Tommy Lennartsson. Biobränsle och klimat
|
|
- Sebastian Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat
2 Uttag av biobränsle Klimat: Positivt Biologisk mångfald: Positivt eller negativt
3 Problemet Lösningen För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol För höga utsläpp av kol till atmosfären Frigör inte lagrat kol Frigör bara kol som kan återinlagras
4 Problemet Lösningen Ekosystemtjänst För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol Kolsänka, kollagring (carbon sink/storage) För höga utsläpp av kol till atmosfären Frigör inte lagrat kol Frigör bara kol som kan återinlagras Kollager/förråd (carbon stock) Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol
5 Skogslandskapet FN:s REDD - avtal (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) KOL Till atmosfären Lagrat kol som inte bör släppas ut till atmosfären
6 Skogslandskapet FN:s REDD - avtal (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) KOL Till atmosfären Lagrat kol som inte bör släppas ut till atmosfären Kolförråd
7 Skogslandskapet KOL Till atmosfären Kolförråd
8 Skogslandskapet Skogsstyrelsen bedömer att brukad skog i de flesta fall har potential att göra större nytta för klimatet än obrukad skog. Skogsstyrelsens klimatpolicy
9 Skogslandskapet Skogsstyrelsens klimatpolicy Med tiden blir kolupplagringen i en orörd skog så långsam att klimatnyttan man kan få via biobränslen och energisnåla material från en produktionsskog i genomsnitt är större per år
10 Skogslandskapet KOL Kolsänka Inlagring (snabb, hög) KOL Inlagring (långsam, låg)
11 Kolutsläpp Kolkälla Tid Kolsänka Kolinlagring
12 Kolutsläpp Tid Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år (G26) Kolsänka Kolinlagring
13 Kolutsläpp Tid Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år (G26) Kolsänka Kolinlagring
14 Kolutsläpp Tid Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år (G26) Kolsänka Kolinlagring
15 Kolutsläpp Tid Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år (G26) Kolsänka Kolinlagring
16 Kolutsläpp Tid Vid ca 45 års ålder: Ca 10 m3/ha&år (G26) Kolsänka? Kolinlagring
17 Kolutsläpp Tid Kolförråd Kolinlagring
18 Skogslandskapet (Kolsänka) (Kolsänka) (Liten kolsänka) Måttl. kolförråd Stort kolförråd
19 Skogslandskapet (Kolsänka) (Kolsänka) Liten kolsänka Måttl. kolförråd Ekonomisk betydelse av skogsbruk Stort kolförråd Ekologisk betydelse
20 Skogslandskapet Skogsstyrelsen bedömer att brukad skog i de flesta fall har potential att göra större nytta för klimatet än obrukad skog. Skogsstyrelsens klimatpolicy
21 Skogslandskapet Skogsstyrelsens klimatpolicy Med tiden blir kolupplagringen i en orörd skog så långsam att klimatnyttan man kan få via biobränslen och energisnåla material från en produktionsskog i genomsnitt är större per år
22 Skogslandskapet Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol Skogsstyrelsens klimatpolicy Med tiden blir kolupplagringen i en orörd skog så långsam att klimatnyttan man kan få via biobränslen och energisnåla material från en produktionsskog i genomsnitt är större per år
23 Kolutsläpp Fossilt kol Tid Kolinlagring
24 Kolutsläpp Fossilt kol Tid Kolinlagring
25 Kolutsläpp Tid Kolinlagring
26 Kolutsläpp Fossilt kol Tid Kolinlagring
27 Kolutsläpp Tid Kolinlagring
28 Skogslandskapet KOL Återinlagring Substituerar fossilt kol
29 Skogslandskapet Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol Ger uttag av biobränsle substitution av fossilt kol? KOL Återinlagring Substituerar fossilt kol
30 Skogslandskapet Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol Ger uttag av biobränsle substitution av fossilt kol? KOL Återinlagring Sker återinlagringen tillräckligt snabbt? Substituerar fossilt kol
31 Kolutsläpp Tid Kolinlagring
32 Kolutsläpp Skogsstyrelsen bedömer därför att sådana åtgärder bör ha låg prioritet om vinsten i form av ökat kollager blir lägre än förlusten i substitutionsnytta i ett hundraårigt tidsperspektiv Skogsstyrelsens klimatpolicy Tid Kolinlagring
