Bakgrundsupplysningar for ppt1
|
|
- Björn Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt över vad vetenskapen känner till just nu. Presentationen uppdaterades senast i februari Bild 2 Klimat måste skiljas från väder. Många är inte medvetna om skillnaden. Vädret är läget i atmosfären vid en given tid och plats, med avseende på temperatur, fukt, vindstyrka och barometertryck. Klimatet är det genomsnittliga vädermönstret för en viss region under en lång tidsperiod. Klimatet har alltid varierat av naturliga orsaker och kommer alltid att göra det. Till de faktorer som påverkar klimatet hör ändringar i solstrålningen, vulkanutbrott som avger väldiga mängder stoft som reflekterar solvärmen tillbaka ut i rymden, samt naturliga växlingar i klimatsystemet i sig självt, t.ex. ändringar i havets och luftens cirkulation eller fenomenet El Niño. Naturliga orsaker förklarar emellertid bara en liten del av den snabba värmeökning som just nu observeras och som aldrig har förekommit förut. Det finns övertygande bevis, som stöds av de allra flesta klimatforskare, för att tendenserna just nu beror på en ökande mängd växthusgaser i atmosfären, som stänger in värme. Detta på grund av mänskliga aktiviteter, i synnerhet förbränning av fossila bränslen för att få energi, som leder till utsläpp av koldioxid. Bild 3-7 Fakta om klimatförändringarna De mest pålitliga siffrorna för klimatförändringar som observerats finns i IPCC:s fjärde utvärderingsrapport. Se den sammanfattade rapporten på (sida 2). Några fler "klimatfakta : 12 av de senaste 13 åren har varit rekordvarma Temperaturerna i Europa har stigit med 1 C sedan 1850 Havsisen i Arktis krymper varje år med en yta lika stor som Skottland Havsnivåerna stiger med 3,1 mm om året Det årliga snötäcket på norra halvklotet har gått ner med 10 % sedan 1966 De årliga klimatrelaterade katastroferna i Europa fördubblades under 1990-talet Regnmängden det senaste seklet har gått upp med % i Nordeuropa, ner med 20 % i Sydeuropa I september 2008 navigerade det första kommersiella fartyget genom Nordvästpassagen, som förut var blockerad av is
2 Ytterligare observationer som finns med i AR4-rapporten: Kalla dagar, kalla nätter och frost har blivit mindre vanligt i de flesta landområden, och varma dagar och nätter har blivit vanligare de senaste 50 åren Värmeböljor har blivit vanligare över de flesta landområden Antalet fall med tung nederbörd har ökat i de flesta områden Sedan 1975 har förekomsten av extremt höga havsnivåer ökat världen över Ökning av de tropiska cyklonernas aktivitet i Nordatlanten sedan 1970 Medeltemperaturerna på norra halvklotet under andra halvan av 1900-talet var ytterst sannolikt högre än under någon annan femtioårsperiod de senaste 500 åren, och förmodligen de högsta på minst år Observationsgrundade bevis från alla kontinenter och de flesta hav visar att många ekosystem påverkas av regionala klimatförändringar, i synnerhet temperaturökningar, som särskilt märks i istäckta områden. Vårar som infaller tidigare och växlingar i växt- och djurlivet har mycket sannolikt samband med nyligen inträffad uppvärmning. I vissa havs- och färskvattensystem växlar förekomsten av alger, plankton och fisk, något som sannolikt beror på ökande vattentemperatur och på förändringar av istäcke, salthalt, syrenivåer och cirkulation. Bild 8 & 9 Vad beror det på? Energi från solen värmer upp jordytan, och när temperaturen ökar strålas värmen tillbaka till atmosfären som infraröd energi. En del av energin absorberas inom atmosfären av växthusgaser. Atmosfären fungerar på samma sätt som väggarna i ett växthus den släpper in det synliga ljuset och håller kvar den utgående infraröda energin, så att det blir varmt innanför. Den här naturliga processen kallas för växthuseffekten och är mycket viktig för att upprätthålla livet. Utan den skulle genomsnittstemperaturen på jorden vara -18 C, nu är den +15 C. Emellertid håller större mängder växthusgaser på att fylla atmosfären, i synnerhet koldioxid, metan och dikväveoxid. Det sker genom mänskliga aktiviteter, och det ökar den naturliga växthuseffekten och gör världen varmare. Denna mänskliga extra uppvärmning kallas för den utökade växthuseffekten.
