Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

Transkript

1 Rörligt eller Fast? Vem valde rätt avtal vintern 2012/2013?

2 Sammanfattning Rapporten Rörligt eller Fast? presenterar en analys av den ständigt återkommande frågan om jag ska välja rörligt eller fast elavtal. Rapporten ger en sammanställning och utfall av föregående vinter och givet förhållandena så kan man konstatera att ett rörligt pris var fördelaktigt vintern 2012/2013. Samtidigt ska man som konsument vara medveten om att rekommendationen kan variera från år till år. Förutsättningarna för elproduktionen varierar på samma sätt som vädret och gör att inget år är det andra likt. Hur ser då läget ut inför kommande vinter? Rapporten ger även en bild av nuläget på elmarknaden med tillgänglighet för vattenkraft och kärnkraft, och vad vi har att förvänta oss för prissituation den kommande vintern. Jessica Krook Elmarknadsexpert sid 2/9

3 Elprisets utveckling sedan 2008 Sedan 2008 har det rörliga priset generellt varit i nivå med eller lägre än fastprisavtalen. Under perioder kan dock det rörliga priset bli mycket högt vilket framgår av den röda linjen i diagrammet som visar priserna för en villa med elvärme. 120 Villa med elvärme 100 öre/kwh Rörligt pris 1-årsavtal 2-årsavtal 3-årsavtal 20 0 Detta föranleds ofta av till exempel underskott i vattenmagasinen, låg kärnkraftproduktion, ovanligt kalla vintrar eller försämrade överföringsmöjligheter av el mellan länder. I värsta fall samverkar några eller flera av dessa faktorer vilket har varit fallet under de historiska topparna för det rörliga priset. Ett tydligt exempel är pristopparna 2008, 2010 och Risken för pristoppar måste man som kund ha med i beräkningen om hushållet har en hög elförbrukning. För perioden har det rörliga priset varit det mest fördelaktiga, om man har haft rörligt avtal över tid. Det gäller då att man har kommit in på avtalet i rätt tid och inte prickar in en pristopp, då dröjer det innan avtalet står sig mot de fasta alternativen. Tyvärr sammanfaller ofta höga priser med hög förbrukning, vilket direkt blir märkbart på fakturan. Då el inte kan lagras fungerar marknadsmekanismen så att priset går upp för att efterfrågan ska kunna mötas. Även om de fasta priserna ligger något högre än det rörliga under perioder, så ger ett fast avtal fördelen att man slipper oroa sig för prisuppgångar som kan bli dyra. Vem vann vintern 2012/2013? 2012 var ett rekordår på många sätt, med bland annat hög tillgänglighet i såväl sid 3/9

4 vattenkraft som kärnkraft, med riktigt låga rörliga priser som följd. En eluppvärmd villa som en normal decembermånad förbrukar 2400 kwh, betalade med ett rörligt pris, kr för december och totalt kr för vintern. Vid ett kallt scenario hade priset för vintern istället uppgått till kr med dåvarande priser. Dock brukar även priserna stiga i ett sådant scenario. Vintern 2010/2011 är exempel på det; vintern var kall med höga rörliga priser. Med ett Rörligt avtal påverkas kunden av både ett högre pris och en högre förbrukning. En normal vinter med låga priser som 2012/2013 blev kostnaden kr medan en kall vinter som den 2010/2011 blev kostnaden för samma kund kr, alltså kr högre. Vi ska ta i beaktande att läget var väldigt extremt men exemplet åskådliggör den kostnadsökning som ett rörligt pris kan medföra i ett extremt scenario. Vi kan konstatera att de som valde ett rörligt elpris vintern 2012/2013 betalade totalt mindre än kunder med ett Fast pris även om skillnaden mot Fast pris 1 år var marginell då den enligt räkneexemplet uppgår till 32 kr. Samtidigt visar jämförelsen med den kalla vintern 2010/2011 att priset kan variera stort och ett fast avtal kan visa sig lönsamt en vinter med förutsättningar som avviker från det normala. Vintern 2012/2013 Milt scenario Normalt Scenario Kallt scenario kwh kwh kwh Fastpris 1 år Elpris Skatt Moms Totalt pris Förbrukning Kostnad kr Förbrukning Kostnad kr Förbrukning Kostnad kr öre/kwh Dec 45,2 29 1,25 92, kwh 1892 kr 2400 kwh 2226 kr 3000 kwh 2783 kr Jan 45,2 29,3 1,25 93, kwh 2058 kr 2600 kwh 2421 kr 3250 kwh 3027 kr Feb 45,2 29,3 1,25 93, kwh 1900 kr 2400 kwh 2235 kr 3000 kwh 2794 kr Fastpris 2 år 6290 kwh 5850 kr 7400 kwh 6882 kr 9250 kwh 8603 kr Dec 46,7 29 1,25 94, kr 2271 kr 2839 kr Jan 46,7 29,3 1,25 95, kr 2470 kr 3088 kr Feb 46,7 29,3 1,25 95, kr 2280 kr 2850 kr Fastpris 3 år 5968 kr 7021 kr 8776 kr Dec 46,9 29 1,25 94, kr 2277 kr 2846 kr Jan 46,9 29,3 1,25 95, kr 2477 kr 3096 kr Feb 46,9 29,3 1,25 95, kr 2286 kr 2858 kr 5984 kr 7040 kr 8799 kr Rörligt Dec 47,4 29 1,25 95, kr 2292 kr 2865 kr Jan 45,3 29,3 1,25 93, kr 2425 kr 3031 kr Feb 41,8 29,3 1,25 88, kr 2133 kr 2666 kr 5822 kr 6850 kr 8562 kr sid 4/9

5 En tumregel säger att en grads kallare väderlek än normalt brukar ge fem procent större energianvändning för uppvärmning av ett hus. Skulle det exempelvis vara i genomsnitt 5 grader kallare än normalt innebär det en ungefärlig värmeförbrukning som är 25 procent högre än normalt. Som framgår av räkneexemplet så är påverkan för kunder med Fast pris helt kopplad till ökad energianvändning och beror på vilket pris kunden har bundit sitt pris till. Kunden med Rörligt pris påverkas däremot både av variation i förbrukning och pris. Räkneexempel Förbrukning vid Kallt scenario januari Rörligt elpris för januari 2013 Summa månadsräkning Påverkan av högre rörligt pris i januari 2011 jämfört januari 2013 Påverkan pga. ökad förbrukning med 25 % Summa högre elräkning för en eluppvärmd villa 2011 jämfört med kwh 93,75 öre/kwh kr kr kr kr Läget inför förestående vinter 2013/2014 För kommande vinter räknar Svenska Kraftnät med en något ökad elförbrukning. Svenska Kraftnät bedömer att den högsta förbrukningen vintern 2013/2014 förväntas bli cirka MW vid en normalvinter och MW vid en tioårsvinter. Med ett antagande om 90 procents tillgänglighet för kärnkraften bedöms MW kärnkraft vara tillgängligt när kraftbehovet är som störst. För Sverige som helhet väntas ett mindre underskott om cirka 400 MW uppstå vid en tioårsvinter, vilket behöver täckas av import. Vid en normalvinter förväntas Sverige vara självförsörjande på el. Kärnkraftens tillgänglighet kommer här att vara avgörande. Omkring 50 % av den årliga elproduktionen kommer från vattenkraft och vattennivån har därför stort inflytande på de svenska spotpriserna. Under de veckor i september och oktober 2013 när magasinen normalt har sina högsta värden, fattas det i år 17,4 TWh jämfört med normalnivåer i de samlade vattenmagasinen för Sverige och Norge vilket väntas försämras till 19 TWh vecka 43. Underskottet uppgick till samma sid 5/9

