Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare"

Roland Hermansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra

2 Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel mellan praktik och politik Bo Karlsson, Skogforsk

3 Dagens Industri Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Prof. skogsskötsel

4 Bakgrund Svenskt skogsbruk, -vad ska vi anpassa oss till? Högre medeltemperatur och längre vegetationsperiod Varmare vintrar Mer nederbörd, speciellt i väster, men större risk för torka, speciellt i östra delarna Större stormfrekvens? Klimatberedningen, 2008 Övergripande temperaturmål Högst 2 grader temperaturhöjning Koncentrationsmål Högst 400 ppm CO2 Produktionsförändring, %, , gran, klimat och sårbarhetsutredningen A2 scenariot.

större risk för torka, speciellt i östra delarna Större stormfrekvens?

5 Skog - en förnybar resurs Skogen är ingen energikälla, men en fantastisk solfångare Fotosyntesen, grunden för allt liv Energi Koldioxid Syre Faktaruta: Koldioxid + Vatten Socker (ved) + Syre 1,5 kg + 0,6 kg 1,0 kg + 1,1 kg Biomassa 6 C 2 O + 6 H 2 O C 6 H 12 O O 2 Vatten

Koldioxid Syre Faktaruta: Koldioxid + Vatten Socker (ved) + Syre 1,5

6 Skogen som kolkälla/kolsänka Källa Fakta Skog nr

7 Skogsbruk och klimat två principiella vägar att gå Adaptation Anpassa skogsskötseln till ett förändrat klimat Mitigation Öka CO 2 -upptaget i skogen och förbättra utnyttjandet av råvaran

8 Skogsbruk och klimat så motverkas klimateffekterna! Öka arealen skog (minska avskogningen) Öka förrådet av kol per hektar = högt virkesförråd! Använd skogsprodukter för att ersätta CO 2 -utsläpp från fossila bränslen = hög produktion!

9 Det finns två vägar att minska halten av CO 2 i atmosfären 1. Minska emissionerna 2. Ta upp koldioxid och lagra den Skog (ved) har den unika egenskapen att kunna göra båda sakerna!

10 Den globala kolcykeln (miljarder ton C) 7,2 Atmosfär ,0 i årlig ökning 1,0 Fossila bränslen 3500 Landvegetation inklusive mark ,2 Havet Källa: IPCC 2007; Climate Change 2007

11 Upptag av CO 2, milj. ton Avverkning, CO 2 milj. ton Beräknade CO 2 -balanser i svenskt skogsbruk, dagsläget, tillväxt 110 milj m3sk, avverkning 90 milj. m3sk Källor: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen, Nilsson, P-O, IVL 2008, NIR 2005 Upptag av CO 2 Nyttjande (avverkning) Stubbe, rötter Grenar och toppar Stam Mark Kvar i skogen Avverk ning "Skogssänka" Stubbe, rötter kvar Grenar och toppar kvar Grenar och toppar, uttag Stam, uttag

m3sk Källor: Riksskogstaxeringen, Skogsstyrelsen, Nilsson, P-O, IVL 2008, NIR 2005 Upptag av CO 2 Nyttjande (avverkning) 180

12 Skog och klimat, Sveaskogs utredning (The role of the forest in climate management, Sveaskog 2008) Effekter på kolbalansen (miljoner ton CO 2 ) Sveriges totala utsläpp av CO 2 motsvarar ca 50 miljoner ton CO 2 Effekt i Sverige Effekt utomlands Summa Skogsbruk som idag Ökat biomassauttag Tillväxt +50%

totala utsläpp av CO 2 motsvarar ca 50 miljoner ton CO 2 Effekt i Sverige Effekt

13 Knappt hälften av världens skogar utnyttjas som produktionsskogar

14 Kan skogsbruket bidra till att lösa problemet med klimatförändringar? Skogarnas utveckling de senaste 15 åren, - årlig avskogning i procent samt årlig förändring av produktionsskogarnas virkesförråd, enligt FAO och Svenska Riksskogstaxeringen Världen SÖ Asien Europa Sverige Avskogning, förändring av skogsareal, % per år Förändring av virkesförråd, % per år - 0,2-0,9 + 0,1 +0,1 ± 0,0-1,0 + 0,3 +1,0

produktionsskogarnas virkesförråd, enligt FAO och Svenska Riksskogstaxeringen Världen SÖ Asien

15 Virkesvolym, Götaland, miljoner m3sk I Sverige har virkesförråden ökat, 1 % per år, - i Götaland ännu snabbare! Samtidigt ökar årliga tillväxten och avverkning mer än 1 % per år! Mer än 1%/ år! Kan det svenska exemplet exporteras till resten av världen?

Samtidigt ökar årliga tillväxten och avverkning mer än 1 % per år!

16 Klimatsystem i obalans Ökad mängd i atmosfären 4,0 Upptag i vegetation och mark 1,0 1,0 Utsläpp och upptag av C i miljarder ton per år Upptag i haven 2,2 Utsläpp från mänsklig verksamhet 7,2

17 Om världens produktionsskogar sköttes som de svenska skogarna Avskogning och beskogning i balans Minskade skador: 50 % Årligt ökad tillväxt, avverkning och stående virkesvolym som i Sverige.

18 Vision Nyttjande av produktiv skogsmark enligt svensk modell 1,4-2,1 Utsläpp och upptag av C i miljarder ton per år Utsläpp från mänsklig verksamhet 7,2 En halvering av Stopp av global skogsskador 0,5-1,0 avskogning 0,6-1,5 Upptag i vegetation och mark 1,0 Upptag i haven 2,2

verksamhet 7,2 En halvering av Stopp av global skogsskador 0,5-1,0

19 Så här klimatkompenserar vi oss idag (ATL )

20 Kan vi inte göra det här också? (ATL )

21 Energibalans för bioetanol - internationella studier 1,8-5,2 (6) 1-2,2 (8) 1,2-2,6 (7) 0,7-2,2 (15) Fri tolkning efter Börjesson 2007

22 Behov av andelen åkermark i olika delar av världen för att ersätta 10% av transportbränsle agro-bio bränsle EU-15 72% Canada 36% US 30% Världen 9% Polen 6% Brasilien 3% Vilket utrymme finns över för matproduktion?

23 Perspektiv 1890 användes 1/3 av den svenska åkermarken till bioenergi. Det mesta var havre till hästar!

24 Vad görs aktivt i Sverige Regeringsuppdrag om intensivodling av skog (SLU) Regeringsuppdrag om ökad användning och tillgång på förädlat material (Skogforsk) Regeringsuppdrag om ökat biobränsleuttag (Skogforsk) Regeringsuppdrag om ökad produktion (Skogsstyrelsen)

25 Sammanfattning Skog (ved) har den unika egenskapen att både kunna ta upp och lagra koldioxid men också att minska emissionerna I svensk skog binds stora mängder kol (kolsänka), samtidigt som vi kan avverka och ersätta (fossil) energikrävande produkter och fossil energi. Störst klimatnytta erhålls om Energikrävande produkter (betong, stål etc.) ersätts med skogsprodukter Fossil energi ersätts med biobränsle Kol binds i skogen ( skogssänka ) Varje välskött skogsfastighet är betydelsefull. Klimatnyttan kan ökas genom Bättre tillvaratagande av biomassa Ökad skogsproduktion Men detta måste ske med bevarande av biodiversiteten och skogens övriga värden!

26 Nio av tio nordbor vill att de nordiska länderna intensifierar samarbetet inför klimatmötet i Köpenhamn.

Relevanta dokument

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans