilden visar utvecklingen i fast penningvärde (1990) relaterat till konsumentprisindex (1980). 8

9 Som framgår har nätavgiften stigit i stort sätt som konsumentprisindex. Den dramatiska förändringen för en villakund med elvärme är att elskatten stigit från 9 öre/kwh till drygt 28 öre/kwh. I det konkurrensutsatta elpriset ingår kostnader för elcertifikat och också kostnaden för utsläppsrätter. Om man tar det i beaktande framgår att de politiskt beslutade kostnaderna utgör nästan hälften av det pris kunden betalar. 9

10 Elintensiv industri Krav på utsläppsrätter är ett mycket kraftfullt styrmedel som ger incitament att minska utsläppen av koldioxid på ett effektivt sätt men det får ett mycket stor påverkan på de europeiska elpriserna vilket i sin tur slår hårt mot den elintensiva industrin. Det ökade marknadspriset på el i Europa till följd av kravet på utsläppsrätter har lett till flera oönskade konsekvenser. Elintensiv industri har fått en kraftig konkurrensnackdel i jämförelse med elintensiva industrier i övriga världen. Elproducenterna har fått wind fall profits för sådana anläggningar som antingen fått utsläppsrätter gratis eller inte behöver några utsläppsrätter. I Sverige har detta lett till kraftigt ökade produktionsskatter på kärnkraft och vattenkraft. Hela elmarknadsreformen ifrågasätts eftersom marknadspriset på el stigit så kraftigt utan att kostnaderna för elproduktionen ökat. Måluppfyllelsen när det gäller minskning av globala utsläpp av koldioxid kan bli svår att nå eftersom elförbrukning i Europa kan komma att flytta till andra delar av världen vilket kan leda till totalt sätt högre koldioxidutsläpp även om utsläppen i Europa minskar. Däremot kommer en utbyggnad av ny elproduktion inte att undanröja elintensiv industris konkurrensnackdel som skapas av utsläppshandeln. Elpriset kommer även i fortsättningen och under lång tid framöver att bestämmas av kolkondens inklusive kostnaden för utsläppsrätterna. Fossila bränslen dominerar i den Europeiska elproduktionen. Ett ökat utbud pressar givetvis ner elpriset men kostnaden för utsläppsrätter kommer successivt att öka allt eftersom dyrare alternativ att minska utsläppen av koldioxid måste användas. Sammantaget innebär detta en relativt liten påverkan på det framtida elpriset. Inte heller skulle elintensiv industris konkurrensnackdelar elimineras om industrin fick äganderätt till befintliga och eller nya elproduktionsanläggningar. Marknadspriset på el beror inte på vem som äger en anläggning. Genom att äga egen elproduktion skulle möjligen industrin tjäna pengar som elproducent som komplement till sin basverksamhet. För att handel med utsläppsrätter ska bli ett verksamt styrmedel måste det göras till ett globalt styrmedel. Därmed globaliseras priset på utsläppsrätter och det kommer att reflektera den globala kostnaden att minska utsläppen av koldioxid. Då undanröjs dessutom konkurrensnackdelen för elintensiv industri i Europa. Sammanfattning Avregleringen av den nordiska elmarknaden är mycket lyckad. Det konkurrensutsatta elpriset sätts på Nord Pool som en funktion av totalt utbud och total efterfrågan och blir lika med systemets totala marginalkostnad. Detta är det synliga beviset på att konkurrensen fungerar. Terminsmarknaderna gör att kunderna själva kan välja om man vill betala fast pris eller rörligt pris. 10

11 Effektiva klimatstyrmedel, krav på utsläppsrätter och elcertifikat, har lett till högre elpriser än före avregleringen. Detta betyder inte att elmarknaden inte fungerar. Tvärt om har den konkurrensutsatta elmarknaden på ett kostnadseffektivt sätt internaliserat miljökostnaderna. Distributionen som fortfarande är ett monopol har visat sig generera nätavgifter som i stort sätt följt den allmänna prisutvecklingen. För små elkunder har elskatten kraftigt höjts och för elintensiv industri återstår besvärande konkurrensnackdelar så länge utsläppshandeln bara är europeisk. 11