Historisk utveckling av det svenska elcertifikatsystemet

Transkript

1 Handling Datum 1 (18) Utkast version 1.0 Kontrollstation för elcertifikatsystemet Historisk utveckling av det svenska elcertifikatsystemet

2 Handling Datum 2 (18) Utkast version 1.0 Kontrollstation för elcertifikatsystemet Förord Föreliggande dokument är ett utkast och ingår i det material som Energimyndigheten offentliggör för skriftligt samråd. Dokumentet är en del av uppgiften att Analysera den historiska utvecklingen inom systemet, bl.a. med avseende på elcertifikatpriser, sparade elcertifikat och utfasning av anläggningar. Dokumentet innehåller i redan publicerade uppgifter om elcertifikatsystemets historiska utveckling. Dessutom har historiska priser på elcertifikat presenterats tillsammans med annan information som hypotetiskt skulle kunna påverka elcertifikatpriset. Energimyndigeten tar tacksamt emot alla typer av konstruktiva kommentarer kring detta material. Synpunkter som bedöms vara relevanta kommer att användas som underlag i det vidare utredningsarbetet. Någon separat redovisning av inkomna synpunkter kommer inte att ske. Tänk på att alla handlingar som sänds till Energimyndigheten blir offentliga och att myndigheten kan komma att referera till era synpunkter i kommande publikationer. Observera att hela dokumentet är preliminärt. Sakuppgifter, resonemang och innehåll i övrigt kan komma att ändras efter samråd och övrig granskning.

3 Innehåll Handling Datum 3 (18) Utkast version 1.0 Kontrollstation för elcertifikatsystemet

4 Kr Handling Datum 4 (18) Utkast version 1.0 Kontrollstation för elcertifikatsystemet Historisk utveckling av det svenska elcertifikatsystemet I detta kapitel redogörs för och analyseras först elcertifikatsprisets utveckling över tid samt eventuella samband med andra faktorer såsom elpris och beslutade händelser. Därefter beskrivs konsekvenserna av den utfasning av anläggningar ur systemet som gjordes Sist beskrivs och undersöks den ackumulerade reserven över tid. 1.1 Elcertifikatspriset över tid Ett elcertifikat motsvarar en megawattimme. I Figur 1 visas elcertifikatpriset på spotmarknaden sedan start år 2003, uttryckt som månadsmedel. Elcertifikat på spotprismarknaden handlas sedan några år tillbaka på tre marknadsplatser; SKM, IPAQ och CleanWorld Spotpris månadsmedel (SKM, IPAQ, CleanWorld) (kr/st) Figur 1 Elcertifikatpriset på spotmarknaden sedan start år 2003, uttryckt som månadsmedel (kr/st) Som diagrammet visar låg elcertifikatpriset fram till år 2006 på omkring 200 kr, men med en nedåtgående trend. Det lägsta priset var under år 2006 på cirka 150

5 Handling Datum 5 (18) Utkast version 1.0 Kontrollstation för elcertifikatsystemet kr. Under åren steg sedan priset kraftigt till toppnoteringar på omkring 350 kr, för att därefter sjunka i omgångar. I början av år 2012 var priset återigen cirka 150 kr, men har därefter stigit tillbaka till dagens omkring 200 kr. Sett över hela perioden har det genomsnittliga elcertifikatpriset varit cirka 230 kr. Elcertifikat handlas även på månatliga, årliga eller fleråriga s.k. terminskontrakt. Ju längre bindningstider desto högre terminspris jämfört med spotmarknadspriset, men prisskillnaderna är relativt små och det kan också noteras att terminspriser och spotpriser följs åt mycket nära alltsedan start 1. Att binda priset över tid tycks därmed inte ha så stor ekonomisk betydelse för de som köpt elcertifikat. En tänkbar förklaring till detta skulle kunna vara att marknadens aktörer har svårt att tolka marknaden och förutse framtida prisförändringar. 1.2 Elcertifikatspriset kan kopplas till I detta avsnitt analyseras vad som kan förklara variationer i spotpriset på elcertifikat över tid. Samband tycks finnas med elpriset, den ackumulerade reserven samt med aviserade och beslutade regelförändringar priset på el I Figur 2 jämförs spotpriset på elcertifikat med Nord Pools spotpris på el i Sverige respektive Norden under perioden maj 2003 till december Ser man till hela perioden är elcertifikatspriset mycket mer stabilt än elpriset. 2 1 Överenskommet pris rapporteras in av köpare/säljare i Svenska Kraftnäts datasystem CESAR. Spotprisets relation till terminspriserna kan hämtas från Svensk Kraftmäklings hemsida 2 Elcertifikatspriset har sedan start varierat mellan kr per MWh, medan elpriset varierat mellan kr per MWh.