33 Kolutsläpp Skogsstyrelsen bedömer därför att sådana åtgärder bör ha låg prioritet om vinsten i form av ökat kollager blir lägre än förlusten i substitutionsnytta i ett hundraårigt tidsperspektiv Skogsstyrelsens klimatpolicy Tid Kyoto: Mål för emission till 2020, vision till 2050 Kolinlagring
34 Skogslandskapet Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol Tidsperspektivet avgörande! KOL Återinlagring Substituerar fossilt kol
35 Skogslandskapet Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol Tidsperspektivet avgörande! KOL Återinlagring Om Kyotos tidsperspektiv: Vi måste hitta biobränslekällor med snabbare återinlagring än boreal skog Substituerar fossilt kol
36 Våtmarksgräs (årlig skörd)
37 Kolutsläpp Våtmarksgräs (årlig skörd) Tid 1 år Kolinlagring
38 Skottskjutande träd och buskar
39 Kolutsläpp Skottskjutande träd & buskar (skörd vart 5-15 år) Tid 5-15 år Kolinlagring
40 Avverkning Figur och källa: Anders Lindroth, Lunds Universitet
41 Skottskjutande träd och buskar
42 Skottskjutande träd och buskar
43 Skogslandskapet Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol Tidsperspektivet avgörande! KOL Återinlagring Om Kyotos tidsperspektiv: Vi måste hitta biobränslekällor med snabbare återinlagring än boreal skog Substituerar fossilt kol Men: Användning av biobränsle vi får på köpet (GROT, stubbar, röjningsavfall)
44 Skogslandskapet FN:s REDD - avtal (Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradation) KOL Till atmosfären Lagrat kol som inte bör släppas ut till atmosfären
45 Skogslandskapet Skogsstyrelsen bedömer att brukad skog i de flesta fall har potential att göra större nytta för klimatet än obrukad skog. Skogsstyrelsens klimatpolicy
46 Forskning Observationer/ erfarenheter antaganden Så bör vi agera för att motverka klimatförändringar och anpassa oss till dem Politik, lobbying
47 Problemet Lösningen Ekosystemtjänst För mycket koldioxid i atmosfären Binda/lagra kol Kolsänka, kollagring (carbon sink/storage) För höga utsläpp av kol till atmosfären Frigör inte lagrat kol Frigör bara kol som kan återinlagras Kollager/förråd (carbon stock) Kolkälla som ger potential för substitution av fossilt kol
48 Tommy Lennartsson Biobränsle och klimat Var medveten om konflikter mellan olika klimatmål, mellan klimatrelaterade ekosystemtjänster Var medveten om intressen och lobbying Hitta biobränslen/metoder som överbrygger konflikter
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
Läs merKlimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014
Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014 Skogen & klimatet (globalt) Dubbelt så mycket kol i skogen som i atmosfären
Läs merKlimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?
Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merRolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes
Rolf Björheden Seniorforskare Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes Koldioxid, CO2 är den viktigaste växthusgasen bildas vid nedbrytning och förbränning av kolföreningar har ökat från 280 till
Läs merSkogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen!
Skogen bidrar bäst på olika vis i olika delar av världen! Tomas Thuresson The Norwegian Forestry Group (NFG) tomas.thuresson@norskog.no +47 90112080 Members of NFG The Norwegian State Forest and Land Corporation
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merNya värdekedjor i skogen
Nya värdekedjor i skogen Lisa Sennerby Forsse, Formas, Nordisk Skogskonferens, Danmark, Augusti 29-30 2005 Projekt Nya Värdekedjor i Skogen Uppdrag från Nordiska Ministerrådet Arbetet har letts av en referensgrupp
Läs merMinskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?
Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,
Läs merTILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING
TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad
Läs merÖkat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?
Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet? Föredrag vid seminariet Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat och energiarbete, Piteå, 12 nov 2013, anordnat av Sveaskog och Biofuel Region
Läs merSektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Korta fakta om koncernen Omsättning 17 miljarder kronor
Läs merS k o g e n S l i l l a g r ö n a
skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har
Läs merOlika uppfattningar om torv och
Olika uppfattningar om torv och hållbar utveckling KSLAs och torvkongressens konferens om torv den 31 augusti 2011 Magnus Brandel, projektledare Svenska torvproducentföreningen Denna presentation diskuterar
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA
Luleå kommun/buf sid 1/6 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2014 Luleå kommun/buf sid 2/6 Vår vision Alla på vår förskola, både barn och vuxna,
Läs merSkogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat
Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt
Läs merEnergimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Läs merBiologisk mångfald, klimat och konflikter i skogen
Biologisk mångfald, klimat och konflikter i skogen Projektet klimat och biologiskt mångfald - två förenliga mål? Rapport nr 2011:2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning. 2 Inledning..3 Bakgrund. 6 Skogens
Läs merVad har Göteborgs Hamn för målsättningar för minskad klimatpåverkan?
KLIMAT- PROGRAM har tillsammans med Logent Ports & Terminals, APM Terminals och Gothenburg Roro Terminal sedan år 21 ett gemensamt klimatprogram för att hantera den globala och lokala klimatutmaningen.
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merSkogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou
Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20
Läs merREGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm
Regeringsbeslut 1:9 REGERINGEN 2015-10-15 M2015/03518/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att analysera torvutvinningens klimat- och miljöpåverkan Regeringens beslut
Läs merBiobränsle från skogen bra eller dåligt?
Biobränsle från skogen bra eller dåligt? C ecilia Akselsson Inst. för Naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Kan vi öka uttaget av skogsbränsle utan negativa effekter för miljön? Biodiversitet
Läs merinformationsmöte NATUR
Arbetsgrupp Uppströms Sommen informationsmöte NATUR Onsdag 11 december kl. 18 Kommunhuset, Stora sammanträdesrummet Trots arbete med att minska vår klimatpåverkan står det klart att klimatförändringarna
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merKrondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet
Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional
Läs merFörstudie, 2009-10-01
Sollentuna kommun Naturvård Förstudie, 20091001 Kolförråd och inlagring av kol i skogar och på andra vegetationsytor i Sollentuna kommun Nuläge och potential för inlagring i vegetation och mark Pär Wennman
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merSkogsstyrelsens klimatpolicy
POLICY 1(5) Datum 2009-11-19 Version 1.0 Skogsstyrelsens klimatpolicy Syfte Denna policy beskriver Skogsstyrelsens slutsatser kring det av människor orsakade klimatproblemet då det gäller klimatförändringens
Läs merDen växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?
Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare? Magnus.berg@skogsindustrierna.se @MagnusBerg4 Cirkulär, biobaserad ekonomi Innovation
Läs merBioekonomi från ord till handling
Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se
Läs merFördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014
Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs merFåglar, fladdermöss och vindkraft
Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft
Läs merVilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?
Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av
Läs merMAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning
Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merUttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län
Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen
Läs merSvenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.
2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska
Läs merINNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN
INNOVATION MELLAN STAD OCH LAND GRÖN AFFÄRSUTVECKLING,HÅLLBAR STADSUTVECKLING OCH DESIGN Man planerade för Sveriges Brasilia med 300 000 innevånare men så kom varvskrisen Vi upptäckte en ny dimension och
Läs merKoll på kolet. lantbruket och klimatet. 18 ekologiskt lantbruk 7/2009. Det finns flera sätt för lantbruket att förlänga kolets kretslopp.
Koll på kolet Det finns flera sätt för lantbruket att förlänga kolets kretslopp. I en tidigare artikel (nr 5/2008) skrev Ekologiskt Lantbruk om kvävets kretslopp, som ur ett klimatsammanhang är en för
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs mer- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.
Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Järntorgets förskola Vision På Järntorgets förskola ska barn och vuxna känna sig trygga och ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier
Läs merSkogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen
Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om
Läs merREDDaren i nöden? - en skrift om tropisk skog i klimatavtalen
REDDaren i nöden? - en skrift om tropisk skog i klimatavtalen Redaktion: Anna Bernstad & Weronika Swiergiel Miljöförbundet Jordens Vänner 2009 Miljöförbundet Jordens Vänner, MJV, är en partipolitiskt och
Läs merSkogsbrukets hållbarhetsproblem
Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och
Läs merrapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund
rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson
Läs merAnna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial
Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska
Läs merRÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB
RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING? 20 oktober 2010 Jan Wintzell Pöyry Management Consulting AB AGENDA INTRODUKTION VEDFÖRSÖRJNING NULÄGE & UTSIKT KONKLUSION RÄCKER SKOGEN TILL FÖRGASNING PÖYRY GRUPPEN MANAGEMENT
Läs merTrygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1
Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som
Läs merPM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud
1 PM Reflektioner på metod för samhällsekonomisk bedömning inom projektet Stadens ljud Kenneth Hermele, ekonom och humanekolog, verksam vid Lunds och Göteborgs universitet Idag brukar vi människor globalt
Läs merFörskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision
Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och
Läs merSkogsriket Norrbotten. Piteå 2013 11 27
Skogsriket Norrbotten Piteå 2013 11 27 från prat till resultat övriga världen ser lite annorlunda ut Råvaran skog med potential för tillväxt från prat till resultat Arbetet i styrgruppen 2013 Landshövding
Läs merFokus på ökad återvinning
Fokus på ökad återvinning Använda kartongförpackningar är en värdefull råvara Internal Internal Sverige kan bli bättre på återvinning Värdefull råvara går till spillo Återvinningsgrad, dryckeskartong 40%
Läs merDen lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra
Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar
Läs merEffektivare energi- och transportanvändning. Tre prioriterade miljöområden
Effektivare energi- och Tre prioriterade miljöområden Resurssnålt och giftfritt Värna mark och vatten Prioriterat område EKS Effektivare energi- och Resurssnålt och giftfritt MP Värna mark och vatten 8
Läs merArbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola
Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola Verksamheten präglas av förskola-grundskolas gemensamma vision som lyder: I vår kommun arbetar vi för att alla barn utvecklas i en demokratisk, föränderlig och hållbar
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon
Läs meresamhälle Sammanfattning-regionala nätverksträff 2013-09-30 Innehåll
esamhälle Sammanfattning-regionala nätverksträff 2013-09-30 Innehåll Summering... 1 Strategi för och prioritering av arbete med e-förvaltning... 2 Typ av strategi för utveckling av e-förvaltning... 2 Ansvarig
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merRegler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar)
Regler för flytt av spelare mellan olika nivåer. (Mörkröd nivå Pojkar) Lag med spelare som är födda år 00-01 ska spela på någon av de Mörkröda nivåerna och ska inte spela på Ljusröd nivå. De 5 olika Mörkröda
Läs merReduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson
Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten
Läs merPotentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden
Miljömålsdialog energi målkonflikter och miljöpåverkan Potentialbedömningar förnybar energi Synergier och konfliktområden Falun 2012 05 11 Håkan Sternberg, HSAE-konsult Potentialbedömningar förnybar energi
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merKlimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun
Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,
Läs merWHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008
WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen
Läs merRIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV
RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare
Läs merÖkad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser
Ökad naturvårdshänsyn i skogsbruket (samhälls)ekonomiska konsekvenser Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University Syfte Analys av förändrad skogsbrukspolicy
Läs merNågra material & Ekologi
Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins
Läs merHållbara biodrivmedel
Hållbara biodrivmedel Sustainable Business Hub - Årsstämma Lund, 29 maj 2013 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Produktionskedjor för biodrivmedel Skog Jordbruksmark Hav/odling
Läs merHållbar utveckling tema Energi och Miljö. Petra Norman
Hållbar utveckling tema Energi och Miljö Petra Norman Energi och Miljö Eftersom vi är många här på jorden och resurserna är begränsade och vissa håller redan på att ta slut idag så måste vi ta vara på
Läs merSkogspolicyn 2007-03-08 2
Aktuellt: skog Skogspolicyn Naturskyddsföreningens övergripande budskap Skogens värden Lagstiftning och övriga styrmedel Områdesskydd och återskapande av skogens värden Skogsbruk Hyggesfritt skogsbruk
Läs merMin skog. Fastighet: TÄRNA-SANDVIK 1:1 Kommun: STORUMAN
Min skog Fastighet: TÄRNA-SANDVIK 1:1 Kommun: STORUMAN 1/12 2/12 3/12 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter.
