En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

Transkript

1 Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information om EU:s energipolitik och därigenom stimulera en diskussion inför valet till Europaparlamentet om de energipolitiska vägval som Europeiska unionen står inför. Fortum stödjer de övergripande målen och arbetar aktivt för att nå dessa.

2 En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Europeiska unionens energipolitik har tre centrala mål: hållbar utveckling, bibehållen konkurrenskraft och tryggad energiförsörjning. Det ska ske genom att bland annat förbättra energieffektiviteten, utveckla den inre energimarknaden, stödja införandet av ny teknik samt utnyttja förnybara energikällor mer effektivt. För att nå målen krävs samarbete, engagemang, forskning och teknikutveckling samt ett fokus på de långsiktiga fördelarna. De tre målen är tätt kopplade till varandra: En väl fungerande konkurrensutsatt marknad bidrar till en tryggad energiförsörjning samtidigt som den utgör grunden för kostnadseffektiva marknadsbaserade styrmedel för utsläppsmålen. Energieffektivisering och en ökad andel av förnyelsebar energiproduktion leder till en tryggad energiförsörjning samtidigt som utsläppen minskar. Fortum arbetar med de övergripande målen på flera olika sätt vi utvecklar produktionstekniker med inga eller låga utsläppsnivåer, vi investerar i förnyelsebar produktion och kärnkraft samt driver projekt inom såväl hållbar utveckling som utveckling av infrastruktur för en framgångsrik övergång till laddningsbara bilar. För «att nå målen krävs samarbete, engagemang, forskning och teknikutveckling samt ett fokus på de långsiktiga fördelarna» EU:s centrala energipolitiska mål Förbättra konkurrenskraften EU:s mål är att möjliggöra fri rörlighet för varor och tjänster. Genom att på EU-nivå skapa en effektiv inre marknad för energi kan vi trygga energiförsörjningen och konkurrensen. Det är viktigt att alla europeiska medborgare och företag har tillgång till konkurrenskraftigt prissatt energi. Utöver att uppmuntra till effektivare energianvändning och konkurrens och därigenom åstadkomma ett effektivare utnyttjande av naturresurserna inom EU leder en effektiv inre energimarknad också till att det blir lättare att nå klimatmålen. Tryggad energiförsörjning Europas beroende av externa oljeoch gastillgångar ökar ständigt och utvecklingen av den inre marknaden är en utmaning. EU:s mål är att trygga tillgången på energi i alla situationer. Även om energiproduktionen är en fråga för respektive medlemsstat har EU en viktig roll att spela genom att utveckla den inre marknaden liksom att bland annat sätta gemensamma mål om förnyelsebar produktion. För att lyckas måste investeringar i alternativa energiformer och ny kraftproduktionskapacitet till, dessutom krävs en genomtänkt energipolitik som stimulerar denna utveckling. Hållbar utveckling De energipolitiska val som görs har stor betydelse för en hållbar utveckling. Det förutsätter en balans mellan ekonomi, sociala faktorer och miljön. EU:s största miljöutmaning är idag klimatförändringen. Dess effekter märks både som ekonomiska kriser och som extrema naturfenomen. EU har ställt upp flera andra miljömål vid sidan om att motverka klimatförändringen. Dessa gäller bland annat naturskydd, avfallshantering samt vård av vattendrag och landskap.