6 Handling Datum 6 (18) Utkast version 1.0 Kontrollstation för elcertifikatsystemet Spotpris dygnsmedel (SKM, IPAQ, CleanWorld) (kr/st) Elspotpris Sverige SEK/MWh (dag) Figur 2 Spotpris på elcertifikat i Sverige och spotpris på el i Norden, dygnsmedel, maj03 dec12. 3 Studeras sambanden mellan dygnsmedelpriserna på el respektive elcertifikat varierar det både i riktning och styrka mellan olika år. Det kan konstateras att priserna under två sammanhängande perioder samvarierar på ett relativt tydligt sätt. Något tydligt samband alltsedan elcertifikatsystemet startade tycks däremot inte finnas. Under elcertifikatsystemets första, , visar elpriset en uppåtgående trend, medan elcertifikatpriset sjunker. År 2006 stiger sedan elcertifikatpriset samtidigt som elpriset sjunker kraftigt. Det kan finnas skäl att betona att elcertifikatmarknaden under denna period var helt ny och därför ännu inte hittat sina former. Som kan utläsas av Figur 4 senare i detta kapitel fanns det troligen också osäkerheter kring marknadens fortsatta existens under systemets första år. 4 Under åren följde elcertifikatpriset och elpriset varandra åt både uppåt och nedåt. År 2010 ses inte längre samma tydliga samvariation. Elcertifikatpriset börjar här sjunka medan elpriset först stiger kraftigt och sedan sjunker lika kraftigt. En 3 Vissa extremt höga elpriser (totalt sex värden över kr/mwh) har exkluderats från figuren för illustrationens skull. 4 År 2006 lades propositionen om förlängning av systemet till år 2030.

7 Kr Miljoner certifikat Handling Datum 7 (18) Utkast version 1.0 Kontrollstation för elcertifikatsystemet tänkbar förklaring till det delvis brutna sambandet kan vara att både elcertifikatpriset och elpriset var relativt sett höga vid flera tillfällen under åren 2009 och Elpriset visar samtidigt synnerligen kraftfulla svängningar. Under 2011 hade både elpris och elcertifikatpris en nedåtgående trend. För år 2012 är dock förhållandet mellan el- och elcertifikatpris återigen något mer otydligt. Från år 2010 tycks elpriset inte ha påverkat elcertifikatpriset i lika stor utsträckning som tidigare. Förutom prisnivåer och variationer på el respektive elcertifikat, kan en kompletterande förklaring vara att fler faktorer spelar roll för elcertifikatprisets utveckling i takt med att elcertifikatmarknaden mognar. Vidare togs flera politiska beslut under år 2009 och diskussioner började föras under år 2010 om en gemensam elcertifikatmarknad för Sverige och Norge den ackumulerade reserven I Figur 3 ses spotpriset på elcertifikat samt det ackumulerade överskottet (reserven) av elcertifikat Spotpris dygnsmedel (SKM, IPAQ, CleanWorld) (kr/st) Ack. överskott (milj.st) Figur 3 Spotpris på elcertifikat (dygnsmedelvärde) samt ackumulerat överskott av elcertifikat. År En relativt sett högre ackumulerad reserv påverkar så att det genomsnittliga priset på elcertifikat sjunker. Vice versa höjer en relativt sett lägre reserv priset på certifikat. Även om dygnspriset kan synas återhämta sig efter det att nivån på det

