7-8 MAJ Äldres hälsa

Transkript

1 Äldres hälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har äldre och deras hälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det är ett angeläget område eftersom 65 år och äldre utgör 21 procent av befolkningen i Värmland. Några få kommuner har sprängt 25 procent-vallen Gemensamma mål i kommunerna och Landstinget Skapa förutsättningar för en trygg och frisk ålderdom Minska negativa effekter av läkemedelsanvändning hos äldre, såsom ökad fallrisk och förvirring samt att inte underbehandla om behov finns. Antalet fallskador bland personer 65 år och äldre ska reduceras från 73/1000 år 2007 till 65/1000 under år Måluppfyllelsen ska rapporteras till arenan Nya Perspektiv årligen. Utvecklingsarbetet ska ske inom befintliga ekonomiska ramar. Bakgrund Den äldre värmlänningen mår bra. Av dem som är över 80 år uppger nästan hälften att den allmänna hälsan är utmärkt, mycket god eller god. Tandhälsan är också överlag god även om den försämras när man blir 85 år eller äldre. Ekonomin är tillfredsställande och så gott som ingen har behövt avstå från vård, läkemedel eller hemtjänst på grund av ekonomiska skäl. I diagram-och tabellbilagan 1 redovisas en kort demografisk beskrivning samt några jämförelser mellan kommunerna beträffande boende, läkemedel, fallskador. Värmland ligger strax under riksgenomsnittet vad gäller förbrukning av läkemedel för personer som är 80 år och äldre Under var i snitt per år 534 personer i Värmland inlagda för höftledsfraktur 2. Enligt beräkningar 3 från början av 2000-talet kostar en höftledsfraktur 250 tkr. Kostnaderna är jämt fördelade mellan landstinget och kommunerna. Snittkostnaden per år blir tkr. I Värmland noteras 73 fallolyckor per 1000 (65 år och äldre) mot 114 för riket, vilket i och för sig är bra, men kan förbättras. 1 Statistik har hämtats från SCB Befolkningsstatistik (delvis egna beräkningar), Öppna Jämförelser 2008 och Om värmlänningarna planeringsunderlag för LIV framtagna av Enheten Folkhälsa och samhällsmedicin aspx 1

2 Det finns anledning att sätta fokus på dessa båda områden. Det handlar om den enskilde medborgaren i första hand. Bakom felaktig dosering till mängd och kvalitet finner vi omotiverat mänskligt lidande. Sak samma då det gäller fallskador och konsekvenserna av dessa. En 10-procentig minskning av höftfrakturerna innebära kostnadsminskningar med tkr per år och då är inte vinster i livskvalité med i beräkningen. Gustafsson et al. 4 gör följande jämförelser för att åskådliggöra fallskadornas omfattning bland äldre: Fall orsakar dubbelt så många dödsfall som trafiken och över 95% av alla höftfrakturer orsakas av ett fall. År 2006 omkom i Sverige drygt äldre personer i fallolyckor, dubbelt så många som dog i trafikolyckor. Äldre behandlas ofta för flera olika sjukdomar och av flera olika läkare. Antalet läkemedel kan vara stort och det finns risk för ogynnsamma interaktioner mellan läkemedlen. Biverkningar av ett preparat kan i olyckliga fall uppfattas som nya symtom som indicerar ytterligare läkemedel. Se diagram- och tabellbilagan. Äldre har en försämrad förmåga att göra sig av med läkemedel som kommer in i kroppen, bland annat på grund av sänkt njurfunktion. Detta kan leda till förlängd effekt och för höga läkemedelsnivåer i kroppen. Äldre är också mer känsliga för biverkningar av läkemedel, oavsett koncentration i kroppen, t.ex. förvirring, kognitiva störningar, yrsel och förstoppning. 4 Gustafsson, Jarnlo och Nordell. Fall och höftfraktur hos äldre går att förebygga Läkartidningen nr volym 103 2

