Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Transkript

1 Ett svensk-norskt elcertifikatsystem Kjell Jansson Svensk Energi

2 Alltid i fokus 2

3 3

4 GWh Elanvändningen i Sverige (rullande 12-månadersvärde) (december) Total förbrukning inkl. förluster Temperaturkorrigerad dec 90 aug 91 apr 92 dec 92 aug 93 apr 94 dec 94 aug 95 apr 96 dec 96 aug 97 apr 98 dec 98 aug 99 apr 00 dec 00 aug 01 apr 02 dec 02 aug 03 apr 04 dec 04 aug 05 apr 06 dec 06 aug 07 apr 08 dec 08 aug 09 apr 10 dec 10 Källa: SCB, Svensk Energi 4

5 Nordiska vattenmagasin och prisskillnad Norden-Tyskland /MWh, TWh Dyrare i Norden NPS EEX, genomsnittligt veckopris Nordisk magasinsnivå i förhållande till medianen Låga magasinsnivåer Källa: Nord Pool, Svensk Energi 5

6 De nordiska elmarknaderna: Koncentrationen i de olika delmarknaderna 6 Källa: Svensk Energi och Nordel, produktion avser 2008 och distribution och elhandel avser 2007 Andel av sammanlagd produktion Andel kunder eldistribution Andel kunder elhandel

7 Det svenska elcertifikatsystemet Systemet startade 2003 En viktig drivkraft var att få bort utgifter från statsbudgeten samtidigt som förnybar el fortsatt kunde stödjas Kvotpliktig elanvändning: 91 TWh (2009) Undantagen elanvänding: 36,5-37,4 TWh (2009) Kvotplikt: 17% (2009) Mål: 25 TWh ny förnybar el Resultat hittills (2009): 9 TWh förnybar el

8 Utfärdade elcertifikat per kraftslag

9 Överenskommelse om norsk-svenskt elcertifikatsystem Sverige och Norge förbereder en gemensam elcertifikatmarknad från 1 januari Marknaden ska leverera 26,4 TWh ny förnybar elproduktion i Sverige och Norge tillsammans Norge antar EU:s förnybarhetsdirektiv Marknaden ska vara teknikneutral, i linje med den svenska Omfattande utbyggnad av elnät behövs i Norden handlingsplanen från Umeå 2008 ligger fast

10 Energimyndighetens utredning om svenskt-norskt elcertifikatsystem Långsiktiga konsekvenser 1(2) Positivt för elcertifikatsystemets funktion. Större marknad ger en mer likvid marknad som kan locka fler investerare Högre likviditet ger möjlighet för effektivare marknad och stabila priser På sikt minskade risker för elkunder och investerare Utvidgningen bedöms inte ge särskilt stor påverkan på elcertifikatpriser. Fortfarande landbaserade vindkraften som sätter priset. Kostnaderna är ungefär densamma i båda länderna. Målet kan nås till en lägre kostnad

11 Långsiktiga konsekvenser 2(2) Fördelningen av produktion mellan länderna Utökad vattenkraft i framförallt Norge Utökad biobränslekraft i framförallt Sverige. Förutsättningar för vindkraftsproduktion finns i båda länderna. Den totala produktionen i Sverige år 2020 kan bli något lägre vid ett gemensamt system än vid ett separat svenskt. Det är slutligen marknaden som kommer avgöra var produktionen byggs. Landbaserad vindkraft beräknas utgöra mer än hälften av den ökade produktionen.

12 Tillkommande produktion i ett gemensamt svenskt-norskt elcertifikatsystem Antaget mål: 13,2 TWh för båda länderna Produktion i Sverige : 11 TWh Produktion i Norge : TWh

13 Kortsiktiga konsekvenser: Elcertifikatpris och utbyggnad kan kortsiktigt komma att påverkas Pris kan påverkas av hur Norge utformar sin kvotkurva. Elcertifikatpriset kan kortsiktigt komma att sjunka något. Viktigt att Norge utformar sin kvotkurva efter det scenario för utbyggnad som kan anses mest troligt, och som kan accepteras av båda länderna. Utbyggnaden kan påverkas av lägre priser samt av när och hur informationen om utvidgning ges.

14 Svenska röster om den gemensamma elcertifikatmarknaden Kraftbranschen och industrin positiva Svenska kraftnät (kontoföringsmyndighet) tveksamma till tidplanen Vindkraftsbranschen orolig för att det blir mer norsk vattenkraft på bekostnad av vindkraft i Sverige Naturvårdsverket och några miljöorganisationer oroliga för negativ miljöpåverkan i norska vattendrag Småskaliga vattenkraftsägare är negativa

15 Med el gör vi allt möjligt Vi bygger det hållbara samhället Vi skapar kundnytta Vi gör det önskade möjligt