Kallelse till ordinarie föreningsstämma i Dala Vindkraft Ekonomisk förening

Transkript

1 Kallelse till ordinarie föreningsstämma i Dala Vindkraft Ekonomisk förening Stämman äger rum: Torsdagen den 28 april 2016 kl i Stierhööksgymnasiets aula i Rättvik. (Vägbeskrivning se bifogad karta). Fika med smörgås finns från kl i kafeterian utanför aulan. Stämman behandlar föreningens sjunde verksamhetsår. Är du intresserad att närvara önskar vi din anmälan senast till medlemsservice på eller via e-post till info@dalavindkraft.se Stämmohandlingar kommer att finnas på plats och finns även att rekvirera via medlemsservice. Vid anmälan vänligen ange: Kundnummer:.... Medlemsnamn:.. Deltager i stämman med antal personer:.. Vägbeskrivning Oavsett om ni kommer norrifrån eller söderifrån är det bäst att svänga in vid korsningen Riksväg 70 Sjurbergvägen /Dalhallavägen som ligger norr om Rättvik och är markerad med röd cirkel på kartan. Parkeringsplatser finns där det är markerat med en blå ring på kartan. Själva entrén är markerad med Rättviks Gymnasium på kartan.

2 Dagordning 1. Val av ordförande på stämman 2. Val av protokollförare 3. Godkännande av röstlängd 4. Val av två protokolljusterare, tillika rösträknare 5. Fråga om kallelse till stämman skett i behörig ordning 6. Information om verksamhet, ekonomi och framtidsplaner i föreningen 7. Styrelsens redovisningshandlingar för det senaste räkenskapsåret 8. Revisionsberättelsen 9. Beslut om fastställelse av resultat- och balansräkningar 10. Beslut om dispositioner beträffande vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen 11. Beslut om ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna 12. Bestämmande av arvoden och andra ersättningar till dem som valts till uppdrag i föreningen 13. Fastställande av antalet ledamöter i styrelsen 14. Val av ordförande, ledamöter och suppleanter i styrelsen 15. Val av revisor och revisorsuppleant 16. Val av ledamöter och suppleant i valberedningen jämte sammankallande 17. Av styrelsen till föreningsstämman hänskjutna ärenden 18. Behandling av inkomna motioner 19. Övriga ärenden som enligt lag kan förekomma på stämman Rättvik Sverker Ericsson Föreningens ordförande

3 Dala Vindkraft Ekonomisk Förening firar 10 år! Det är 10 år sedan föreningen Dala Vindkraft ekonomisk förening bildades. Initiativet till föreningens bildande kom från Dalakraft och Malungs Elverk under ledning av nu bortgångne VD n Per Möller respektive Kjell Jansson. Dala Vindkraft var en av de första föreningarna som bildades i Sverige och är fortfarande en av dom större. Idén att likt ett kooperativ bygga, äga och driva vindkraftverk håller fortfarande. Motiven då liksom idag är att bidra till en förnyelsebar elproduktion till ett konkurrenskraftigt elpris. DVEF är idag delägare eller ägare av sju verk och det första verket, Hanna på Uvberget i Smedjebacken togs i drift 5 januari Totalt har föreningens ca 3000 medlemmar satsat ca 126 Mkr i andelsägande av vindkraftverk i Dalarna. Vindkraftutbyggnad i Sverige Världen tror på vindkraft! Vid klimatmötet i Paris i december 2015 uttryckte deltagande länder en gemensam ambition att minska klimatpåverkan genom bl.a. konkreta åtgärder för öka andelen förnybar energi. Vi ser att alla länder och sektorer tar olika initiativ för att öka andelen förnybar energi. Vindkraft är en av de tekniker som konstant har ökat sedan Fördelar med vindkraft är den låga miljöpåverkan och den låga rörliga kostnaden för drift. Till nackdelarna hör att det krävs backup i systemet om det inte blåser, detta kallas balanskraft. I Sverige har vi än så långe gott om vattenkraft som passar bra tillsammans med vindkraft. I Europa utgör vindkraften knappt 10% av det totala effektbehovet av el. Av Sveriges elbehov utgörs knappt 10% av vindkraftel. Sveriges mål är att 2030 skall 30 TWh el vara från förnybar el. Källa: Energimyndigheten 1

