Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Transkript

1 Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör

2 Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan Konkurrenskraftiga energipriser Försörjningstrygghet 2

3 1. Miljöpåverkan Klimatpolitikens roll i energipolitiken stark drivkraft för att göra energisystemet resurseffektivt och baserat på flödande energislag 3

4 2. Trygg tillgång på energi till konkurrenskraftiga priser Väl fungerande marknadsplatser Stärkt ställning för konsumenterna Tillsyn över nätföretag 4

5 3. Försörjningstrygghet Förnybart, inhemskt tryggt Väl fungerande marknader tryggt Särskilda insatser för trygg energiförsörjning: Omvärldsbevakning Uppföljningar, t.ex. Gudrun Energikrisberedskap m.m. 5

6 Våra roller: från investeringsbank till kunskapsbank från bidragsgivare till marknadspåverkare Marknadspåverkare: Energieffektiv teknik Förnyelsebar energi Stabsrollmyndighet: expert, konsult, utförare Försörjningstrygghet Kunskapsutvecklare Kunskapsförmedlare Beställare av forskning, utveckling och demonstration Bevakare av effektiviteten på energimarknaderna Tillsynsmyndighet på monopolmarknader Sektorsmyndighet för hållbar utveckling 6

7 Energimyndighetens långsiktiga målbild Målbilden är att Sveriges energisystem 2050 väsentligen baseras på förnybara energislag 2020 har tagit viktiga steg på denna väg 7

8 Mål för åren Effektivt energisystem Säker och trygg energiförsörjning Uppfyllda klimatmål Väl fungerande energimarknader Samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Effektiv förvaltning 8

9 Energimyndighetens åtgärder och program för minskat oljeberoende Tillförsel Industri Bebyggelse Transport FoU för ökad anv. av biobränslen, vindkraft, vågkraft m.m. FoU för effektivare processer, spec. i massaindustrin FoU för energisnålare bostäder, apparater mm FoU för effektivare motorer & drivlinor samt biodrivmedel Kommersialisering Kommersialisering Kommersialisering Kommersialisering Elcertifikat Handel med utsläppsrätter Program för energieffektivisering (Skatt på eldningsolja) (Boverket investeringsstöd) (Skatt på drivmedel, fordon) (Stöd till kollektivtrafik mm) (Vindkraftsberedning) Kommunal energirådgivning, regionala energikontor Kommunal energirådgivning, regionala energikontor (Konsumentverket info om bilar) 9

10 Minskad klimatpåverkan: Exempel på insatser för förnybar energi Styrmedel: Elcertifikat Utsläppsrätter Projektbaserade mekanismer (JI, CDM) Forskning, utveckling, demonstration av Solvärme Vindkraft Värmepumpar Bioenergi Hållbart skogsbränsleuttag (CO2-skatt ) Torkning av biobränsle Kraftvärme (energiskatt) Rökgaskondensering Småskalig vedeldning Svartlutsförgasning Biobränsleförgasning 10

11 Princip för certifikathandel Solenergi Total intäkt Vindkraft Vattenkraft Biobränsle MWh Certifikatintäkt Elintäkt samt våg- och geotermiskenergi 1 MWh el ger ett (1) elcertifikat motsvarar cirka öre/kwh 11

12 Sambandet mellan bränslepris, utsläppsrättspris och elpris Oljepriset Naturgaspris Kolpris Marginalkostnad för utsläppsreduktion Utsläppsrättspriset Elprisökning 1 1 Givet fossilbaserad produktion på marginalen 12

13 Minskad klimatpåverkan: Exempel på insatser för energieffektivisering Energirådgivning Teknikupphandling PFE Forskning, utveckling, demonstration av Industriella processer Energieffektivitet i byggnader Effektiva bilmotorer Elhybridfordon Biodrivmedel 13

14 Hålla nere elpriserna: Energimarknadsinspektionens tillsyn förstärks Snabbare leverantörsbyten Det ska inte ta mer än 15 dagar att byta elbolag. Aktiva och informerade kunder. Alla elhandlare ska tydligt informera om priser och övriga leveransvillkor. Elhandlaren ska också meddela kunden i god tid om när avtalet löper ut samt vad detta innebär för kunden. Administrationen av leverantörsbyten ska bli enklare och tydligare krav kommer att ställas på elleverantören. Bättre övervakning av konkurrensen på elmarknaden, bland annat genom ökat samarbete och samråd mellan Energimarknadsinspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket och Finansinspektionen. 14

15 Hålla nere elpriserna: Bättre struktur på elanvändningen Elanvändning juli 2003 juni 2004, GWh per månad järn- och spårvägar, busstrafik mineralutvinning och tillverkning (SNI 10-37) bostäder, temperaturkorrigerat GWh M M M M M M M M M M M M06 15

16 Rörlig Produktionskostnad Nordiska elproduktionssystemet produktionsförmåga och elanvändning Produktionsförmåga Elanvändning Gasturbiner Oljekondens Kolkondens Vattenkraft Kärnkraft Kraftvärme TWh 16

17 Det är angeläget att göra efterfrågan mer elastisk FOKUS PÅ: Basindustrin Elvärmekunder KRITISKA ASPEKTER: Tekniska problem Attityder 17

18 Det går även att göra utbudet mer elastiskt Bättre importkapacitet Mer kraftvärme och mottryck Möjlighet att köra kraftvärme i kondensdrift 18

19 Lägre elpriser kräver god konkurrens Kraftindustrin är homogen, med gemensamt intresse Det behövs andra typer av elproducenter på elmarknaden Tyvärr ser vi inga sådana 19

20 Basindustrin har valt en passiv roll i energifrågor Sålde kraftproduktionen och tappade kontrollen över sina elproduktionskostnader Efterlyser naturgas men överlåter till kraftindustrin (E.On) att bygga ut gasnätet och får därmed inte kontroll över distributionen Efterlyser mer kärnkraft men låga produktionskostnader gynnar bara den som äger kraftverket 20

21 Industrins engagemang är viktigt bl.a. för klimatfrågan Industrin har varit ointresserad av energieffektivisering och närmast negativ till alternativa energislag Med dagens höga energipriser finns mycket pengar att tjäna på att industrin aktiverar sig Både för det enskilda företaget och för samhället i stort och dessutom minskar utsläppen av klimatgaser 21