3 En högupplöst kopia av detta diagram kan laddas ner på: [pdf] Bild 10 Mer detaljer om de sex växthusgaserna finns på: [pdf] Bild 11 & 12 Var finns bevisen? IPCC:s fjärde utvärderingsrapport Det finns starkare bevis än någonsin för att den största delen av den globala uppvärmningen sedan den industriella revolutionen beror på ökade utsläpp av växthusgaser till följd av mänskliga aktiviteter. Bättre datorprogram och allt fler bevis, i form av stigande temperaturer och fler extrema väderhändelser, är i linje med forskarnas förutsägelser. Datormodeller visar också att temperaturen kommer att fortsätta stiga under detta århundrade och påverka naturen och oss människor. Nyckeln till de aktuella vetenskapliga rönen om klimatförändringarna är Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) som inrättades av FN Panelen består av hundratals forskare som utvärderar och granskar studier och annan relevant information för att uppnå enighet om klimatförändringarna bland forskare globalt. Den är den internationella auktoriteten på klimatförändringar, även om det är värt att notera att den inte utför något eget vetenskapligt arbete utan bara samordnar de senaste verken från tusentals experter och vetenskapsmän världen över till omfattande arbeten om den senaste vetenskapliga enheten. IPCC:s fjärde stora rapport offentliggjordes i slutet av 2007 efter sex års arbete. Rapporten fastställer utom allt tvivel att utsläppen av växthusgaser p.g.a. mänsklig aktivitet orsakar global uppvärmning, en ökning av världens genomsnittstemperaturer som kan ha en förödande inverkan på oss människor, våra ekonomier och vår miljö. En viktig slutsats som är värd att understryka är upptäckten att åtgärderna för att bekämpa klimatförändringarna och anpassa oss efter dess effekter går att genomföra till en rimlig kostnad helt klart mindre än kostnaderna för att inte göra något nu och hantera konsekvenserna senare.
4 Bild 13 Vad gör regeringarna? Regeringar från hela världen har diskuterat klimatförändringarna ända sedan de kom fram som ett problem. UNFCCC grundades 1992 och sätter upp den institutionella ramen för internationella förhandlingar. Alla större länder är med, men där fastställs inga bindande skyldigheter för länderna tog den internationella gemenskapen ett steg till och antog Kyotoprotokollet. Protokollet bygger på UNFCCC:s ram och sätter upp juridiskt bindande gränser för utsläpp av växthusgaser från industriländerna, och i det lanserades nyskapande marknadsbaserade genomförandemekanismer de så kallade flexibla Kyoto-mekanismerna som syftar till att hålla kostnaderna nere för att begränsa utsläpp. Det slutliga målet för UNFCCC är att stabilisera koncentrationen av växthusgaser i atmosfären till en nivå där man undviker att människans påverkan på klimatsystemet får farliga konsekvenser. De nuvarande åtagandena under Kyoto är bara det första steget för att ta sig an klimatförändringshotet. EU:s mål är att se till att den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 2 C över de förindustriella nivåerna. För att undvika att så blir fallet måste de globala utsläppen av växthusgaser nå till max före 2020 och sedan minska ordentligt till De nödvändiga nedskärningarna av världens utsläpp kan bara uppnås om alla länder bidrar till det utefter sitt ansvar och sin förmåga. Även om temperaturökningen håller sig under 2 C finns det fortfarande behov av sådana insatser från alla länder för att anpassa sig. Internationella förhandlingar pågår för att sluta ett globalt avtal på FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december 2009, för perioden efter Att dessa förhandlingar blir lyckade är av högsta prioritet för EU. Europeiska kommissionen har identifierat tre huvudsakliga utmaningar: Mål för industriländerna och rimliga åtgärder