Fotosyntesen motorn i den gröna tillväxten. Stefan Hellstrand Tekn Dr Energi- och miljöteknik Presentation konferens Global Kunskap /09

Transkript

1 Fotosyntesen motorn i den gröna tillväxten Stefan Hellstrand Tekn Dr Energi- och miljöteknik Presentation konferens Global Kunskap /09 1

2 Vad det handlar om Bilder Formel Klimatfrågan Värden Processer att hämta hem värden 2

3 3

4 4

5 5

6 Formel Hur ser formeln för fotosyntesen ut? 6

7 Formel Hur ser formeln för fotosyntesen ut? Vad kommer in på vänstersidan? 7

8 Formel Hur ser formeln för fotosyntesen ut? Vad kommer in på vänstersidan? 6 H 2 O + 6 CO 2 + ljusenergi 8

9 Formel Hur ser formeln för fotosyntesen ut? Vad kommer in på vänstersidan? 6 H 2 O + 6 CO 2 + ljusenergi Vad kommer in på högersidan? 9

10 Formel Hur ser formeln för fotosyntesen ut? Vad kommer in på vänstersidan? 6 H 2 O + 6 CO 2 + ljusenergi Vad kommer in på högersidan? 6 H 2 O + 6 CO 2 + ljusenergi C 6 H 12 O 6 (druvsocker) + 6 O 2 10

11 Formel Hur ser formeln för fotosyntesen ut? Vad kommer in på vänstersidan? 6 H 2 O + 6 CO 2 + ljusenergi Vad kommer in på högersidan? 6 H 2 O + 6 CO 2 + ljusenergi C 6 H 12 O 6 (druvsocker) + 6 O 2 Vad är fossila bränslen 11

12 Tidsrum Fossila bränslen fotosyntesprodukter lagrad över tiden Postfossila ekonomin beror av fotosyntes nu lagrad över yta Vilken puls av power har de fossila bränslena gett till människans ekonomi? 12

13 IPCC 2013 IPCC, 2013: Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change 13

14 14

15 Dvs, figuren från IPCC 2013 IPCC skattar det totala förrådet av kol år 2011 i haven till ca miljarder ton, lager av fossila bränslen till ca miljarder ton, marken (soils) till ca miljarder ton, vegetation till ca 520 miljarder ton, samt i atmosfären till ca 830 miljarder ton. 15

16 Dvs, figuren från IPCC 2013 IPCC skattar några årliga flöden av kol i miljarder ton Till atmosfären fossila bränslen och cement 7,8 markanvändning netto 1,1 respiration och bränder 119 från oceaner 78 Från atmosfären till oceaner 80 fotosyntesen 123 Varav ökning sedan 1750 Skattad ökning i atmosfären 4 Motsvarar av tot fotosyntes 3% 14,1 (dvs + 13% från förindustriell nivå) 16

17 Slutsats Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt 17

18 Slutsats Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt Hantera världen som ett stort lantbruk (jordoch skog) 18

19 Slutsats Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt Hantera världen som ett stort lantbruk (jordoch skog) Optimera användningen av de tre produktionsfaktorerna Mark/Natur, Arbete, Kapital 19

20 Slutsats Med ett lantbruksvetenskapligt perspektiv kan vi fixa detta tämligen enkelt Hantera världen som ett stort lantbruk (jordoch skog) Optimera användningen av de tre produktionsfaktorerna Mark/Natur, Arbete, Kapital Skogsbruksplaner, system för driftsplanering 20

21 Värden 21

22 Miljoner kg 350 Produktion av animaliskt protein i Sverige , samt behov av protein för svenska befolkningen Protein, mjölk Animaliskt protein (exkl fjäderfä) Svensk befolkning, behov protein

23 MJ Protein 00 Riket Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

24 Mjölkkor Klimatskatt Intäkter till företagaren Mjölk Nötkött Summa 00 Riket Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län

25 Tabell 2. Inbindningen av koldioxid i Sveriges skogar år 2010 i ton samt det samhällsekonomiska värdet av denna i en långsiktig grundkalkyl respektive känslighetsanalys Inbindning koldioxid Värde miljarder kr miljoner ton långsiktig, 40 år eller mer känslighetskalkyl Stockholms 3,1 4,5 11,0 Uppsala 5,0 7,3 17,6 Södermanlands 4,0 5,8 14,1 Östergötlands 7,1 10,3 25,0 Jönköpings 7,0 10,2 24,7 Kronobergs 5,8 8,4 20,2 Kalmar 7,8 11,3 27,2 Gotlands 0,8 1,1 2,7 Blekinge 2,5 3,6 8,6 Skåne 4,9 7,1 17,2 Hallands 3,5 5,1 12,3 Västra Götalands 13,6 19,7 47,6 Värmlands 12,9 18,8 45,3 Örebro 6,1 8,8 21,2 Västmanlands 2,9 4,1 10,0 Dalarnas 13,0 18,8 45,5 Gävleborgs 13,5 19,6 47,3 Västernorrlands 14,5 21,0 50,7 Jämtlands 16,9 24,6 59,3 Västerbottens 16,5 24,0 57,9 Norrbottens 16,7 24,2 58,5 Hela landet 178,2 258,4 623,8 25

26 Tabell 5. Mängden syrgas som frigörs per år och koldioxid som binds in varje år via den värmländska skogens fotosyntes fördelat per kommun, samt värdet av inbindningen av koldioxid Miljoner ton Värde miljarder kr, kolbindning Frisläppande av syrgas Inbindning koldioxid Långsiktig Känslighetskalkyl Kil 0,15 0,21 0,31 0,74 Eda 0,45 0,62 0,89 2,16 Torsby 2,39 3,29 4,77 11,52 Storfors 0,21 0,29 0,41 1,00 Hammarö 0,01 0,02 0,03 0,07 Munkfors 0,08 0,11 0,16 0,38 Forshaga 0,19 0,26 0,37 0,90 Grums 0,19 0,26 0,38 0,92 Årjäng 0,79 1,08 1,57 3,79 Sunne 0,71 0,97 1,41 3,41 Karlstad 0,47 0,65 0,95 2,28 Kristinehamn 0,33 0,45 0,65 1,56 Filipstad 0,88 1,21 1,75 4,23 Hagfors 1,04 1,43 2,07 5,01 Arvika 0,95 1,30 1,89 4,56 Säffle 0,58 0,79 1,15 2,77 26 Värmland 9,41 12,94 18,77 45,30

27 Tabell 6. Summering ekonomiska värden produktionen av kemisk energi och inbindningen av koldioxid, samt vad detta innebär i ökade skatteintäkter och i sysselsättning när detta stärker miljöhjälteföretagens resultaträkningar vid betalning ekosystemtjänster Summa ekonomiskt värde energi + kolsänka, miljoner kr Skatt milj kr Egen kommun Skatt miljoner kr Landsting Ökad sysselsättning Kil Eda Torsby Storfors Hammarö Munkfors Forshaga Grums Årjäng Sunne Karlstad Kristinehamn Filipstad Hagfors Arvika Säffle Värmland

28 Processer hämta hem värden 1. Leader Närheten beslut 2,0 miljoner överför verktygslåda hållbarhet (Hellstrandmetoden ) i IT-plattform, tre webbapplikationer 1. Offentlig upphandling 2. Hållbarhetsräkenskaper alla typer av organisationer 3. Stöd för hållbar hälso- och sjukvård, första applikation förebyggande vård diabetespatienter med riskfötter (Sahlgrenska Universitetssjukhuset ev TWR) 28

29 2. Interreg Gränslös Tillväxt på fotosyntesens grund Process söka förstudiemedel 29

30 Interreg Gränslös Tillväxt på fotosyntesens grund Process söka förstudiemedel Planerat innehåll fullstort projekt rubriker 30

31 1. Inventera produktion/utbud av nyttigheter från fotosyntesen 2. Inventera konsumtion/efterfrågan på dessa nyttigheter 3. Utvikle metoder for optimering av produktionsfaktorerne mark, arbete, kapital för företags- och smhällsnytta 4. Utvikle modell for hållbarhetsbalanserad fritidshus-område 5. Utveckla system för skogsskötsel för ekonomiska mervärden utifrån bl a de kvaliteter långsamt växande skog ger. 6. Utvikle effektive, økonomisk, økologisk og samfunnsmessig bærekraftig gräsbaserad idisslarproduktion (fx Storfebeiting i utmark) 7. Utveckla nyttigheter som i industriella processer kan utvecklas från fotosyntesen i berört område 8. Utveckla system för att hämta hem fotosyntesens värden till berörda företags resultaträkningar, jobb och skatteintäkter 9. Med stöd av 4 och 8 utveckla en uppsättning affärsmodeller för hållbar tillväxt 10. Strategi för kommunikation via olika kanaler och plattformar 11. Etablera ett årligt Johan C Løken-symposium i Elverum i Johans anda om fotosyntesens och det gröna kolets värde 31

32 Seminarium-konferens Process för att skapa ett seminariumkonferens där Forskare Chalmers som ser kor som hållbarhetsbovar konfronteras Hellstrands perspektiv som ser dem som hållbarhetshjältar Deltagande också med expertis från FAO Detta har stor men icke insedd effekt lönsamhet framtidens skogsbruk i Norden och Globalt 32