6 storlek 2008 och endast 2010 var underskottet större för motsvarande vecka, sett till perioden När vi kommer in i vintern är det intressant att följa hur nivån i vattenmagasinen utvecklas då det är detta vatten som kan användas direkt till elproduktion. Spotpriset på marknaden är fortfarande lågt i jämförelse med priserna de senaste fem åren. Sedan april är det enbart 2012 som priset var lägre än vad det är i år jämfört med de fem senaste åren i elområde 3. Rekommendation inför vintern 2013/2014 Till elkunder som känner osäkerhet kring valet mellan Rörligt och Fast pris är mitt råd att fundera på vilken betydelse elpriset har för den egna ekonomin. Sett till rådande marknadsläge är rekommendationen att välja ett fastpris om man har en elförbrukning som är betydande för den privatekonomiska situationen. Så är oftast fallet för för ett hushåll som bor i villa med elvärme. I denna rapport ser vi tydligt effekterna av ett rörligt pris i kombination med att spotpriset stiger. Om man har en generellt lägre förbrukning eller känner att man kan ta tillfälliga kostnadsökningar, kan även rörligt pris vara ett bra alternativ. Men den ekonomiska effekten blir större vid en kall vinter då den avtalstypen ger en ökning både i pris och elförbrukning. Har man valt ett fast pris blir man endast påverkad av den ökade elförbrukningen då priset ju är känt i förväg. För vinterns priser är vädret samt tillgången till vattenkraften och kärnkraften nyckelfaktorer. När vi nu är på väg in i vinterperioden med låga nivåer för vattenkraften samt viss osäkerhet kring kärnkraften, finns risken för stigande rörliga priser. Längre fastprisavtal påverkas inte lika mycket av väder som rörligt pris eller korta avtal. Här kommer påverkan från det ekonomiska läget inom och utom landets gränser samt till exempel priset på fossila bränslen. Sammanfattningsvis är läget för tillfället stabilt men vi är på väg in i en kallare period med högre efterfrågan. Än så länge ser det ut som att vi är på väg in i vinterperioden med lägre nivåer än normalt i vattenmagasinen vilket skapar utrymme för prisuppgång. Trots att priserna har stigit på sistone så har de gjort det från låga nivåer och man kan fortfarande teckna längre fasta avtal på fördelaktiga priser. sid 6/9

7 Appendix Prisutveckling vad påverkar priset? Spotpriser, årsmedel per Elområde SE1 49,2 39,3 54,3 42,9 27,7 SE2 49,2 39,3 54,3 42,9 27,7 SE3 49,2 39,3 54,3 40,8 28,2 SE4 49,2 39,3 54,3 43,6 29,8 Historisk produktion/ förbrukning i TWh Vattenkraft Vindkraft Kärnkraft Övrig värmekraft Summa elproduktion Import/Export Förbrukning Temperaturkorrigerad förbrukning Året inleddes med välfyllda vattenmagasin i Sverige men sedan minskade fyllnadsgraden kraftigt på grund av en torr sommar och höst. Importbegränsning från Norge på grund av kabelbrott - gjorde att de svenska vattenmagasinen tömdes av. Vintern 2008 var temperaturmässigt mild och vattenåret anses ganska normalt med mild vinter med högre tillrinningar än normalt. Kärnkraftproduktionen blev lägre under 2008 än 2007 på grund av tekniska problem med reaktorn Oskarhamn 3. Året präglades i övrigt av stigande bränslepriser och handel med utsläppsrätter. I takt med stigande bränslepriser steg elpriset för att i mitten av september överstiga 70 öre per kwh. I september drabbades världen av finanskrisen som påverkade både bränslepriser, utsläppsrätter samt industriproduktionen och elpriserna sjönk. sid 7/9