från utvecklingsländerna. Behovet av finansiering för industriländernas åtgärder (både för att minska utsläppen av växthusgaser och anpassa sig till klimatförändringarna). Behovet av att bygga upp en effektiv global koldioxidmarknad. Läs mer om internationella förhandlingar på: Bild 14 EU är en föregångare i kampen mot klimatförändringarna EU har satt upp kort- och långsiktiga mål i sitt klimat och energi -paket, som godkändes av medlemsstaterna i slutet av Målen är juridiskt bindande och paketet skissar upp ett antal konkreta åtgärder för att uppnå dem. Huvudmålet att skära ner utsläppen med 20 % (av 1990 års nivåer) är unilateralt, vilket betyder att EU-länderna har gått med på att uppfylla det oavsett vad andra länder åtar sig. Om andra länder går med på att utföra samma åtgärd, kommer EU att överväga ett mål med nedskärningar på upp till 30 %, även detta till I avtalet erkänns att ännu större nedskärningar kan behövas på lång sikt. Förhandlingar pågår för att säkerställa ett nytt globalt avtal om klimatförändringarna inom FN:s ram, och deadline är satt till slutet av 2009 då internationella samtal ska hållas i Köpenhamn. Vid det tillfället behövs ett avtal för att se till att en internationell regim för klimatförändringsfrågan träder i kraft när Kyotoprotokollet löper ut Bild Vad kan du göra? Fler tips på enskilda åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna finns på:
5 Allmänna tips om en grönare livsstil: Mer information om IPCC och UNFCCC:
FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change
FN:s klimatpanel IPCC- Intergovernmental Panel on Climate Change Marianne Lilliesköld Svensk Focal Point för IPCC 2013-10-14 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Naturvårdsverkets
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merDen svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side
Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik
Läs merVäxthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merStatsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn
SRM 2/2009 rd Statsrådets meddelande till Riksdagen om klimatmötet i Köpenhamn Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. Effekterna av den märks redan på olika håll i världen, och de förutspås
Läs merKlimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Läs merEkosystemets kretslopp och energiflöde
Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merByt vanor. och res klimatsmart
Byt vanor och res klimatsmart Byt vanor och res klimatsmart Vi vill inspirera dig att bli klimatresenär. Det vill säga att använda klimat- och hälsosmarta sätt att transportera dig på. Det är hög tid att
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet ÄNDRINGSFÖRSLAG 39-131
EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2008/0013(COD) 8.7.2008 ÄNDRINGSFÖRSLAG 39-131 Förslag till betänkande Avril Doyle (PE407.778v01-00) Ändring av direktiv
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merVilket väder?! Pär Holmgren
Vilket väder?! Christian Runeby inledde och presenterade talarna. Jan Grimlund redogjorde för Miljökvalitetsmålens bakgrund och att det faktiskt finns ett klart samband mellan klimatförändringar och vad
Läs merLUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER
-: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger
Läs merStommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat
Stommaterialets betydelse för komforten i en byggnad vid ett framtida varmare klimat Ulf Ohlsson Victoria Bonath Mats Emborg Avdelningen för byggkonstruktion och -produktion Institutionen för samhällsbyggnad
Läs merVar går gränsen? REMISSVAR
REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling
Läs merDe fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
Läs merVad händer med vårt klimat?
