Moditys pristro kort, medel och lång sikt

Transkript

1 Juni 2015 Moditys pristro kort, medel och lång sikt Kraftläget inför sommaren och hösten Vi har en mycket hög kraftbalans inför sommaren. Det betyder att vi har mycket vatten i systemet och det är högst sannolikt att vattenmagasinen kommer att fyllas upp helt och det är stor risk för spill under någon del av sommaren. Vi har skrivit detta i flera veckobrev nu och de senaste veckorna har även marknaden reagerat och priserna för sommarkvartalet har fallit kraftigt. Q3-kontraktet är nu helt frikopplat från de tyska priserna (och därmed bränslepriserna) och det är nu intern nordisk konkurrens och risk för spill av vatten som styr priserna. På grund av en god situation i Tyskland med hög produktion av vind och solkraft är det också generellt svårt att få ut kraften från Norden. Det finns egentligen ingen fundamental botten på hur långt ner priserna kan gå under juli och augusti. Hur stor press det blir enskilda veckor beror på när och om det blir så varmt att snö smälter på hög höjd och skapar ytterligare tillrinning. Då ytvatten dock är kallare än normalt finns dock möjlighet att det inte blir så varmt denna sommar och att viss mängd snö istället stannar kvar på de högsta höjderna. Detta minskar då risken för kraftig tillfällig tillrinning som sätter extrempress på systemet. Vi ser snarare framför oss ett system där man konstant måste köra vatten till låga priser men utan extrem volatilitet. Vi har hittills haft ett stort bortfall av kärnkraft vilket till viss del har gjort att spotpriserna har kunnat hållas uppe. Vi har nu fått tillbaka en hel del kärnkraft från revisioner och underhåll (i skrivande stund har vi 48% igång i Sverige) och mer väntas de närmaste veckorna. Under Q3-15 väntas vi ligga på ca 70% (6800 MW) i genomsnitt. Vi får se om det blir nedreglering av kärnkraft under sommaren, vid priser runt 10/MWh är det inte lönsamt att köra verken. Under sommaren och fram tills magasinen vänder runt oktober tror vi på nordiska elpriser mellan 10-15/MWh. Det lägre priset vid press från tillrinning och den högre nivån när man har kontroll på vattenkörningar. Det förutsätter dock att vår prognos om en blöt och relativt kylig sommar och höst stämmer. September kan bjuda på riktigt låga priser om vattenmagasinen är fulla. Under senare delen av hösten bör nordisk kraft prissättas strax under marginalkostnad kol, ca 25-30/MWh.

2 Kraftläget inför vintern Vi kommer troligen ha en bra hydrobalans när vi går in i vintern men detta kan förändras snabbt. I år har vi en mycket hög sannolikhet för El Niño. Fenomenet El Niño är en uppvärmning av ytvattnet i de östra delarna av tropiska Stilla Havet vilket påverkar havsströmmarna. Följden blir att vädret ändras dramatiskt framförallt i områdena runt Stilla Havet. Det kan också ha viss påverkan på vintervädret i Europa och Norden men det är betydligt mer osäkert. El Nino fenomenet i år gör att det är mer troligt med en kall och torr vinter i norra Europa i år (däremot mildare och blötare i södra Europa). Den sista El Nino 2009/2010 fick vi en mycket kall vinter i norra Europa men då var det även andra faktorer som spelade in. En kall och torr vinter försämrar hydrobalansen snabbt. Vädertrender har en tendens att kunna skifta snabbt runt Lucia och där finns alltså risk för höga priser under några veckor då det tar tid att ställa om marknaden och marginalkostnad på gas kan bli prissättande vid import från Tyskland. Sedan bör det dock lugna ner sig igen men beroende på hur snabbt hydrobalansen äts upp så kommer vi att behöva importera kraft från Tyskland vid en kallare vinter. Två kärnkraftsreaktorer kommer vara ute under åtminstone den första delen av vintern och eventuellt längre än så. Vi klarar oss relativt väl om det inte blir extremväder och om inte fler går ut så bör nordiska elpriser ligga runt marginalkostnad kol men vissa timmar kommer vi behöva importera på tyska peakpriser (runt marginalkostnad gas), framförallt om det blir en kall vinter även i Tyskland. El Nino fenomenet bör leda till att oljepriserna stiger vilket även påverkar kolpriserna som i sin tur höjer marginalkostnaden på kol. Där finns alltså en uppsida på vinterpriserna (Q4-15/Q1-16) jämfört med dagens terminspriser. Även när det gäller utsläppsrätter så finns en osäkerhet på uppsidan. Sammanfattningsvis så har vi en bra kraftbalans i Norden som troligen kommer hålla i sig under hösten och vi kommer gå in i vintern med en bra hydrobalans. Detta är till stor del inprisat i terminspriserna för Q4-15 och Q1-16 som nu handlas på 24,7/MWh resp. 28,5/MWh. Dessa priser är under marginalkostnad kol. Vi ser att riskerna är större på uppsidan inför vintern, speciellt om 2009/2010 upprepar sig på grund av El Nino och vi får en kallare vinter och kol/co2priserna stiger. Om vi utifrån vårt scenario om kraftläge och väder skulle rekommendera säkringsstrategi inför vintern så skulle det vara att inte ligga öppen under leveransperioden utan att säkra sig. Det är inte fel att göra det till dagens priser men det kan komma ännu bättre läge att köpa under sommaren och tidig höst. Detta då vi tror på låga priser under sommar/tidig höst vilket normalt slår igenom även på vinterpriserna, sedan kan förändringen till kallt väder och högre priser komma snabbt. 2