4 Vindkraftutbyggnad i Världen Källa: Energimyndigheten Miljö Den snabba utbyggnaden av vindkraft har gjort att vindkraften nu är Sveriges tredje största kraftslag efter vattenkraften och kärnkraften. Vindkraften står idag för ca tio procent av Sveriges totala elanvändning och har stor potential att fortsätta öka enligt branschorganisationen Svensk Vindenergi. Vindkraften får en allt viktigare roll för svensk energiförsörjning. Sverige har utmärkta förutsättningar att bli en europeisk nyckelaktör inom förnybar energi, säger Charlotte Unger, vd Svensk Vindenergi. Ett vindkraftverk är enligt Svensk Vindenergi koldioxidneutralt efter 3 månader. Det innebär att det krävs 3 månaders produktion för att täcka utsläppen för tillverkning, transport och rivning. Det krävs 8 månaders produktion för att täcka in hela energibehovet som krävs att bygga, driva och avveckla ett vindkraftverk. Detta motsvarar knappt tre procent av hela vindkraftverkets totala produktion Vår organisation Föreningen har ingen personal anställd. Styrelsen leder och fördelar arbetet och ett samarbetsavtal finns med Dala Vind och Dalakraft. Dalakraft svarar för den ekonomiska redovisningen och sköter kundservicefunktionen. Dala Vind sköter den operativa delen av drift och underhåll av våra vindkraftverk. Kompletteringsel som behövs tillgodoses av Dalakraft respektive Borlänge Energi som också svarar för fakturering. Vindkraftverk på Tavelberget 2

5 Vindpeng Vindpeng är till för att gynna en positiv utveckling i trakten där vindkraftsparken finns. Det är en frivillig ekonomisk ersättning som projektören kommer överens om med berörda parter i bygden. Mottagare kan till exempel vara byalag, lokala föreningar eller ungdomsverksamheter. Ersättningen baseras oftast på en fast del av det samlade värdet såld el som verket producerat under året och är inte kopplat till några arrendeavtal. Vindpeng är något som, förutom lokalt ägande i ett vindkraftverk, bidrar positivt till den närliggande bygden. VM-satsning i Sörskog med stöd av vindpeng Bengt Lock och spårgruppen i Sörskog satsar på mer och bättre skidåkning med stöd av bland andra Dala Vindkraft Varje år kommer tusentals skidåkare från hela Sverige till vackra och snösäkra Sörskog utanför Falun för att åka längdskidor. I samband med skid- VM i Falun gjordes en extra satsning på skidspåren i Sörskog. Den ideellt arbetande spårgruppen erhöll ett bidrag på kronor från Dala Vindkraft och övriga ägare i Högbergets vindpark som ligger i anslutning till skidspåren. Bättre spår på kortare tid Vi har investerat i en ny dragmaskin och ny spårkälke som gör flera moment på en gång, det gör att vi kan preparera spåren bättre och Till exempel fick Lingheds IF 2014 vindpeng till projektet Utegym med motiveringen: En mycket välkommen gemensamhetsanläggning som bidrar till att utveckla den pågående och växande ungdomsverksamheten i byn och bybornas fysiska hälsa och välbefinnande. Anläggningen uppskattas av byns alla åldersklasser och är en välbehövlig utökning av byns idrottsutbud. Satsningen fortsätter den utbyggnad som har påbörjats med förra årets Vindpeng. Det finns olika överenskommelser angående vindpeng för de olika parkerna. snabbare, säger Bengt Lock som är en av eldsjälarna bakom skidspåren i Sörskog. Förutom nya maskiner har de också lagt ner ett stort arbete på markförberedelser för att få en längre skidsäsong. Vi har dragit om spåren för att undvika blöta partier. Vi har också breddat flera delar och byggt broar för att undvika blöthål, berättar Bengt. Följ spårgruppens arbete på Internet Spårgruppen består av sju man med tillsammans 510 års livserfarenhet. De uppdaterar webbsidan Skidspår.se med information om vad de har gjort och vad de planerar att göra i skidspåren. Innan vi uppdaterade på skidspår.se ringde det i telefonen nästan hela tiden, nu slipper vi det och kan koncentrera oss på spåren. Det är dessutom väldigt roligt för oss i spårgruppen att läsa vad folk tycker om det jobb vi gör. Lämna gärna ett omdöme eller en kommentar, uppmanar Bengt. Det är gratis att åka skidor i Sörskog, men varje bidrag för att täcka kostnader för spåren tas tacksamt emot av spårgruppen. Inbetalningskort finns vid omklädningsrummen i Sörskog. 3