Min gröna bok. Vad händer med vårt klimat? Googlar du på ordet klimat får du drygt 22 miljoner träffar. Sökningen tar bara 0,05 sekunder och det är nästan kusligt hur blixtsnabbt sökmotorn reagerar. Precis
Läs merIPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas
IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-
Läs merStockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling
Motion till Moderata Samlingspartiets i Stockholms Stad Förbundsstämma 2009 angående Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Hotet om klimatförändringarna är en
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs mersektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Läs merFåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet
Fåglar och vindkraft Martin Green Biologiska institutionen, Lunds Universitet Vem är Martin Green? Forskare vid Lunds Universitet Miljöövervakningsprojekt & studier av påverkan Vindkraft och fåglar ca
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merRapport om Europeiska rådets möte Göteborg
63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP
Läs merIPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS
IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS INNEHÅLL OBSERVERADE FÖRÄNDRINGAR FÖRÄNDRINGAR I ATMOSFÄREN STRÅLNINGSDRIVNING FÖRÄNDRINGAR I HAVEN FÖRÄNDRINGAR I SNÖ-
Läs merANTARKTIS. Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED
ANTARKTIS Den vita kontinenten STIPENDIERAPPORT 1 JULI 2010 TEXT, FOTO OCH REDIGERING: HELENA BÄCKHED h Isblock stora som mindre länder är på drift. Isen smälter och vattennivåerna stiger. h Världen över
Läs merMansoor Ashrati 9B 2010-05-20
Mansoor Ashrati 9B 2010-05-20 Är det möjligt att driva datorvagnen under två dagar i maj, med hjälp av solceller i storleken 29,5 x 90 cm? Hur stor area solceller krävs för att driva datorvagnen? Innehållsförteckning
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merTa bussen eller tåget - rädda en glaciär! Peter Dahlgren (s)
Ta bussen eller tåget - rädda en glaciär! Peter Dahlgren (s) Oppositionsledare Byggnadsnämnden och allt-i-allo. Telefon: 019-21 40 08 Mobil: 0703-49 74 94 E-post: peter.dahlgren@orebro.se Web: www.peterdahlgren.se
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Läs merGuidelines 2016. Rädda världen lite grann varje dag 2016, Svanen
1 Guidelines 2016 2 Inledning När Rädda världen lite grann varje dag nu äntligen går av stapeln igen är det önskvärt att vi tillsammans arbetar för att skapa ett så samlat, starkt och helgjutet uttryck
Läs merFarsta fakta. Yta: 15,4 km²
Farsta 1 1 Farsta fakta I Farsta stadsdelsområde bor det 51 987 personer (2011). Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna: Fagersjö, Farsta, Farstanäset, Farsta strand, Gubbängen, Hökarängen, Larsboda, Sköndal,
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merFindus Grönsaker rapport klimatanpassning
Findus Grönsaker rapport klimatanpassning Introduktion Den 27 september 2013 kom FN:s klimatpanel med sin rapport som slår fast att människan påverkat klimatet. Haven kommer att stiga med mellan 25 cm
Läs merTvå klimatmodeller, motsatta slutsatser
Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merbegränsad klimatpåverkan
begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens
Läs merLektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?
Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken
Läs merFörordning (1998:318) om tillämpning av ett avtal mellan Sverige och Ryssland om ömsesidigt bistånd vid bekämpning av vissa fiskala brott
Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 Förordning (1998:318) om tillämpning av ett avtal mellan Sverige och Ryssland om ömsesidigt bistånd vid bekämpning av vissa fiskala brott 1 [9381] Det
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs merHandel med utsläppsrätter en effektiv lösning?
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Lisemoe Casselblad Handel med utsläppsrätter en effektiv lösning? Examensarbete 20 poäng Handledare Annika Nilsson Ämnesområde Miljörätt Termin VT-03 1 Världen
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merHanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf. MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland
Hanna Haaksi Projektchef Håll Skärgården Ren rf MARLIN-projektets slutrapport sammanfattning av resultaten för Finland Nedskräpningen av haven är ett globalt problem. Varje år hamnar miljontals ton avfall
Läs merI/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merTal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik
Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha
Läs merSemesterväder vad säger statistiken
Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.
Läs merTemperaturtest av täckdukar för golfgreener i samband med stödsådd på våren. HGU-arbete 2013 av Johan Örberg, Sörfors Golfklubb
Temperaturtest av täckdukar för golfgreener i samband med stödsådd på våren. HGU-arbete 2013 av Johan Örberg, Sörfors Golfklubb Inledning. Användning av täckdukar på greener under våren i samband med stödsådd
Läs merEtt förändrat klimat hot eller möjligheter?