3 Från ord till handling Inom respektive målområde; hållbar utveckling, bibehållen konkurrenskraft och tryggad energiförsörjning, har medlemsstaterna gemensamt beslutat om mål och medel. Europeiska unionen får en allt större betydelse för att följa upp och säkerställa att dessa åtgärder också genomförs. För «att möta klimatmålen behöver alla tillgängliga medel användas» Handeln med utsläppsrätter är en av grunderna i Europas gemensamma klimatpolitik. Det finns en stark önskan att även nå en global överenskommelse om systemet med utsläppsrätter vid Köpenhamnsmötet Handeln med utsläppsrätter inom EU kommer att omfatta samtliga 27 medlemsländer. Men för att möta klimatmålen behöver alla tillgängliga medel användas. Det innebär att satsningen på produktion med låga utsläpp omfattar såväl förnybara energislag, kärnkraft som koldioxidavskiljning och -lagring. Energieffektivisering är dock det mest effektiva sättet att minska utsläppsnivåerna, något som kommer att stimuleras genom olika insatser. Utsläppsminskningar behöver ske även inom andra områden än i industrisektorn. Inom transportsektorn fortsätter utsläppen att öka. Inom EU diskuteras ett förslag att helt fasa ut de fossila bränslena inom transportsektorn till Det ska ske genom att satsa på biobränslen och elbilar. Kärnan i EU-samarbetet är en väl fungerande inre marknad. Sedan 1990-talet har arbetet pågått med att utveckla energimarknaden i denna riktning och de nödvändiga regelverken ligger nu för beslut. En ökad konkurrens gynnar konsumenterna EU har sedan 1990-talet strävat efter en inre energimarknad. Genom att effektivisera elmarknaderna kan konsumenterna erbjudas energi till konkurrenskraftiga priser vilket är en av de viktigaste faktorerna för företagens konkurrenskraft. EU:s strategi är att utveckla väl fungerande regionala marknader vilka sedan integreras med varandra, till en gemensam inre energimarknad. De nordiska länderna är en föregångare i arbetet med att utveckla en regional marknad. Genom den nordiska börsen Nord Pool har en gemensam elmarknad för Finland, Sverige, Norge och Danmark skapats. Inom denna marknad sätts priset dagligen utifrån efterfrågan och utbud. Nu håller en gemensam marknad på att utvecklas runt Östersjön. Den bidrar till ökad konkurrens och en prisutveckling baserad på utbud och efterfrågan något alla tjänar på. EU-kommissionens tidigare beslutade åtgärder tillsammans med EU:s energi- och klimatpaket lägger grunden för en gemensam framtida energimarknad. Särskilt betonas tillgången till elnäten, även för nya producenter, samt ett ökat samarbete rörande kontroll och uppföljning. Det är en av anledningarna till att kommissionen i sitt stimulanspaket lagt in investeringar i nya elnät mellan regioner och länder inom EU. Det föreslagna regelverket beräknas bli godkänt under våren 2009, före valet till Europaparlamentet, och ska därefter genomföras i samtliga medlemsstater. En fri och fungerande marknad stimulerar ett effektivt resursutnyttjande och utgör även en grund för att kunna använda marknadsbaserade styrmekanismer, såsom utsläppsrätter, inom klimatpolitiken.

4 «Fram till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent, de förnybara energikällornas andel ska utgöra 20 procent av den totala konsumtionen och energikonsumtionen ska effektiviseras med 20 procent» Tryggad energiförsörjning för samhällets grundfunktioner En av energipolitikens främsta utmaningar är att kunna säkerställa tillgången på energi i hela Europa. Frågan blir allt viktigare i ljuset av ett ständigt ökande energibehov. Särskilt bekymmersam är det ökande olje- och gasberoendet. Det är framförallt efterfrågan på el som ökar. Det finns flera orsaker till detta, bland annat en ökad användning inom transportsektorn. Europas kraftverk är ålderstigna och stora investeringar behöver göras bara för att underhålla nuvarande produktionskapacitet. För att möta denna utmaning behövs såväl energieffektivisering som investeringar i kärnkraft, förnyelsebar produktion och satsningar på forskning och utveckling. En fungerande inre marknad är en förutsättning och utgångspunkt för en tryggad energiförsörjning. Detta behöver kombineras med insatser för att stimulera ökad energieffektivisering. För den externa energihandeln betonar EU betydelsen av decentralisering och hållbara partnerskap. Kanske är det så att det är just frågan om en tryggad energiförsörjning som fått medlemsstaterna att uppmärksamma hur ömsesidigt beroende de är av varandra inom energiområdet i allmänhet och för elproduktionen i synnerhet. Detta leder till att EU tar ett starkare grepp över det energipolitiska området. Mindre utsläpp, mer förnybar energi EU:s så kallade energi- och klimatpaket är mest känt som till Det beskriver målet med EU:s klimatpolitik: fram till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent, de förnybara energikällornas andel ska utgöra 20 procent av den totala konsumtionen och energikonsumtionen ska effektiviseras med 20 procent. Energi- och klimatpaketet antogs i december Centrala åtgärder är att utöka systemet för utsläppshandel, direktivet gällande koldioxidavskiljning och -lagring, bindande mål för respektive medlemsstat om att öka de förnybara energikällornas andel samt förbättring av energieffektiviteten. Också kärnkraften har en viktig roll då det gäller att nå utsläppsmålen. Alla EU-länder stöder utsläppsreduceringarna, men det finns delade uppfattningar om metoderna och hur minskningarna ska delas upp mellan länderna. Direktivet för utsläppshandel förbinder alla länder allt hårdare till utsläppsreduceringar, fördelningen av utsläppsrätterna förtydligas och systemet effektiviseras. Med direktivet som rör avskiljning och lagring av koldioxid vill EU säkerställa att tekniken används på ett sätt som är säkert för miljön. Satsningar på tekniken görs genom sätta upp 12 pilotanläggningar runt om i Europa fram till år I det så kallade RES-direktivet om förnybar energi finns inskrivna mål för varje medlemsstat. Länderna kan själva besluta om de åtgärder som vidtas för att eftersträva målen, så länge åtgärderna stöder utvecklingen på EU-nivå.

5 «En effektiv överföring över gränserna tryggar energiförsörjningen och ökar konsumenternas valmöjlighet» Renare trafik med elbilar Redan om några år hör det till vardagen att vi om kvällarna inte bara laddar vår mobil, utan även vår bil. Biltillverkarna är på väg att att lansera laddningsbara bilar på bred front. Denna nya generation hybridbilar och renodlade elbilar laddas direkt från elnätet. Då elbilen laddas med el som produceras från koldioxidfria och förnybara energikällor orsakar elbilar inga utsläpp av koldioxid. En elmotor är fyra gånger så energieffektiv som en bensinmotor, vilket minskar beroendet av fossila bränslen ytterligare. Fortum har idag testverksamhet i både Sverige och Finland. Syftet är att testa och utveckla infrastrukturen för laddning och betalning. För att få erfarenhet av hur laddningbara bilar fungerar i kallt klimat genomförs ett av projekten i norra Finland. Elnät som knyter samman Europa viktiga för konkurrensen En fungerande elmarknad är nödvändig för Europas förmåga att tillgodose sitt energibehov till konkurrenskraftiga priser. Då behöver elkraften kunna överföras mellan länderna på den europeiska marknaden. Elnäten som överför och distribuerar elen är lika viktiga som kraftproduktionen. En öppen inre marknad för energi inom EU kräver att infrastrukturen för stam- och överföringsnäten utvecklas så att näten öppnas för alla producenter. En effektiv överföring över gränserna tryggar energiförsörjningen och ökar konsumenternas valmöjlighet. Elnäten har historiskt varit nationellt ägda och kraftigt reglerade vilket motverkat en öppen elmarknad. Medlemsstaterna har därför förbundit sig att de nationella nätägarna ska samarbeta på EU-nivå, tillsammans med berörda myndigheter, för att påskynda utvecklingen av en öppen inre marknad för energi. Utveckling av koldioxidavskiljning och -lagring Globalt är kol det dominerande bränslet. Det finns god tillgång på kol samtidigt som många länder saknar möjligheten att utveckla förnyelsebar energi, som exempelvis vattenkraft, i stor skala. Det innebär att kolet kommer att behålla sin position som den främsta energikällan även under kommande decennier. Därför har utvecklingen av en utsläppsfri kolkraft stor betydelse för att åstadkomma kraftfulla minskningar av koldioxidutsläppen. Avskiljning och lagring av koldioxid (Carbon Capture and Storage, CCS) är en teknik där koldioxiden som uppkommer vid förbränning av kol eller andra fossila bränslen tas tillvara och lagras, exempelvis i underjordiska geologiska formationer. Det förhindrar koldioxiden från att komma ut i atmosfären. Det finns redan en del forskning och erfarenheter av CCS-tekniker, men storskaliga tillämpningar kräver dock betydande forsknings- och utvecklingssatsningar. EU främjar aktivt teknikutvecklingen inom avskiljning och lagring av koldioxid. EU-kommissionen har tagit initiativ till att tolv storskaliga CCSdemonstrationsprojekt upprättas innan slutet av I dessa projekt testas CCS-tekniker i riktiga kraftverk för att man ska få tillräckligt med erfarenhet före Fortum, tillsammans med Industrins Kraft (TVO), har målsättningen att ett av dessa demonstrationsprojekt ska genomföras vid kraftverket i Meri-Pori, Finland.