6 Så fungerar elmarknaden Det som vi kallar elmarknaden tillkom på talet då Sverige och Norge, Finland och Danmark tillsammans skapade en avreglerad elmarknad. Elpriserna sätts sedan dess på en gemensam handelsplats, den nordiska elbörsen Nord Pool. Avsikten med elmarknaden är att skapa konkurrens och ge slutkunder ett lågt och rättvist pris. De aktörer som finns på elmarknaden är i huvudsak elproducenter, elhandelsföretag, elnätsbolag och slutkunder. Dalakraft är ett elhandelsföretag. Elproduktion De företag som producerar el levererar den till den nordiska elbörsen Nord Pool där elhandelsföretagen köper el för sina kunders räkning. Slutkunderna kan vara företag eller privatpersoner. På elbörsen råder fri konkurrens och priset på den producerade elen styrs av tillgång och efterfrågan. Elproducenter kan även välja att sälja direkt till ett elhandelsföretag. Mest el från vatten- och kärnkraft i Sverige Elen som produceras i Sverige kommer till största delen från vatten- och kärnkraft. Det har under de senaste åren skett en kraftig utbyggnad av vindkraft. Därtill produceras en ansenlig volym el i form av kraftvärme (industri och fjärrvärme). I Sverige kommer en väldigt liten del av den totala elproduktionen från fossila bränslen (till exempel olja, gas eller kol). Elhandel och elpriset På elbörsen Nord Pool sätts elpriset efter tillgång och efterfrågan när säljare (elproducenter) och köpare (elhandelsföretag) lägger bud på vilket pris de kan tänka sig köpa eller sälja för. Nord Pool Spot, eller spotpriset som det kallas, är det elpris som gäller just nu och som ligger till grund för det rörliga elpriset som elhandelsföretagen säljer till slutkund. Spotpriset på Nord Pool varierar från timme till timme och varierar även mellan Sveriges fyra elområden. Terminer ger möjlighet till fasta elpriser För att handla med framtida elpriser finns finansiella produkter som terminer. Terminer innebär att köpare och säljare förbinder sig att göra en affär med en viss volym el till ett förutbestämt pris under en fastställd tidsperiod i framtiden. På så vis finns det ett pris för el ända upp till fem år fram i tiden. Tack vare terminshandeln kan vi elhandelsföretag erbjuda elavtal med fasta elpriser. Många faktorer påverkar elpriset I grunden är det tillgång och efterfrågan på el som styr elpriset. Flera faktorer påverkar i sin tur tillgången och efterfrågan. Eftersom vi i Sverige och Norden har en stor andel vattenkraft påverkas tillgången till el främst av mängden vatten i vattenmagasinen. Man brukar prata om den hydrologiska balansen. På den nordiska elbörsen finns också Danmark, Norge och Finland. Elnätet och elmarknaden är även kopplad mot Europa och Baltikum, vilket gör att vi kan importera och exportera el utanför Norden. I Danmark, Finland och nere i Europa är andelen el från icke förnybara fossila bränslen som olja, gas och kol stor jämfört med i Sverige. Därför påverkas även svenska elpriser mycket av priset på kol och olja, trots att vi i Sverige inte producerar särskilt mycket el från dessa bränslen. Övriga faktorer som påverkar elpriser är den ekonomiska konjunkturen, politiska beslut, valutakurser, marknaden för elcertifikat och utsläppsrätter. Mer elproduktion i norr Mycket av elen från vattenkraft produceras i norra Sverige där tillgången vanligtvis är högre än efterfrågan, medan det i söder oftare är högre efterfrågan än tillgång. Från norr till söder finns ett elnät, stamnätet, som transporterar elen i vårt avlånga land. Överföringskapaciteten är dock begränsad och tillgången på el i förhållande till efterfrågan kan därför vara olika mellan norra och södra Sverige, trots att vi transporterar el. Därför är Sverige, och de andra länderna på elmarknaden, indelade i elområden. Elområdena kan få olika priser beroende på tillgång och 4