Ett förändrat klimat hot eller möjligheter? Plan för klimatanpassning Växjö kommun 2013 Klimatet förändras Människor över hela världen arbetar med att minska skadliga utsläpp i miljön för att hindra katastrofala
Läs mer- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -
Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,
Läs mer1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.
KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006
Läs merByta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och spara energi.
Byta fasad? Tilläggsisolera med Klimatskivan och spara energi. En investering som betalar sig på tre år. Har din husfasad blivit så gammal och sliten att du måste renovera den? Eller vill du förändra
Läs merIndustrin är grunden f
Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet
Läs mer12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik
12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika
Läs merVad händer i Arktis? Hur påverkar det mig och mina elever?
Vad händer i Arktis? Hur påverkar det mig och mina elever? Lärarfortbildning om miljö- och klimatförändringar Orsa Grönklitt 12 mars 2013 Rovdjurscentrum Grönklitt & Polarforskningssekretariatet Foto Anders
Läs merEtt svenskt globalt initiativ i klimatfrågan
Samverkansgruppen för nya klimatstrategier: Cogito, etik & energi, Forum Hållbar Framtid, Föreningen Sveriges Energirådgivare och Föreningen Vetenskap för Hållbar Utveckling Ett svenskt globalt initiativ
Läs merKlimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet
1970 Klimat och Mat Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet 160 Antropogen växthuseffekt 140 120 Naturlig växthuseffekt,
Läs mer1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000
Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig
Läs merVad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor)
Lektion 21 SCIC 28/02/2014 TEMA: KLIMATÅTGÄRDER A. Äta klimatsmart a. Vad handlar det om? 1. Vad äter Maja och hennes barn? 2. Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor)
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Läs merMätningar av tungmetaller i. fallande stoft i Landskrona
Miljöförvaltningen Mätningar av tungmetaller i fallande stoft i Landskrona 2012 Victoria Karlstedt Rapport 2013:4 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona Sammanfattning Sedan 1988 har kontinuerliga luftmätningar
Läs merUtan blommor dog mammutarna ut
Krönikan är en kortare typ av tidningstext där en krönikör för fram sina egna åsikter och tankar i ett dagsaktuellt ämne. De flesta stora tidningar och tidskrifter publicerar flera krönikor inom olika
Läs merEG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
1 (5) Näringsdepartementet Enheten för energi, skog och basindustri 103 33 Stockholm EG- kommissionens förslag till direktiv om handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom Europeiska unionen (KOM(2001)581)
Läs merAllmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
Läs merFramtidsklimat i Kalmar län
KLIMATOLOGI Nr 26, 2015 Framtidsklimat i Kalmar län enligt RCP-scenarier Gunn Persson, Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra Ohlsson,
Läs merKonsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
Läs merKvantfysik - introduktion
Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:
Läs merMITT I RYMDEN. Lärarhandledning
MITT I RYMDEN Lärarhandledning 1 Gör en resa ut i rymden och upptäck hur det är att bo, leva och jobba på en rymdstation. Hur gör astronauterna när de går på toaletten och varför är de fastspända när de
Läs merKlimatzoner & växtlighet
Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst
Läs merHur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv?
Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende och nya hastighetsgränser utifrån en bussförares perspektiv? NTF Skåne 2009 Hur kör vi egentligen en undersökning om trafikanters beteende
Läs merVÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR
VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser
Läs merNaturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014
Svenska kandidater till Europaparlamentet i valet 2014 Stockholm den 18 februari 2014 Naturskyddsföreningens granskning inför valet till Europaparlamentet 2014 Naturskyddsföreningen bedriver ett omfattande
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den
Läs merEn kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an
N V Ö S En kort information om att odla och plantera på små tomter i 42:an Välkommen till 42:ans lilla trädgårdsbok. Häftet är framtaget för att vi skall få en grön, trygg, och trevlig närmiljö. 2005-2006
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 11.10.2007 KOM(2007) 600 slutlig Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om utnyttjande av medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter
Läs merVA-frågor och klimatförändringar
VA-frågor och klimatförändringar - Ur ett anläggningsägarperspektiv och dess påverkan Anders Fransson Energi- och Miljöcenter TM Borås Energi och Miljö AB Klimatförändringar - globalt Avvikelser från global
Läs merDIAGRAM 1 - Nedfallsmätningar (krondropp) i Klintaskogen i Höörs kommun av svavel och kväve. Källa: IVL.