6 «I systemet för utsläppshandeln sätts ett utsläppstak» Målet «är att minska koldioxidutsläppen och att minska importberoendet samtidigt som regional utveckling och innovation främjas» Systemet för utsläppshandeln utökas och förbättras Handeln med utsläppsrätter som inleddes år 2005 är det huvudsakliga medlet för att begränsa utsläppen av växthusgaser inom EU. I systemet för utsläppshandeln sätts ett utsläppstak och aktörerna ges möjlighet att handla med de andelar, utsläppsrätter, som överskrider och underskrider utsläppstaket. Därigenom reduceras utsläppen där det är mest kostnadseffektivt. EU-länderna antog i fjol det nya direktivet för utsläppshandel som en del av klimat- och Mer förnyelsebar energi Även om det är medlemsstaternas ansvar att besluta om strukturen på sin energiproduktion har EU:s medlemsstater kommit överens om målen för förnybara energikällor. Målet är att minska koldioxidutsläppen och att minska importberoendet samtidigt som regional utveckling och innovation främjas. EU:s mål är att öka de förnyelsebara energikällornas andel av energiförbrukningen till 20 procent år Fördelningen mellan medlemsstaterna sträcker sig från Maltas 10 procent ända upp till Sveriges andel om 49 procent. Målet för Finland är 38 procent. Inom varje lands transportsektor måste minst 10 procent av förbrukningen komma från förnyelsebar energi. energipaketet. Målet med reformen är att stärka och förbättra systemet under systemets tredje period, tiden efter I och med det nya direktivet utökas utsläppshandeln och utsläppen ges en övre gräns på EU-nivå istället för de nuvarande nationella begränsningarna. Allt färre utsläppsrätter delas ut och enligt förslaget kommer dessa från och med 2013 även att fördelas genom ett auktionsförfarande. Redan från start kommer all elproduktion att omfattas av systemet. Direktiven tillåter gemensamma stödåtgärder mellan flera medlemsstater. Det verkar som om medlemsstaterna kommer att försöka nå upp till målen genom egna stödåtgärder. Det finns dock en risk för att länderna genom egna lösningar snedvrider konkurrensen och att det även leder till högre kostnader. Det är önskvärt med gemensamma regionala stödsystem och samarbeten på EU-nivå. Fortum är en stor producent av vattenkraft och biomassabaserad energi. Fortum investerar även i utvecklingen av vind-, våg- och solkraftsproduktion samt i decentraliserad energiproduktion där exempelvis hushåll kan delta i energiproduktionen. Den största potentialen finns i energieffektivisering Flera internationella studier pekar på att det bästa och billigaste sättet att minska koldioxidutsläppen är att förbättra energieffektiviteten. EU har ett omfattande program för att främja energieffektivitet. I första hand är det inriktat på byggnader, men omfattar även märkning och obligatoriska energiförbrukningskrav på apparater och annan utrustning. EU främjar även energieffektiviseringstjänster som energikonsumenterna kan använda för att minska sin energiförbrukning och -kostnad. Dessa ska tillsammans bidra till att målet om en 20-procentig effektivitetsökning inom energiförbrukningen uppnås till år Detta innebär en utmaning. Det är en sammanlagd effekt av många olika små åtgärder som eftersträvas och besparingarna uppstår inte alltid i det led som genomför åtgärden, eller så uppstår den först långt senare. För att kunna hjälpa kunderna med att identifiera och genomföra sina möjligheter till energieffektivisering, har Fortum startat Energihjälpen.

7 Vem bestämmer om energipolitiken? Även om medlemsländerna har ansvaret för energiproduktionen och användningen av naturresurser får de energipolitiska besluten effekter som sträcker sig över nationsgränserna. Därmed växer behovet av gemensamma beslut. Europeiska unionen är en betydande aktör inom energi- och klimatpolitiken. Centrala politiska frågor rörande den inre marknaden och konkurrenspolitiken, vilka hör till EU:s beslutanderätt, inverkar direkt på energifrågorna. EU:s högsta beslutande organ är ministerrådet vilket består av representanter från de 27 medlemsstaternas regeringar. Europaparlamentet, vilket har 785 direktvalda representanter, delar i de flesta fall lagstiftningsbefogenheterna med ministerrådet, så bägge organen röstar i varje aktuell fråga. EU:s lagstiftning består av direktiv och förordningar. Kommissionen, med dess 27 medlemmar, övervakar hela EU:s intressen och ger förslag på direktiv och förordningar till rådet och parlamentet. I kommissionen är Generaldirektoratet för miljö ansvarigt för arbetet kring klimatförändringen och Generaldirektoratet för energi och transport ansvarar för energipolitiken. fotografi: Gorilla / Lauri Rotko (s. 3). Pernille Tofte (s. 4), Jukka Rapo (s. 6), Jan Djenner (s. 10) I och med Lissabonavtalet får energin ett eget avsnitt i EU:s grundfördrag. Det innebär att medlemmarna förbinder sig allt starkare till de gemensamma målen. Påverka din kandidat! En gemensam energipolitik i Europa växer nu fram. Det ses som nödvändigt för att målen om en tryggad energiförsörjning, arbetet mot klimatförändringen och konkurrenskraftiga priser på energi ska kunna nås. Klimat- och energifrågorna har blivit allt viktigare och tillhör numera några av EU:s mest prioriterade frågor. Allt tyder dessutom på att dessa frågors betydelse kommer att öka ytterligare. För att nå målen behövs både inriktningsbeslut och aktiva åtgärder. För parlamentets ledamöter kommer denna mandatperiod, , att präglas av dessa frågor. Vi vill därför uppmana dig att fråga din kandidat i Europavalet hur hon eller han tänker agera så att målen nås. Fortum Stockholm