8 Handling Datum 8 (18) Utkast version 1.0 Kontrollstation för elcertifikatsystemet ackumulerade överskottet offentliggjorts, är det tydligt att det finns ett negativt samband över tid. 5 Det bör samtidigt noteras att även om den ackumulerade reserven har stigit över tid så visar inte elcertifikatspriset motsvarande nedåtgående trend aviserade och beslutade lagförändringar I Figur 4 illustreras priset 6 på elcertifikat tillsammans med aviserade och beslutade lagförändringar om t.ex. justerade kvoter och regler. 5 Sambandet illustreras än tydligare när spotpriset som årsmedelvärde används som jämförelse. 6 I diagrammet visas spotpriset som månadsmedelvärde för illustrationens skull. En än större påverkan ses när spotpriset som dygnsmedelvärde illustreras på motsvarande sätt.

9 Kr Handling Datum 9 (18) Utkast version 1.0 Kontrollstation för elcertifikatsystemet (2) Prop: Torv (1) Start - Dekl. in - På kontot/annul. (3) Lag Torv - Dekl. in - På kontot/annul. (5) Lag: 2030, nya kvoter+begr. tilldeln. - Dekl. in - På kontot/annul. - Dekl. in - På kontot/annul. (4) Prop: 2030, nya kvoter och begr.tilldeln. (utfasning) (6) Prop: Ny def. Elintensiva - Dekl. in - På (7) Prop: Tilldeln.principe r och förh.besked (8) Lag: Def. (11) Beslut: Förnyb.mål - Dekl. in - På kontot/ Annul. (9) Prop: (10) Lag: Tilldeln. principer & förh.besked (13) Lag: 2035, nya - Dekl. in - På kontot/annul. (12) Prop: 2035, nya kvoter (Norge) - Dekl in. - På kontot/annul. (14) Prop: Mål m. Norge, förenkling & skärpning (15) Lag: Mål m. Norge, förenkling & - Dekl. in - På kontot/annul. 0 Figur 4 Spotpriset på elcertifikat (månadsmedelvärde) i relation till aviserade och beslutade förändringar inom elcertifikatsystemet under perioden maj 2003 dec 2012.

10 EM4500 W-4.0, Handling Datum 10 (18) Utkast version Kontrollstation I nedanstående stycke kommenteras diagrammets viktigare händelser i relation till priset. Det är viktigt att komma ihåg att det kan finnas andra förklaringar till en viss prisutveckling än dessa händelser samt att den påverkan som en viss händelse skulle kunna ha på priset inte behöver visa sig direkt samband med händelsen. År 2004 beslutade riksdagen att inkludera torv i systemet (3). Strax efter detta sjönk priset på elcertifikat. Den eventuella effekten tycks dock ha varit tillfällig. Det ska också noteras att någon motsvarande prisrörelse inte kunde observeras när propositionen om att inkludera torv i elcertifikatsystemet kom. I samband med att förlängningen till 2030, nya kvoter och begränsad tilldelning (4, 5) aviserades och beslutades år 2006 tycks både en tillfällig och mer långsiktig höjning av priset kunna observeras. Denna prisutveckling kan givetvis också ha andra förklaringar, men det är ändå inte orimligt att tänka sig att aviseringar och beslut om marknadens fortsatta existens hade en stor betydelse för priset. 7 Förslaget om en ny definition av elintensiva energianvändare (6) i slutet av år 2008 innebar att många små aktörer skulle komma att undantas från kvotplikten, vilket tycks ha påverkat priset i negativ riktning, troligen genom förväntan om kommande minskad efterfrågan på elcertifikat. När den nya definitionen sedan lagfästes (8) märktes ingen motsvarande effekt. Det var många aviseringar och beslut under år Därmed är det också svårare att säga något om enskilda händelsers eventuella prispåverkan. Aviseringen och besluten om regelförenklingar (7, 10) följdes båda av prisuppgångar. Under samma år aviserades och verkställdes det svenska förnybarhetsmålet (9, 11) som också torde ha påverkat prisutvecklingen i positiv riktning. I många fall kan marknadens aktörer antas vara delaktiga i beslutsprocessen redan innan ett förslag aviseras, vilket också kan tänkas påverka priset en tid innan. Det finns förstås också förväntningar om huruvida lagda förslag kommer att beslutas och lagstadgas eller inte. Att förväntningar till och med kan påverka priset mer än aviserade och beslutade förändringar kan eventuellt ses inför aviseringen om systemförlängning till 2035 och nya kvoter (12, 13) år Istället för att priset höjdes sjönk det istället kraftigt både före och efter. En förklaring till detta skulle kunna vara den parallella diskussionen med att utveckla systemet och samarbeta med Norge om ett gemensamt elcertifikatsystem (12). Detta kan ha påverkat både förväntningar om och faktiska priser i negativ riktning. Många aktörer förväntade sig att stora tillskott av förnybar produktion inom systemet från Norge skulle slå 7 En konsekvens av kvothöjningen var att elproducenterna började bygga vindkraft som hade en högre marginalkostnad än produktionsökningar och omställningar i kraftvärmeverk och industrier. Fram till år 2007 stod de senare för all ökad förnybar el inom systemet. Efter år 2007 ses allt mer vindkraftproduktion i systemet. Se t.ex. (Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat, 2013).