3 Kraftläget på lång sikt (för vår fulla rapport vänligen kontakta Mia Bodin) Bakgrund Vi har under flera år haft låga elpriser vilket främst har berott på en kraftig ökning i förnybar energi. Elpriserna har också blivit mer volatila, framförallt efter nedstängningen av kärnkraft i Tyskland. Vi har sett en ökande kraftbalans i Norden framför oss och har inte sett något slut på detta på många år. Därför har elprisprognoserna varit mycket låga. Vi börjar nu se slutet på detta. Redan till år 2020 kan vi komma in i en förändrad situation där kraftbalansen för första gången på länge minskar. Detta beror på en ökad nedstängning av kärnkraft men även på att tillväxttakten i förnybar energi avtagit och på att mer och mer konventionell baskraft (fossil kraft) stängs ner eller läggs i malpåse på kontinenten på grund av olönsamhet. Vi har också haft en period där skifferoljan och skiffergasen slagit igenom och fått enorm påverkan på både olje- och gaspriserna. Vi ser inte slutet på fallande gaspriser än vilket får betydelse även för utsläppen av koldioxid och priset på utsläppsrätter. Däremot ser vi att tillväxten i Asien ökar och utvecklingen där får stor betydelse för våra framtida bränslepriser. Förutom allt detta så haglar det av politiska förslag och beslut kring miljöpolicys, effektivitet och hantering av effektbrist. Detta gäller både på europeisk nivå men även globalt. Det är svårt att se konsekvenserna av den stora förändringen i effekt som har skett och som framförallt kommer att ske inom de närmaste tio åren. Vi har tagit fram en långtidsprognos för tyska och nordiska elpriser. I vår prognos har vi utgått från egna prisprognoser på bränsle och utsläppsrätter samt tysk och nordisk kraftbalans utifrån vårt mest troliga scenario. Stigande elpriser på grund av en fallande kraftbalans och ökad export Vi har haft låga energipriser under en lång tid och kraftbalansen på den nordiska elmarknaden har kontinuerligt ökat. Elpriserna har också blivit betydligt mer volatila, framförallt efter nedstängningen av kärnkraft i Tyskland. Den förnybara produktionen har ökat kraftigt samtidigt som förbrukningen har minskat. Vi ser nu troliga scenarios framför oss där situationen kan komma att ändras inom en femårsperiod och utbudet av kraftproduktion i Norden minska. Kraftbalansen i Norden försämras från ett potentiellt överskott på som mest ca 40 TWh till ett maximalt överskott på drygt 20 TWh om fyra kärnkraftsreaktorer stängs ner till Detta scenario ligger som grund till vår analys. I nedanstående diagram har vi med följande scenarios: Modity = R1, O1 stängs ner år 2018 och R2, O2 stängs ner år Övriga enligt plan. Scenario 1 = R2, O1 stängs år 2018 och R2 stängs år O2 är kvar enligt plan. Scenario 2 = O1 stängs år 2019, R1, R2 stängs år 2023 resp O2 är kvar enligt plan. 3

