EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism ARBETSDOKUMENT. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för regionalpolitik, transport och turism 12 juli 2001 ARBETSDOKUMENT om transporters inverkan på hälsan Utskottet för regionalpolitik, transport och turism Föredragande: Caroline Lucas DT\ doc PE

2 Inledning Under de senaste årtiondena har den ekonomiska tillväxten lett till en betydande ökning av transporter - både person- och godstransporter har mer än fördubblats på de senaste 25 åren. Denna ökning har fått allvarliga konsekvenser för människors hälsa. Under de senaste åren har forskningen medfört en ökad kunskap om sambandet mellan transporter och hälsa och den allmänna medvetenheten har blivit större. