Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Transkript

1 Hållbar Energi för Framtidens Näringsliv Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

2 Hur viktig är industrin för Sverige? 2

3 Jobben växter runt industrin arbetar i industrin och med industrinära tjänster, totalt ca 1 miljon arbetstagare Industrins betydelse för ekonomi och jobb uppmärksammas (EU, USA, m.fl.) återindustrialisering Varje nytt jobb i industrin ger 0,5-2 jobb i andra sektorer 80 % av all forskning och utveckling som sker med privata medel görs i industrin 3

4 Industrin är Sveriges största energiexportör Industrin använder drygt 50 TWh el varje år, varav 40 TWh inom basindustrin Elkostnaderna kan motsvara upp till 40 procent av förädlingsvärdet, och vara i nivå med lönekostnaderna 4

5 Checklista vid investering för energiintensivt tillverkande företag Närhet till marknad Existerande marknader Framtida växande marknader Leverantörer God fysisk infrastruktur Tillgång till väl fungerande hamnar, vägar, flyg Planering av industriområde Stabila leveranser av el och annan energi IT- och telekommunikation Hög kompetens och support Möjlighet att anställa kvalificerad och kompetent arbetskraft Tillgång till högkvalitativ teknisk support och stödfunktioner God konkurrenskraft Energikostnader, skatter, kostnad för arbetskraft, transportkostnader Smidig och förutsägbar tillståndsgivning Stabilt, förutsägbart och långsiktigt politiskt ramverk Låga handelshinder 5 Annat Låg risk för korruption Låg risk för immateriell-stöld Fungerande lokalsamhälle (dagis, skolor, rekreation etc)

6 Industrins elpriser i EU, ur analys januari 2014 Retail prices of electricity in 2012: industrial consumers Sverige

7 Viktiga utgångspunkter El är en effektiv energibärare med stor flexibilitet. Koldioxidneutral el möjliggör minskade utsläpp. El omvandlas till produkter, tjänster och komfort. Sverige har råvaror som kräver energi vid bearbetning. Fokus på energieffektivisering inom alla delar av samhället. 7

8 Slutsatser om elbehovet i Sverige 2030 Industrins elanvändning ligger kvar på en stabil nivå, medan elanvändningen totalt sett i Sverige ökar med 5-10 TWh till Detta trots minskat elbehov i bostäder och service. Ökningen beror på ökat elbehov för transporter och datacenterindustrin. 8

9 TWH Elanvändningen bortom 2030, IVA Vägval el, lanseras 12 januari TWh 130 TWh TWh TWh TWh Fotograf: Per-Erik Adamsson 9

10 Klimatfrågan driver ökad elanvändning Sveriges utsläpp av växthusgaser - fördelning på sektorer 2013 Sektor Utsläpp Tusen ton CO2-ekv 12% 3% 33% Transporter % Energiindustri Industrins förbränning Jordbruk % 14% 18% Industriproces ser Bostäder, lokaler mm Avfall Totalt Transporter Energiindustri Industrins förbränning Bostäder, lokaler, arbetsmaskiner samt militär och diffusa utsläpp Jordbruk Industriprocesser och produktanvändning Avfall Källa: Naturvårdsverket

11 Vad kan påverka elanvändningen? Ökad befolkning med en miljon personer Ökar 8 11 TWh Storskalig CCS Ökar 2 5 TWh Fullständig elektrifiering av transportsektorn Ökar cirka 13 TWh Total elektrifiering av stålindustrin Ökar TWh Utfasning av all mekanisk massaproduktion Minskar cirka 10 TWh Storskalig etablering av datacenterverksamhet Ökar 6 10 TWh Digitalisering av vård, omsorg, övervakning, ekonomi industri 11

12 Samhällets elberoende ökar Men robustheten och leveranssäkerheten minskar Svenska Kraftnät: Samtidigt som samhället går mot ett nästan totalt elberoende minskar alltså elsystemets robusthet. Utvecklingen innebär att det i samhället pågår två rörelser som inte är att betrakta som förenliga. Den ena är den negativa utvecklingen av leveranssäkerheten för effekt och den andra är att det moderna samhället samtidigt rusat och rusar vidare mot något som måste betraktas som ett nästan totalt elberoende. ANPASSNING AV ELSYSTEMET MED EN STOR MÄNGD FÖRNYBAR ELPRODUKTION, december

13 Varför påverkar subventioner priset? 13

14 Skatter och subventioner påverkar marknadsförutsättningarna 14 Ur Svenskt Näringslivs analys av Budgeten 2015: Om fyra reaktorer faller ifrån minskar skatteintäkterna bara i form av effektskatt med 1,5 miljarder kronor.

15 Likartade villkor?

16 Effektutmaningen måste lösas 50 TWh vind och solkraft i ett framtidsscenario 16

17 Subventioner och nya förutsättningar driver energipolitiken till ett vägval Mer Marknad Fasa ut subventioner Marknadens aktörer får större ansvar Marknadens signaler styr investeringar Mer Politik Fortsatta och utökade subventioner Marknadsreform blir nödvändig - återreglering Politikerna får större ansvar Investeringar styrs av politiska beslut 17 Hur ska investeringar kunna ske för att skapa ett system som är leveranssäkert till en konkurrenskraftig totalkostnad?

18 Elmarknaden incitament för investeringar är centrala Svenska Kraftnät: Det kommer även att behöva tillföras ny planerbar (dvs. icke väderberende) elproduktion i någon form när kärn-kraften fasas ut. Med nuvarande marknadsförutsättningar kommer den inte att byggas, varför det skulle behöva sättas ett värde på flexibilitet och/eller effekt för att systemets behov ska kunna uppfyllas. ANPASSNING AV ELSYSTEMET MED EN STOR MÄNGD FÖRNYBAR ELPRODUKTION, december

19 Förväntningar på energipolitiken Ta behovet av samhällsutveckling och den nytta och det värde energin skapar som utgångspunkt Möjliggör ökad elanvändning Ställ högre krav på leveranssäkerhet och elkvalitet Verka för internationellt konkurrenskraftiga elkostnader och samhällsekonomi Underskatta inte effektutmaningen Skapa handlingsutrymme - värna den elproduktion vi redan har Fasa ut snedvridande och marknadspåverkande subventioner Skapa förutsättningar för investeringar Bejaka framtidens teknik- och kostnadsutveckling Sök synergier med industriutveckling, och nya möjligheter för Sverige En resilient, verklighetsförankrad och framtidsinriktad energipolitik för Sverige 19

20 Tack!