7 efterfrågan i respektive elområde. El kan även importeras- och exporteras till övriga delar av Europa och till Baltikum. Elhandelsföretag säljer el till slutkunder Privatpersoner och företag (med undantag för de mest elintensiva industrierna) kan inte köpa el direkt från elbörsen. Därför finns elhandelsföretag, till exempel våra samarbetspartners Dalakraft och Borlänge Energi, som köper elenergi och förpackar den till olika elavtal som är anpassade för slutkund. Dala Vindkraft är också ett elhandelsföretag men levererar bara el till sina medlemmar. Vi samarbetar med Dalakraft och Borlänge Energi som sköter avräkning och fakturering och kompletterar med den el som behövs utöver vindelen. Elnätet Elnätsföretaget är det företag som äger elmätaren och elkablarna som går in i ditt hus eller byggnad. Elnätsföretaget har monopol, du kan således inte byta elnätsbolag. Eftersom det är ett monopol så övervakar Elmarknadsinspektionen elnätsföretagen så att prissättningen är skälig. Du betalar vanligtvis en fast elnätsavgift och en rörlig elöverföringsavgift till elnätsbolaget. Elpriset Elpriser kan gå upp och ner i ganska tvära kast. Här förklarar vi vad elpriset består av och vad det påverkas av. Vad består elpriset av? Det elpris du betalar som slutkund består av ett elpris från ett elhandelsföretag eller i ditt fall priset på dina Vindandelar som kompletteras med el från Dalakraft eller Borlänge Energi, energiskatt och 25% moms. I elpriset från elhandelsföretaget finns kostnaden att köpa elen (marknadspriset på elbörsen Nord Pool), kostnad för elcertifikat och påslag för elhandlarens kostnader. Den finns två procentsatser för energiskatt beroende på var anläggningen är belägen geografiskt. Normal energiskatt är 29,2 öre per kwh (2016) och reducerad energiskatt är 19,3 öre/kwh (2016). Energiskatten för företag med tillverkande industri är 0,5 öre/kwh. 25% moms tillkommer även på energiskatten. Hur sätts elpriset? För Dala Vindkrafts medlemmar beslutas priset av styrelsen i föreningen. Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool styrs av tillgång och efterfrågan genom ett auktionsförfarande där köpare och säljare möts. När efterfrågan är hög i förhållande till tillgången blir priset högre, till exempel när det är kallt och samtidigt torrt så att den billiga vattenkraften inte finns att tillgå i så stor utsträckning. När priset stiger blir det mer lönsamt för elproducenter att starta produktionsanläggningar som har högre rörlig kostnad (t ex kondenskraft från fossila bränslen som kol, gas eller olja). På så vis möter tillgången efterfrågan, men till ett högre elpris. Sambandet gäller även åt andra hållet. Till exempel när det är blött och tillgången till billig vattenkraft är stor. Då ökar tillgången i förhållande till efterfrågan och priset sjunker. Elproducenterna stänger då av den dyraste elproduktionen eftersom det inte är lönsamt. Då möts tillgång och efterfrågan genom att elproduktion med hög rörlig kostnad minskar. Vad påverkas elpriset av? De viktigaste faktorerna är bränslepriser och fyllnadsgrad i vattenmagasinen (hydrologisk balans), ekonomisk konjunktur och om kärnkraften fungerar som den ska. Valutakursen för svenska kronan jämfört med euron påverkar också i hög grad. Fyllnadsgrad i vattenmagasinen Eftersom vi har mycket vattenkraft i Sverige och Norden påverkas elpriset direkt av fyllnadsgraden i vattenmagasinen. När det finns mycket vatten i dammar och vattendrag har vi mycket energi lagrad vilket säkrar god tillgång till el med låg produktionskostnad, vilket trycker ner elpriset. När det är torrt och tillgången till billig vattenkraft är låg blir effekten att vi behöver el 5

8 från andra energikällor, som är dyrare. Det påverkar elpriset uppåt. Bränslepriser kol, olja och gas När priset på kol går upp blir elen dyrare. I Sverige har vi väldigt lite elproduktion från fossila bränslen som kol, olja och gas, men eftersom vi är anslutna till en nordisk elmarknad som har kopplingar mot Europa så påverkas våra elpriser av priset på fossila bränslen. I Europa, Danmark och Finland är det vanligare med el producerad från fossila bränslen. I situationer med hög efterfrågan kommer ofta den senast producerade elen från fossila bränslen. Priset för bränslet får då en direkt koppling mot elpriset. Övrig elproduktion Om övrig elproduktion med låga rörliga kostnader, t ex kärnkraft och vindkraft, levererar mycket el håller det upp tillgången och trycker ner elpriserna. Om däremot en eller flera kärnkraftreaktorer får driftstopp och inte levererar någon el minskar tillgången och priserna stiger. Ekonomisk konjunktur När det är högkonjunktur förbrukar industrier, företag och privatpersoner mer el. Ökad efterfrågan i förhållande till tillgång betyder högre elpriser. Valuta På Nord Pool handlas elen i Euro ( ). När kronan är stark blir Euron billigare för oss i Sverige, då blir också elen billigare i svenska kronor. Politiska beslut Elmarknaden och elpriset kan påverkas kraftigt av politiska beslut. Det kan röra skatter, utbyggnad av elproduktion eller system som uppmuntrar viss elproduktion, t ex elcertifikat. Utsläppsrätter Inom EU finns ett system för utsläppsrätter. Kraftverk som släpper ut koldioxid, t ex el från fossila bränslen som kol, gas och olja, måste köpa utsläppsrätter för att producera el. När tillgången på utsläppsrätter minskar ökar priset på utsläppsrätterna och då påverkas elpriset uppåt. Rörliga och fasta elpriser På elbörsen Nord Pool köper och säljer elproducenter och elhandelsföretag el som förbrukas nu. Nord Pool Spot, ofta kallat spotpriset, är elpriset som gäller just nu och som ligger till grund för det rörliga elpriset. Nord Pool Spot finns för alla elområden i Norden och priset kan vara olika eftersom överföringskapaciteten och därmed tillgången är olika i varje elområde. Utöver Nord Pool Spot finns också en terminsmarknad som är grunden till fasta elpriser. På terminsmarknaden kommer köpare och säljare överens om att göra affär på en bestämd volym el till ett bestämt pris under en bestämd tidsperiod. Det är alltså en bindande överenskommelse mellan elproducent och elhandlare om att köpa och sälja el till varandra i framtiden. 6

9 Elcertifikat Syftet med lagen om elcertifikat är att öka produktionen av förnybar el. Lagen om elcertifikat infördes 2003 och är ett marknadsbaserat system som ersatte det tidigare statliga stödsystemet. Elcertifikatsystemet Varje MWh (megawatttimme) förnybar el som produceras tilldelas ett elcertifikat. Som förnybar el räknas el från vattenkraft, vindkraft, solkraft, vågkraft eller biobränsle. Producenten säljer sedan elcertifikatet tillsammans med elen vilket ger producenten av den förnybara elen en extra inkomst. Alla elhandelsbolag måste köpa elcertifikat i förhållande till hur mycket el de levererar för att nå kvotplikten som riksdagen har bestämt (se tabell nedan). Kvotplikten skapar en efterfrågan och marknad för elcertifikaten vilket ger elcertifikaten ett värde för producenterna av förnybar el. Höjd kvotplikt på elcertifikat Riksdagen beslutade den 21 oktober 2015 att höja kvotplikten på elcertifikat från och med år 2016 och framåt. Höjningen görs för att öka produktionen av förnybar el. 13 mars 2015 presenterades en uppgörelse mellan Sveriges och Norges regeringar om en justering av elcertifikatmarknaden. Bakgrunden är att Sveriges regering har haft en önskan om att öka ambitionen om totalt 30 TWh förnybar el fram till Uppgörelsen innebär att kvotplikten i Sverige justeras med start 2018 och motsvarar knappt 2 TWh per år i ökad kvotpliktig volym jämfört med tidigare. Allt annat lika innebär detta högre priser på elcertifikat då en ökad kvotplikt leder till ökad efterfrågan. Vad som är värt att notera att detta avtal skall godkännas av respektive parlament innan det blir gällande. År Tidigare kvotplikt Ny kvotplikt ,4% 23,1% ,2% 24,7% ,8% 27,0% ,1% 29,1% ,5% 28,8% 7

10 Föreningens vindkraftverk Uvbergets Hanna togs i drift 5:e januari 2007 i Smedjebackens kommun andelar med leveransstart till medlemmarna 1 mars Kraftverk Vestas V kw Rotordiameter: 52 m Tornhöjd: 74 m Byråsens Viola togs i drift 29 oktober 2007 i Malung-Sälens kommun andelar med leveransstart till medlemmarna 1 dec 2007 Kraftverk Vestas V80 2,0 MW Rotordiameter: 80 m Tornhöjd: 80 m Högbergets Herman och Victoria togs i drift i juli 2008 i Leksands kommun andelar med leveransstart till medlemmarna 1 oktober Kraftverk Vestas V90 2,0 MW Rotordiameter: 90 m Tornhöjd: 95 m Tavelbergets Alma togs i drift i augusti 2010 i Falu kommun. Föreningen äger 1/2 av vindkraftverket andelar med leveransstart till medlemmarna 1 januari 2011 Kraftverk Vestas V90 2,0 MW Rotordiameter: 90 m Tornhöjd: 105 m Hedbodberget i Rättviks Kommun togs i drift under våren år Tillkom genom fusion Rättviksvind och Dala Vindkraft Ekonomisk Förening den 1 januari andelar med leveransstart till medlemmarna 1 maj 2009 och 1800 andelar med leveransstart 1 juli 2011 Kraftverk: Vestas V90 2 MW Rotordiameter: 90 m Tornhöjd: 80 m Högtjärnsklacks Dagny i Hedemora Kommun togs i drift under hösten Föreningen äger 1/2 av vindkraftverket andelar med leveransstart fr o m den 1 november 2012 till medlemmarna Kraftverk: Vestas V100 1,8 MW Rotordiameter: 100 m Tornhöjd: 95 m 8