11 Handling Datum 11 (18) Utkast version Kontrollstation ut en del produktion i Sverige, vilket alltså kan ha påverkat det svenska elcertifikatspriset långt innan det gemensamma systemet infördes och de faktiska effekterna kunde konstateras. Det kan också eventuellt ha påverkat priset mer än aviseringen om systemförlängningen och nya kvoter. När samgåendet med Norge slutligen aviserades (14) år 2011 steg först priset, för att sedan sjunka i samband med beslutet (15) samma år. En tolkning av detta är att marknaden var mycket osäker på vad förslaget skulle innebära. En annan tolkning är förstås att något annat har påverkat marknaden samtidigt. Det kan till exempel noteras att både elpris och elcertifikat uppvisade höga nivåer under år 2010 för att därefter börja sjunka tillbaka till mer normala prisnivåer något annat? Inom detta uppdrag har även historiska data för elcertifikatpriset i relation till mängden förnybar elproduktion, BNP respektive omsättningen på elcertifikat eller utfärdade certifikat studerats. I Figur 5 visas certifikatpriset och mängden förnybar elproduktion i systemet GWh/månad SEK/MWh Spotpris månadsmedel (SKM, IPAQ, CleanWorld) (kr/st) Förnyb.elprod. GWh/mån (CESAR) Figur 5 Spotpriset på elcertifikat (månadsmedel) och mängden förnybar elproduktion. Det tycks inte finnas något samband mellan priset på elcertifikat och mängden total förnybar elproduktion i systemet. I Figur 6visas spotpriset på elcertifikat i relation till svensk BNP under åren Något tydligt samband kan inte utläsas.

12 Pris (kr/elcertifikat resp. kr/mwh Mdr kr Handling Datum 12 (18) Utkast version Kontrollstation Spotpris dygnsmedel (SKM, IPAQ, CleanWorld) (kr/st) Elspotpris Sverige SEK/MWh (dag) BNP, löpande priser (miljarder SEK) (år) Figur 6 Spotpriset på elcertifikat (dygns- och årsmedel), elspotpris (dag) och årlig svensk BNP i löpande priser. År Det tycks inte heller finnas något tydligt samband mellan elcertifikatpriset och omsättningen på certifikatsmarknaden respektive utfärdade certifikat. Spotpriset på elcertifikat har inte sammanställts mot svensk energi- och elanvändning, då elcertifikatprisets andel av slutkundens el- och energipriser är relativt litet. 8 Per definition motsvarar inte heller spotpriset på elcertifikat slutanvändarens kostnad för elcertifikat och den årliga officiella statistiken över svensk energianvändning varierar också totalt sett mycket lite efter år Utfasade produktionsanläggningar I enlighet med tidigare beslutade lagändring har vissa typer av anläggningar fått sina tidigare godkända elcertifikat återkallade per den 1 januari 2013, och därmed fasats ur elcertifikatsystemet. Samtidigt har vissa av dessa anläggningar, till följd av produktionsökning eller omfattande ombyggnader fått en ny tilldelningsperiod och därmed införts i systemet på nytt. 9 8 Ca 3,5 procent idag. (Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat, 2013). 9 Dessa regeländringar nämns också som aviserad/beslutad händelse (4, 5) i Figur 4.