3 Gemensamt utvecklingsarbete för kommunerna och landstinget Fall I rapporteringen inom Värmland är det denna definition av fall som används: Tinetti et al. 5 beskriver fall som en plötslig och oavsiktlig ändring av kroppshållningen som orsakar att en individ landar på en lägre nivå, ett föremål, golvet eller marken. Undantaget från denna beskrivning är de fall som förorsakas av sjukdom eller överväldigande yttre våld. Mål Antalet fallskador bland personer 65 år och äldre ska reduceras från 73/1000 år 2007 till 65/1000 under år 2010 För att nå detta mål ska följande aktiviteter genomföras: Utbildning i äldres säkerhet/risker för vårdpersonal Hembesök i syfte att identifiera risker i vid mening Tillsammans med Kunskapscentrum för äldres säkerhet, utveckla ett gemensamt registreringssystem för fallincidenser så att orsaker kan identifieras. Skapa strukturer för erfarenhetsutbyte kring äldres säkerhet Mått och mätning: Kartlägga var/när/hur tillbudet, fallet, inträffade. Riskronder/förebyggande hälsosamtal till antal och andel Personal som genomgår/har genomgått utbildning i äldres säkerhet till antal och andel Läkemedelsanvändning Mål Minska negativa effekter av läkemedelsanvändning hos äldre, såsom ökad fallrisk, förvirring och sedering, men också att inte underbehandla om behov finns. För att nå detta mål ska följande aktiviteter genomföras: Läkemedelsgenomgångar enligt Socialstyrelsens rekommendationer och att bättre tillvarata den kännedom om patienten som vårdpersonal som arbetar nära patienten har Utbildningar för vårdpersonal med fokus på äldres läkemedelsanvändning 5 Tinetti ME, Baker DI, Dutcher J, Vincent JE, Rozett RT. Reducing the risk of falls among older adults in the community. Berkeley. CA: Peaceable Kindom Press:

4 Delta i arbetet att skapa en nationell läkemedelsista Mått och mätning Antal genomförda läkemedelsgenomgångar enligt Socialstyrelsens rekommendation. Vårdpersonal som genomgått utbildning med fokus på äldre och läkemedel till antal och andel Diagram- och tabellbilaga Andelar i procent, antal av befolkningen eller antal per 1000 invånare år år 85+ år 80+ år 80+ år 80+ år 80+ åt 80+ år 3 eller fler Riskfyllda Psyko- Läkemedelsfarmaka komb. Andel i särskilt boende Invånare Invånare Invånare Invånare Fallskador Andel med Andel Antal/andel Antal/andel Antal/andel Antal/1000 hemtjänst Andel 80+ Andel 80+ Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Kr-hamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Värmland , Riket Källa: SCB Befolkningsstatistik (delvis egna beräkningar), Öppna Jämförelser

5 Definierade dygnsdoser, per tusen invånare över 80 år, av läkemedel på recept till patienter över 80 år i Värmland jämfört med andra landsting samt riket DDD/TIN Västerbotten Uppsala Norrbotten Jönköping Västra Götaland Västernorrland Dalarna Riket Skåne Värmland Östergötland Kalmar Västmanland Kronoberg Stockholm Gävleborg Halland Södermanland Örebro Gotland Jämtland Blekinge Riskfyllda läkemedelskombinationer, procentandel av invånare över 80 år Procent Eda Årjäng Forshaga Kil Arvika Sunne Hagfors Filipstad Torsby Riket Storfors Grums Munkfors Hammarö Kristinehamn Karlstad 5

6 Definierade dygnsdoser, per tusen invånare över 80 år, av läkemedel på recept till patienter över 80 år i Värmland jämfört med andra landsting samt riket DDD/TIN Västerbotten Uppsala Norrbotten Jönköping Västra Götaland Västernorrland Dalarna Riket Skåne Värmland Östergötland Kalmar Västmanland Kronoberg Stockholm Gävleborg Halland Södermanland Örebro Gotland Jämtland Blekinge 6

7