Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge

Transkript

1 Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten NORWEA, Oslo

2 Gemensam elcertifikatmarknad med Norge - historik och pågående process Elcertifikatsystemet infördes 1 maj 2003 i Sverige 2004/2005 diskussion med Norge inget resultat Avsiktsförklaring september 2009 etablera en gemensam elcertifikatmarknad från 1 januari 2012 Energimyndighetens rapport om en gemensam elcertifikatmarknad Protokoll från arbetet fram till december 2010 Gemensam ambitionsnivå 26,4 TWh under perioden Norges lagförslag har varit ute på remiss Sveriges regering har nu en promemoria på remiss Pågående arbete proposition och juridiskt bindande avtal mellan länderna

3 Om elcertifikatsystemet Varför ett marknadsbaserat stödsystem i form av elcertifikat? Ökad ambitionsnivå och målstyrning Stödet finansieras inte med statsbudgeten Teknikneutralt Kostnadseffektiv utbyggnad av förnybar elproduktion Syfte att stödja förnybar elproduktion. Elcertifikat ger ett extra stöd utöver försäljning av el.

4 Ambitionsnivån i det svenska elcertifikatsystemet Ambitionsnivån har succesivt höjts Sveriges ambitionsnivån: Den förnybara elproduktionen ska öka med 25 TWh till 2020 jämfört med 2002 Riksdagsbeslut våren 2010 om nya kvoter för att nå målet år 2020 Höjda kvoter från 2013 Nya kvoter för åren

5 Förnybar elproduktion 2010 Årsproduktionen har ökat med 11,5 TWh sedan 2002 Nya anläggningar ca 5,8 TWh Ökad produktion i befintliga anläggningar ca 5,7 TWh 31,5 TWh år ,5 TWh år TWh år ,5 TWh Målet +25 TWh

6 Förnybar elproduktion i nya anläggningar sedan 2003 Beräknad produktion 2010 Vind 2,8 TWh Bio 2,4 TWh Vatten 0,6 TWh Totalt 5,8 TWh Dagens elcertifikatsystem leverera och fungerar i huvudsak som det är tänkt

7 Elcertifikat en rättighet för producent av el från förnybara energikällor Total intäkt MWh 1 MWh = 1000 kwh Försäljning av certifikat Medelpris 2010: 26 öre/kwh Försäljning av el Elspotpris 2010: ca 54 öre/kwh Elcertifikat erhålls under 15 år

8 Historiskt marknadspris på elcertifikat Elcertifikatpriser i terminshandeln Källa: SKM - Svensk Kraftmäkling AB 2009 M ar-04 M ar-05 M ar-06 M ar-07 M ar-08 M ar-09 M ar-10 M ar-11 M ar-12 M ar-13 M ar öre/kwh SEK öre/kwh öre/kwh

9 Vad påverkar utbudet och efterfrågan på elcertifikat? Utbudet Utbyggnadstakt av förnybar elproduktion Yttre faktorer såsom vind, temperatur och nederbörd Bränslepriser, konjunktur inom industrin Efterfrågan Fastställda kvoter enligt lag Kvotpliktig elanvändning

10 Vem betalar stödet till förnybar elproduktion? Alla elanvändare i Sverige men med undantag för elintensiv industri är med och betalar stödet Kvotpliktiga elanvändare betalade under 2010 ca 6 öre/kwh inkl moms Kvotpliktig elanvändning 2009: 91 TWh 17 % Bostäder och service Kvotpliktig industri 77 % Transporter Fjärrvärme

11 Gemensamt elcertifikatmarknad med Norge Samarbetsmekanismer enligt EU:s förnybartdirektiv Statistiska överföringar mellan medlemsländer (art. 6) Gemensamma projekt mellan medlemsländer eller med tredjeland (art. 7 och 9) Gemensamt stödsystem (art. 11) SYFTE: en flexibilitet vid måluppfyllelsen, att möjliggöra att förnybara resurser utnyttjas där det är mest lönsamt.

12 Kvotkurvor styr efterfrågan på en gemensam elcertifikatmarknad 0,25 0,20 Sveriges kvot Norges kvot 0,15 0,10 0,05 0,

13 En gemensam elcertifikatmarknad ger ökad efterfrågan och därmed ökad likviditet på marknaden Norge Sverige

14 Gemensamt elcertifikatmarkand med Norge Långsiktiga konsekvenser Gemensamt mål om 26,4 TWh mellan år 2012 till Utbyggnad av biokraft främst i Sverige (ca 5 TWh) Utbyggnad av vattenkraft främst i Norge (ca 7 TWh). Återstående utbyggnad TWh utgörs troligen av landbaserad vindkraft där marknaden avgör var. Goda förutsättningar för vindkraft i båda länderna Den totala produktionen i Sverige år 2020 kan bli något lägre vid ett gemensamt system än vid ett separat svenskt

15 Gemensamt elcertifikatmarkand med Norge Långsiktiga konsekvenser Utvidgningen bedöms inte ge särskilt stor påverkan på elcertifikatpriser. Fortfarande landbaserade vindkraften som sätter priset Kostnaderna är ungefär densamma i båda länderna. En gemensam elcertifikatmarknad med Norge bedöms som positivt för elcertifikatsystemets funktion. Större marknad ger en mer en mer likvid marknad som kan locka fler investerare Högre likviditet ger möjlighet för effektivare marknad På sikt minskade risker för elkunder och investerare

16 Sammanfattning Sverige har erhållit en ökning på 11,5 TWh sedan 2002 En gemensam elcertifikatmarknad med Norge ger en mer likvid marknad som kan locka fler investerare På en gemensam elcertifikatmarknad är fortfarande landbaserade vindkraften som krävs för att nå det gemensamma målet Tillsammans kan målet nås till en lägre kostnad

17 Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Tack för uppmärksamheten! Roger Östberg NORWEA, Oslo