8 Det genomsnittliga priset för Sverige på årsbasis blev 49,2 öre/kwh. Högre än både 28,0 öre per kwh år 2007 och 44,5 öre år Sveriges elanvändning minskade med 3,9 procent men på årsbasis uppstod ändå en nettoimport. En förklaringsfaktor var att kärnkraften endast levererade 50 TWh. Spotpriset var fallande fram till andra halvan av året, då vände trenden. Vintern 2009/ 2010 blev den kallaste på många år, vilket sammanföll med problem i den svenska kärnkraften och ledde till timvisa rekordpriser. Utvecklingen var i stort sett densamma även vintern därpå och det var först under våren 2011 som prisbilden lättade. En tidig vårflod och mycket regn under sommaren och hösten 2010 medförde att vattenmagasinen kunde fyllas till historiskt höga nivåer. Tillsammans med fortsatt svag ekonomi både globalt och inom EU medförde att elpriserna under sommaren 2012 sjönk till den lägsta nivån sedan år Köldknäppen under slutet av 2009 och början av 2010, resulterade i att priset på den nordiska elbörsen under några timmar steg kraftigt. Den 17 december var priset uppe på 14 kronor per kwh under två timmar och den 8 januari uppgick det till 10 kronor per kwh under tre timmar. En bidragande orsak vid båda tillfällena var som tidigare nämnt att kärnkraft var ur drift eller kördes begränsat. Den hydrologiska balansen försämrades successivt samtidigt som kraftig kyla slog till. Svenska Kraftnät varnade för ansträngd effektsituation. Effektreserven fick aktiveras flera gånger under vintern Året inleddes dramatiskt. En kall och utdragen vinter inledde året och en kall och tidig vinter avslutade året. Ökad efterfrågan, dels till följd av återhämtning i industriförbrukningen, dålig tillrinning och periodvis lägre kraftproduktion gav rekordhöga spotpriser vintertid. Förbrukningen ökade med 6,3 procent för året och importen landade på 2,1 TWh. Kärnkraften nådde knappt 56 TWh i årsproduktion. På det politiska planet fattades beslut om att Sveriges nuvarande tio kärnkraftreaktorer ska få ersättas med nya reaktorer. Det genomsnittliga systempriset blev drygt 50 öre/kwh, vilket kan jämföras med 37 öre/kwh år Den sämre tillgången på vattenkraft medförde att det genomsnittliga priset i Tyskland var cirka 10 procent lägre än i Norden under året. Tidigare var relationen omvänd. sid 8/9

9 2011 Året startade med en kall vinter och kärnkraft med fortsatt låg drifttillgänglighet. Detta ledde under våren till ett underskott på el som i vanliga fall hade kunnat leda till elbrist men tack vare en tidig vårflod lättade trycket på elmarknaden. Resten av året skedde återhämtning och vattenmagasinen fylldes på. I takt med återhämtningen vände också priserna ned under senare delen av året. I takt med ökad fyllnadsgrad i magasinen, högre temperaturer och en ekonomisk osäkerhet som dämpade efterfrågan, pressades spotpriserna nedåt till rekordlåga nivåer under hösten. Vattenbalansen återställdes dock under året och snittpriset i Norden blev cirka 10 procent lägre än i Tyskland. Alltså omvänd relation jämfört med Första delen av året präglades således av en hög spot, kall väderlek och ett stort underskott i den hydrologiska balansen. Vecka fanns det ett underskott på 40 TWh vilket vände till plus under vecka 32. Kalenderåret avslutades med ett överskott i hydrologin på nästan 8 TWh var även året som fick igång kärnkraftdebatten ordentligt; kärnkraftolyckan i Fukushima skakade hela världen. Tyskland fattade kort därefter beslut om att stänga all kärnkraft i landet till år En annan stor händelse var att Svenska Kraftnät delade in Sverige i fyra elområden. Inledningsvis gav detta stora skillnader mellan områdena som över tid har jämnat ut sig Vintern 2012 betraktas som en normalvinter, även om det på sina håll var ovanligt kallt och nederbördsrikt i december. God tillgänglighet i kärnkraften gav en stabil prisutveckling. Vintern började med välfyllda vattenmagasin men kallt och torrt väder försämrade detta gradvis. Både total elproduktion, vindkraft och export slog rekord med god marginal. God tillgång på vattenkraft, förbättrad tillgänglighet i kärnkraften och internationell lågkonjunktur bidrog till spotpriser som var på en relativt låg nivå hela vintern. Undantagen var ett par pristoppar i december och januari när förbrukningen var som högst. År 2012 var liksom 2011 ett vattenrikt år med en fyllnadsgrad under hösten som låg cirka 10 procentenheter över medel i de svenska vattenmagasinen. När efterfrågan var som störst i början av december, slutet av januari och mitten av mars importerades mer el än vad som exporterades men för året som helhet nådde exporten rekordnivån 20 TWh. Våtår, hög tillgänglighet i kärnkraftverken och tidvis milt väder är de främsta förklaringarna till den stora exporten. sid 9/9