Läs merFler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt
Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt SIFO-undersökning Oktober 2010 Fler än var femte konsument vill köpa mer KRAV-märkt Nästan alla konsumenter, 99 procent, känner till KRAV-märket och
Läs merMasurgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Masurgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Eva Hedlund Carina Sundqvist och
Läs merSTRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun
STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun
Läs merByt vanor. och res klimatsmart
Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att
Läs merEn ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet
En ny svensk älgförvaltning: Adaptiv ekosystembaserad förvaltning Göran Ericsson Sveriges lantbruksuniversitet Varför? En ny älgförvaltning. Vad är problemet enligt lagstiftaren? Problem/brister i det
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merAskåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring
Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring Erfarenheter och regelverk/ föreskrifter för bruk av aska, Oslo 8 juni 2011, Stefan Anderson
Läs merDefinitioner och begrepp (Utdrag ur Skolverkets Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling )
4.3 LIKABEHANDLINGSPLAN Vision Alltid bästa möjliga möte proaros övergripande vision. Carlforsska gymnasiet skall vara en arbetsplats där ingen, oavsett kön, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, ålder
Läs merKontrollsystem för hållbarhetskriterier
Kontrollsystem för hållbarhetskriterier För att man ska få statligt finansiellt stöd för användning av biodrivmedel och flytande biobränslen måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda. För jordbruksråvaror
Läs merUtökad förvaltningsberättelse Europeiska Skogsfonden 1 AB 2011 Verksamheten Företagets verksamhet är att investera i, äga och förvalta skogsfastigheter inom EU. Detta är bolagets tredje verksamhetsår.
Läs merBioenergi från Stockholms stads skogar!
Bioenergi från Stockholms stads skogar! Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning... 3 Potential uttag av bioenergi från Stockholms stads marker... 4 Biomassa jordbruksmarkerna... 5 Biomassa skogen...
Läs merHållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/02-1-01
Hållbart skogsbruk Allt virke är inte lika och skogscertifiering PEFC/02-1-01 Utmaningen Ett ökande antal konsumenter vill ha bevis på att företagens affärsrörelse inte äventyrar miljön. I sin anskaffningspolitik
Läs merAnsökan om tillstånd till avverkning
Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den
Läs merPEFC miljöstandard för skogsentreprenörer
PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för
Läs merEnkelt och effektivt kompetensverktyg
Enkelt och effektivt kompetensverktyg Har du någon gång haft behov av att enkelt och effektivt kunna kartlägga kompetens i samband med omorganisation, internrekrytering eller utvecklingssamtal? Tycker
Läs merKlimatpakten Nyhetsbrev. April 2015
Klimatpakten Nyhetsbrev April 2015 Välkommen till nya Klimatpakten! Från och med 2015 är Katarina Luhr, miljöborgarråd Stockholms stad, ordförande för Klimatpakten. Läs hennes tankar om Klimatpakten och
Läs merOrmstaskolans fritidshems likabehandlingsplan/årlig plans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ormstaskolans fritidshems likabehandlingsplan/årlig plans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Fritidshemmet Ormstaskolan Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter
Läs mer2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen Jollen 2010 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision...2 2. Vad säger lagen...2 3. Rutiner
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Soluret 2012
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Soluret 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan
Läs merDetta är jag, Harald.
Detta är jag, Harald. Född 1938. Skogsarbetare. Studier, gymnasium, lärarhögskola, biologi 20p, skogsproduktion 10 p. 1972 Mellanstadielärare i 30 år. Fritidspolitiker. Bisysslor. Naturfotograf - frilanser.
Läs merBrännans förskoleområde
Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA/ DOJAN Läsåret 2015-2016 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område Västra Likabehandlingsplan/
Läs mer