13 Handling Datum 13 (18) Utkast version Kontrollstation För att belysa hur dessa förändringar hittills har påverkat utvecklingen inom systemet på totalnivå visas i Figur 7 utfärdade elcertifikat under perioden samt utfasade anläggningar år Figur 7 Utfärdade elcertifikat omräknat till elproduktion per år och energislag. År 2002 avser produktion från anläggningar som senare godkändes för tilldelning av elcertifikat. År 2013 avser jan-juli, och inkluderar elcertifikatsberättigad medelproduktion från utfasade anläggningar. 10 De cirka anläggningar som helt eller delvis berördes av utfasningen producerade i genomsnitt 10,9 TWh elcertifikatberättigad el under år 2011 och Vissa av dessa anläggningar stannar dock kvar i systemet då de fått nya beviljanden på grund av produktionsökning och/eller ny tilldelningsperiod. Sammanlagd normalårsproduktion för dessa anläggningar uppgår till cirka 2,6 TWh (se Tabell 1). Sammantaget innebär det att den utfasade volym blir cirka 8,3 TWh. Tabell 1 Normalårsproduktion från anläggningar som fått ny tilldelning för produktionsökning eller omfattande ombyggnad. 11 Prod.ökning [GWh] Ny tilldeln.period [GWh] Totalt (GWh) Vattenkraft Biokraft Totalt I Tabell 2 visas hur utfasningen har påverkat respektive energislag inom elcertifikatsystemet över tid Källa: Cesar (SvK), NECS (Statnet), Energimyndigheten. 11 Källa: Energimyndigheten

14 Handling Datum 14 (18) Utkast version Kontrollstation Tabell 2 Energislag i systemet år 2003 respektive 2012 (antal, effekt och produktion) 13 samt utfasade anläggningar per energislag den 1 jan 2013 (antal, effekt och produktion 14 ) 15. Totalt i systemet 2003 Totalt i systemet 2012 Utfasade per den 1 jan 2013 Skillnad 2012 utfasade (%) Antal [st] (-43 %) Vatten 966 (60 %) (36 %) (-86 %) Vind 543 (34 %) (57 %) (-15 %) Biobränsle, torv 87 (5 %) 180 (5 %) (-57 %) Sol 1 (0 %) 61 (2 %) 1 60 (-2 %) Installerad eleffekt [MW] (-54 %) Vatten 491 (12 %) 662 (8 %) (-77 %) Vind 401 (10 %) (42 %) (-4 %) Biobränsle, torv (78 %) (50 %) (-93 %) Sol 0,008 (0 %) 1,601 (0 %) 0 2 (-0 %) Faktisk elproduktion [GWh] Vatten (17 %) (15 %) Vind (8 %) (33 %) Biobränsle (75 %) ( %) Torv (-) Sol 4 (0 %) (0 %) Först kan det konstateras att det totala antalet anläggningar, total installerad effekt och total faktisk elproduktion ökade under perioden Sett till antalet anläggningar minskade vattenkraften mellan 2003 och 2012 med cirka 25 procentenheter, medan vindkraften ökat i motsvarande mån. Sett till effekt respektive faktiskt produktion inom systemet har vindkraften ökat med cirka 30 respektive 25 procentenheter och biobränslet minskat med nästan motsvarande. 16 Effekter av utfasningen ses genom att jämföra år 2012 och Sett till antalet anläggningar är skillnaden särskilt stor för vattenkraften där 86 procent eller drygt 12 Här ingår så även de bio- och vattenkraftsanläggningar som återinförts i systemet. Om denna produktion dras av blir den faktiska produktionen från utfasade anläggningar istället 8,3 TWh (enligt figur X), varav cirka GWh vattenkraft och cirka GWh biobränsle (se tabell X). 13 (Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat, 2013). 14 Elcertifikatsberättad medelproduktion år från utfasade anläggningar. 15 Källa: Svenska Kraftnäts kontoföringssystem Cesar; Energimyndigheten, Norges vassdrags- och energidirektorat. 16 Av t.ex. (Energimyndigheten, 2012) framgår vidare att vindkraftens relativt största ökningar sett till effekt och faktisk produktion skedde under år 2007 jämfört med år Notervärt är samtidigt att antalet vindkraftverk inte ökade med motsvarande, vilket indikerar att större verk här började tas i bruk. Biobränslet hade en relativt högre faktisk elproduktion år 2011 jämfört med år 2010.

15 Handling Datum 15 (18) Utkast version Kontrollstation vattenkraftsanläggningar fasades ut ur systemet. Dessa utgör därmed även merparten (70 procent) av det totala antalet utfasade anläggningar. Sett till installerad effekt är skillnaden störst för biokraften där 93 procent eller MW fasades ut. Även för vattenkraften är skillnaden i effekt stor (77 procent eller 500 MW). Av den totala utfasade effekten utgör biokraft 85 procent. Studerar man däremot faktisk produktion år 2012 jämfört med utfasade anläggningar år 2013 är det endast fråga om marginella förändringar inom systemet, oavsett energislag. Utfasningen tycks således främst ha inneburit att anläggningar med ingen eller mycket låg faktisk produktion avlägsnades ur systemet. Närmare bestämt har små vattenkraftsanläggningar fasats ut tillsammans med ett antal stora biokraftanläggningar. Intressant att notera är att ungefär lika många anläggningar och lika stor effekt fasades ut 2013 som totalt sett fanns i systemet år Samtidigt är den faktiska produktionen inom systemet betydligt högre. 1.4 Den ackumulerade årliga reserven Reserven utgörs av elcertifikat som har utfärdats men ännu inte annullerats. Då tilldelningen av certifikat är högre än efterfrågan ökar reservens storlek. År 2012 uppgick reserven till 11,7 miljoner certifikat. Reserven ökade med 33 procent mellan år 2011 och Det är den tredje största ökningen sedan start år Stora ökningar kan också konstateras från år 2003 till och med år 2004 (150 procent) och från år 2010 till år 2011 (59 procent). Under åren antingen minskade reserven eller ökade mycket litet. Sedan startåret 2003 har storleken på reserven ökat med 445 procent. I Figur 8 ses utfärdade och annullerade elcertifikat på årsbasis sedan start av elcertifikatsystemet samt den årliga ackumulerade reserven.

16 Miljoner elcertifikat Handling Datum 16 (18) Utkast version Kontrollstation maj-dec Utfärdade elcertifikat Annullerade elcertifikat Ackumulerat överskott Figur 8 Utfärdade och annullerade certifikat på årsbasis samt årlig ackumulerad reserv Det har i föreliggande rapport konstaterats att det tycks finnas ett samband mellan elcertifikatpriset och förändringar i den årliga ackumulerade reserven. En minskad reserv tycks innebära högre priser på elcertifikat och vice versa. Det historiska sambandet bekräftar de resonemang som förs i Energimyndighetens årliga rapport om elcertifikatsystemet. 18 Sverige justerade senast sina kvoter från och med år 2013 vilket bl.a. syftade till att bidra till en minskad reserv. Eventuella effekter av denna justering kan inte ses förrän tidigast år På grund av den historiska reserven i Sverige finns också den ackumulerade reserven år 2012 inom det nuvarande elcertifikatsystemet i huvudsak bland svenska aktörer. Endast cirka 9 procent av reserven återfanns år 2012 hos norska aktörer Figur 6 i (Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat, 2013). 18 (Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat, 2013). 19 (Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat, 2013). Baserat på uppmätt reserv till och med 1 april 2013.

17 Handling Datum 17 (18) Utkast version Kontrollstation Citerade arbeten Energimyndigheten. (2012). Elcertifikatsystemet Energimyndigheten och Norges Vassdrags- och Energidirektorat. (2013). En svensk-norsk elcertifikatsmarknad - Årsrapport för 2013.

18 Handling Datum 18 (18) Utkast version Kontrollstation