Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri

Transkript

1 Energi- och klimatpolitikens inverkan på svensk massa- och pappersindustri Karin Ericsson & Lars J Nilsson IMES, Lunds universitet Måns Nilsson SEI

2 Varför är massa- och pappersindustrin intressant m.a.p. energi/klimat Energiintensiv och internationellt konkurrensutsatt (carbon leakage) 16% av Sveriges elkonsumtion Möjligheter att minska samhällets CO2-utsläpp Viktig industri i Sverige Industrigren med störst nettoexportvärde (74 miljarder kr)

3 Utgångspunkt och syften Utgångspunkt Omorientering angående eltillförsel och elanvändning: Från utförsäljning och outsourcing till investeringar/omfattande investeringsplaner 1. Beskriva förändringarna Elproduktion, elkonsumtion och planerade investeringar Organisatoriska förändringar 2. Förklara förändringarna: Vilken roll har energi- och klimatpolitik spelat? Två kompletterande perspektiv: Ekonomiska effekter Förändringar i uppfattningar och föreställningar

4 Utvecklingen i massa- och pappersindustrin Stora Enso säljer av sina vattenkrafts- och kärnkraftstillgångar till Fortum, den sista utförsäljningen Holmen ökar sina krafttillgångar 2002 och 2005 Investeringar i intern elproduktion Från 4,4 till 6,2 TWh/år (+41%) Mönsterås massabruk blir nettoproducent av el Planerade investeringar i vindkraft Statkraft-SCA Vind AB (2007) 6 parker, totalt 2,4 TWh/år SCA:s mark och Statkraft finansierar Samarbetet omfattar även elkontrakt (0,5 TWh/år under 10 år till SCA Ortviken) och 4 joint ventures kring SCA:s fallrätter Södra vindkraft Ny enhet inom Södra sedan januari 2008 Södra Cells skog + medlemmarnas skog (30-åriga leasekontrakt) M.fl.

5 Utvecklingen i massa- och pappersindustrin Basindustrins elektricitetsbolag (BasEl) Bildades industrier (32 TWh/år) 2 spinoffs: VindIn och Industrikraft Ökad centralisering m.a.p. energifrågor till huvudkontoren Fortsatt energieffektivisering Energiledning 430 GWh/år i elbesparing (enligt PFE-rapportering)

6 1. Ekonomiska effekter av energi- och klimatpolitik som förklaring till omorienteringen

7 Ökade elpriser Monthly average (Sweden) Annual aveage (Sweden) 0 January 1996 July 1996 January 1997 July 1997 January 1998 July 1998 January 1999 July 1999 January 2000 July 2000 January 2001 July 2001 January 2002 July 2002 January 2003 July 2003 January 2004 July 2004 January 2005 July 2005 January 2006 July 2006 January 2007 July 2007 January 2008 July 2008 January 2009 Electricity spot price (öre/kwh) Elpriserna i långsiktiga kontrakt har ökat från 20 öre/kwh (2002) till 45 öre/kwh (2008). Hydrologi, bränslepriser och utetemperatur förklarar en del variation Elmarknadsreformen 1996 och ETS viktiga förklaringar till ökande trend

8 Prismekanismen och ETS Elmarknadsreformen => marginalkostnadsprissättning => ETS får stor inverkan Variable cost (öre/kwh) (dry year) (normal year) (wet year) CHP Condensing Oil Gas turbine Assumed price level for emission permits Hydro power Nuclear Electricity production (TWh/year) demand Källa: Vattenfall, 2003

9 Policy och elprisökningarna ETS (15 /ton CO2) => elprisökning 10 öre/kwh 1,61 miljarder SEK/år Elmarknadsreformen => elprisökning 15 öre/kwh 2,41 miljarder SEK/år Nettoköp: 16,5 TWh/år

10 Elcertifikatsystemet Intäkter (MSEK) Infördes maj 2003 Årliga genomsnittspriser på öre/kwh Årlig intäkt på 1-1,5 miljarder SEK för biobaserad elproduktion i skogsindustrin vindkraft 4,7 TWh 5,9 TWh

11 Programmet för energieffektivisering i industrin (PFE) 2004 infördes en elskatt (0,5 öre/kwh) på el som används i tillverkningsprocesser EU:s elskattedirektiv om harmoniserad minimiskatt på el Elintensiv industri kan slippa skatten genom att delta i PFE Utföra energieffektiviseringsåtgärder med payback<3 år 430 GWh/år

12 Ekonomiska effekter av energi- och klimatpolitik 2008 Elmarknadsreformen (elpriseffekt) ETS indirekt (elpriseffekt) Gröna elcertifikat Elskattrabatt p.g.a. PFE Kostnader (MSEK) Inkomster (MSEK) 1460 ETS (försäljning av utsläppsrätter) Koldioxidskatt Produktionsvärde: 99 miljarder

13 2. Förändringar i uppfattningar och föreställningar som förklaring till omorienteringen

14 Elmarknad och elpriser Elmarknadsreformen blev en stor besvikelse Krävde återreglering, men misslyckades (givetvis) De låga elprisernas tid är förbi Prismekanismen (avregleringen) Ökad överföringskapacitet till kontinenten ETS (högre CO2-pris i framtiden) Industrin har insett att vi själva måste ta ansvar för vår energisituation och minska vårt beroende av energimarknaderna Kan inte påverka prisbilden i större grad utan måste äga krafttillgångar och därigenom få tillgång på el kostnadsbasis i stället för marknadsprisbasis

15 Vindkraft Förbättrad kalkyl (högre elpris, elcertifikat) Förändrad inställning till vindkraftens roll i det framtida energisystemet och till sina egna möjligheter Planeringsmålen 10 TWh 2015 riksdagen 30 TWh 2020 Energimyndigheten Skogstillgångar kan innebära mindre lokaliseringskonflikter

16 Slutsatser Strategisk omorientering Förändrade ekonomiska villkor Ökade energikostnader p.g.a. ökade elpriser (elmarknadsreformen och ETS) Nya inkomster genom elcertifikatsystemet Förändringar i uppfattningar och föreställningar Elmarknadsreformen Synen på elmarknaden och framtida elpriser Vindkraft Framåtblick =>

17 Framåtblick Högt CO2-pris i framtiden: utmaningar och möjligheter Högre elpris (ETS) och råvarupris (konkurrens om råvaran), men oproblematiskt vid globalt pris CCS (negativa utsläpp) Öka mervärdet av skog och skogsråvara Vindkraft i skogen Bioraffinaderi: massa och papper + bränslen/el + kemikalier