Industrin och klimatet till Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Transkript

1 Industrin och klimatet till 2050 Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

2 Globalt problem & Globalt ramverk (UNFCCC) I. 2 C målet accepterat av 197 länder (UNFCCC 2010) II: Rika länder ska gå före (UNFCCC 1992) 2 C målet Sverige och EU m.fl. har mål om 80 till 100% reduktion till 2050 Lund University, Presentation 2015 Figur: IPCC 2014, Summary for policy makers

3 Klimatpolitikens utveckling Isolerat föroreningsproblem Samhällsutveckling Utsläppsmål till 2020/2030 ser OK ut för Sverige/EU (?) Utsläppsmål till >2050 (netto noll) Inga resursmässiga eller tekniska hinder (gott om förnybar energi) i princip Dyrare material/energi inget större problem för samhällsekonomin på längre sikt Insatser idag skapar möjligheter till reduktioner efter 2030 Lund University, Presentation 2015

4 Produktion och konsumtion av basmaterial utgångspunkter för nollutsläpp I. Basmaterial är essentiella och global konsumtion ökar II. III. IV. 15 till 30% reduktion av CO2 är möjligt med dagens teknik; >50% kräver ny oprövad teknik innovation! Produktion av basmaterial är energi- och CO2 intensivt; Processutsläpp står för 30 till 50 % Basmaterial handlas globalt men med varierande omfattning

5 Produktion och konsumtion av basmaterial - reduktionsmöjligheter Produktion av nollutsläppsmaterial : Ta hand om CO2 (CCS) Industriell CCS för t.ex. stålverk och cement Grön CO2 (Biomassa) Nya bioraffinaderier som ersätter oljeraff. Baskemikalier, drivmedel CO2-fri process (via el/väte) Elektrifiering av industriellvärme; stål, Alla alternativ ovan kräver introduktion av ny teknik samt nyinvesterinnar i grundprocesser >2030 Konsumtion av basmaterial: Återvinning ökar elektrifiering av t.ex. stål och andra metaller, plast i framtiden? Materialeffektivisering stora potentialer finns

6 Vad är en effektiv innovationspolitik? Samspel mellan marknadskrav via pris/reglering och tillgänglighet via forskning, utveckling o samhällelig infrastruktur CO2-pris & framtida visioner viktiga men ej tillräckliga Forskning, demonstration och marknadsintroduktion Utveckling av solceller, värmepumpar, vindkraft, bioenergi m.m. visar på samspelet mellan FoU & subventioner för marknadsintroduktion och infrastruktur.samt på den långa tidshorisonten

7 Innovationsutmaningar för basindustrin Investeringscykler på 20 till 40 år Stor skala på enskilda investeringar Innovation innefrån nödvändigt? Gröna basmaterial kostar och har få fördelar Global konkurrens och hög exponering för CO2 pris Industriella förutsättningar Globala ramverket för klimat (UNFCCC) Energimarknader ; skiffergas, LNG, olja Industripolitik och subventioner, Kina, USA Politiska förutsättningar

8 Global produktion och klimatpolitik Exempel: Produktion av stål Tusen ton EU27 USA Japan China India Brazil Källa: World Steel

9 Effekten av global klimatpolitik hittills.. 4,00 Industrins direkta utsläpp (ej el)) Index CO2e utsläpp (1990=1) 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 Brazil China EU(28) India United States Japan World 0, Källa: Anpassat från WRI, CAIT Climate Analysis Indicators Tool: WRI s Climate Data Explorer. Washington, DC: World Resources Institute. Available at:

10 Ett ramverk för nollutsläpp inom basindustrin Förtydliga EU ETS långsiktigt (2050) EU ETS sätter tak men även ett golv på utsläppen! Hantera koldioxidläckagefrågan CO2 tullar Bredda frågan om subventionerad el/industripolitik i handelsländer? Komplettera med ambitiös teknikutvecklingspolitik Innovationspolitik (subventionera FoU, demonstration och introduktion) Vertikal v.s. horisontell industripolitik Infrastruktur Hänger ihop!

11 Ett ramverk för nollutsläpp inom basindustrin Förtydliga EU ETS långsiktigt (2050) EU ETS sätter tak men även ett golv på utsläppen! Det är detta det handlar om Hantera koldioxidläckagefrågan CO2 tullar Bredda frågan om subventionerad el/industripolitik i handelsländer? Hänger ihop! Komplettera med ambitiös teknikutvecklingspolitik Innovationspolitik (subventionera FoU, demonstration och introduktion) Vertikal v.s. horisontell industripolitik Infrastruktur

12 Hantera koldioxidläckagefrågan Klimat och handel är på kollisionskurs med nuvarande klimatpolitik men bördefördelningsprincipen är dynamisk! Post-Paris December 2015 kommer att se annorlunda ut (förhoppningsvis) Handelsåtgärder (CO2 tullar) men industripolitik & subventioner oftast viktigare Konsumtionsperspektivet materialskatt, upphandling, pekar på vårt ansvar?

13 Komplettera med ambitiös teknikutvecklingspolitik Forskning med sikte på nollutsläpp Finansiering till demo & pilot Statstödsregler och industripolitik Välja vinnare och utveckla visioner Politiken måste ge riktning men samtidigt flexibilitet Utvärdering viktigt!

14 Tack

15 Max Åhman, docent Avd.miljö- och energisystem Lunds universitet/lth Åhman, M., Nikoleris, A., Nilsson Lars, J., Decarbonising Industry in Sweden - An Assessment of Possibilities and Policy Needs, IMESS/EESS rapport 77, Miljö- och energisystem, Lunds universitet. Åhman, M., Nilsson, L.J., Andersson, F.N., Industrins utveckling mot netto-nollutsläpp 2050: Policyslutsatser och första steg, IMESS/EESS rapport 88, Miljö- och energisystem, Lunds universitet. Åhman M., och Nilsson L.J:,(2015) Decarbonising industry in the EU - climate, trade and industrial policy strategies. Chapter 5 in: Dupont. C and S. Oberthur (eds) Decarbonisation in the EU: internal policies and external strategies, Basingstoke, Hampshire: Palgrave MacMillan