Bara naturlig försurning Den av människan orsakade försurningen, som under det senaste århundradet ökade kraftigt, har under de senaste årtiondena nu börjat avta. Industrialiseringen och den ökande energianvändningen
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 20 december 2007 (OR. en) 11488/1/07 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2006/0206 (COD)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 december 2007 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2006/0206 (COD) 11488/1/07 REV 1 ENV 379 COMER 117 SAN 145 CODEC 758 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Gemensam
Läs merFyra grader förändrar Sörmland
Fyra grader förändrar Sörmland För femtusen år sedan växte vindruvor, murgröna och bokskog på de sörmländska markerna. De första bönderna vid Vrå utanför Katrineholm odlade korn, vete och hirs i ett behagligt
Läs merKLIMATRAPPORT FÖR SKÅNE. 2Skåne och klimatarbetet
KLIMATRAPPORT FÖR SKÅNE 2Skåne och klimatarbetet Klimatrapporten fem delar om Skåne och klimatet Region Skånes klimatberedning har studerat hur vi i Skåne kan minska vår klimatpåverkan och anpassa oss
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2001/2216(COS) 9 januari 2002 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens meddelande Fotgängarskydd Åtagande
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merProva att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.
SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna
Läs merHur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län
Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med
Läs merBevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning
Läs merPM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100
PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100 Innehåll 1 Riktlinjer för bebyggelse och översvämningsrisk... 1 1.1 Ökande översvämningsrisk och principer för att hantera
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism 12 juli 2001 ARBETSDOKUMENT om transporters inverkan på hälsan Utskottet för regionalpolitik, transport och turism Föredragande:
Läs mer1(5) Datum 2015-07-03. Diarienummer. Mirjam. Nykvist Energi- fotavtryck
1(5) Datum 2015-07-03 Diarienummer VDMB 2014-000059 Mirjam Nykvist Energi- och klimatrådgivare Program för Krylbo Utveckling mot en lockande, grön, miljövänlig ekostadsdel Beräkning av ekologiska fotavtryck
Läs merKlimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning
Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning I början Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) till högteknologisk, tillämpad forskning SMHI en myndighet under
Läs merKommissionens meddelande (2003/C 118/03)
20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN. Bilaga till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 20.12.2006 SEK(2006) 1685 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONEN Bilaga till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2003/87/EG
Läs merFramtidsklimat i Östergötlands län
KLIMATOLOGI Nr 23, 2015 Framtidsklimat i Östergötlands län enligt RCP-scenarier Magnus Asp, Steve Berggreen-Clausen, Gitte Berglöv, Emil Björck, Anna Johnell, Jenny Axén Mårtensson, Linda Nylén, Alexandra
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:
Fysik Mål Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att: - använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som energi, teknik, miljö
Läs mer2 Väder. Weather. Väder Statistisk årsbok 2012. 22 Statistiska centralbyrån
Väder Weather Väder Statistisk årsbok 2012 2 Väder Weather Sida Page 2.1 Väder...23 Weather 2.2 Rekord i väder...24 Weather records 2.3 Klimat i förändring...25 A changing climate 2.4 Årsmedeltemperaturen
Läs merKapitel 11 Klimat och miljö
270 Kapitel 11 Klimat och miljö Kapitel 11 Klimat och miljö En av de allra viktigaste globala framtidsfrågorna är om vi ska klara av att stoppa klimatförändringarna och få en hållbar utveckling. Klimatförändringarna
Läs mer