4 TWh Balans före imp/exp Balans Modity Balans scen 1 Balans scen 2 Dessutom ser vi en ökad exportkapacitet från Norden som gör det möjligt att få ut det överskott som vi trots allt kommer ha. Från år 2020 prognostiserar vi en noll-balans mellan Norden och Tyskland (lika mycket import som export). Dessa förändringar gör att sammankopplingen mellan nordiska och tyska elpriser blir allt högre. De nordiska elpriserna bör fram till år 2018 fortsatt ligga ca 4/MWh under Tyskland base men skillnaden bör sedan minska mot ca 1,5/MWh från år 2020 (normalt hydroläge). Volatiliteten ökar samtidigt kraftigt både i Tyskland och i Norden och vi går från att efterfrågan styr priserna till att utbudet på förnybar kraft spelar en allt större roll för svängningar i elpriset. I Tyskland, och därmed även i Norden, kommer priserna framöver att vara i en stigande trend med den kraftigaste ökningen från år Detta beror främst på en kombination av nedstängning av tysk kärnkraft, nedstängning av kolkraftverk och ett stigande CO2 pris. Med en noll-balans mot Norden kan Tyskland inte heller räkna med nordisk import för att täcka sitt kommande underskott. Vi prognostiserar fallande gaspriser de närmaste åren vilket gör att marginalkostnaden för gas under flera år kommer ligga på samma nivå som marginalkostnaden för kol och därmed minska utsläppen. Det gör att vår prisprognos på utsläppsrätter är något lägre än de flesta externa analyshus men trots allt stigande. Kolpriserna räknar vi med kommer ligga i en svagt stigande trend Marginalkostnader Marg.kostn. gas Marg.kostn. kol

5 Effektproblem och kraftigt ökad volatilitet Högre elpriser leder till att kraftproduktion åter kan bli lönsamt och spontant borde då marknaden se till att vi får ett högre utbud och därmed en dämpande priseffekt. Det är dock inte så enkelt. En stor del av produktionen i både Norden och i Tyskland består av kärnkraft och när reaktorer väl stängs, pga olönsamhet eller politiska beslut, så startar de inte upp igen oavsett prisutvecklingen på längre sikt. Kolkraftverk kan åter bli lönsamma men där har vi ett pris på CO2 som stiger och dämpar lönsamheten och vi har övriga miljöregleringar som syftar till att minska produktionen av kolkraft då det är ett måste om miljömål ska kunna nås. Förnybar kraft i form av främst vind- och solkraft växer. Stödsystemen trappas ner (och priset på elcertifikat faller) så tillväxttakten faller men det byggs fortsatt. Energimässigt kommer förnybar kraft att kunna ersätta nedstängd kärnkraft men effektmässigt blir det problem och volatiliten kommer öka kraftigt. Vi kommer behöva lösa detta problem och de alternativ som ligger närmast till hands är en utökad effektreserv och/eller att gå mot en kapacitetsmarknad. Gaskraft kommer bli mer attraktivt då de släpper ut hälften så mycket koldioxid som kolkraftverk. Dessutom prognostiserar vi lägre gaspriser de närmaste åren vilket ökar lönsamheten i gaskraftverk. Tyskland kommer inte kunna förlita sig på nordisk vattenkraft som reglerkraft utan den reglerkraften kommer även Norden att behöva utnyttja. Vilket alternativ som än väljs så ökar kostnaden på marginalen och vi får högre elpriser i Tyskland och i Norden. Vi ifrågasätter den vanliga säkringstrappan Hur effektproblematiken hanteras kommer få stor betydelse för prisutvecklingen framöver. Energimarknaden är dessutom även i övrigt mitt i en enorm omställning och osäkerheten mycket hög. Ny teknik inom utvinning, produktion, energieffektivisering och lagring kan få mycket höga konsekvenser på prisutvecklingen. Teslas nya batterier är bara början och företag som t.ex. Google och Apple kan komma att få en allt större betydelse för energimarknadernas utformning och priser. Här finns tekniklösningar som säkerligen kommer dämpa både volatiliteten och priserna, vi vet dock ännu inte på vilket sätt och hur mycket. Med den stora osäkerhet framöver där ändå mycket talar för risk för högre elpriser tycker vi att den normala säkringstrappan bör ifrågasättas. Istället för en avtagande säkringstrappa bör aktörer fundera på om inte en mer marknadsanpassad säkringsstrategi vore att öka säkringsgraden ju längre fram man kommer. Rörligt pris det närmaste året och en säkringsgrad som ökar till runt 50% år 2020 kanske vore mindre riskfyllt än tvärtom. För att få tillgång till vår fulla långtidsprognos inkl. bränslepriser, tyska elpriser och nordiska elpriser så kontakta Mia Bodin. Författare: Mia Bodin Analytiker mia.bodin@modity.se 5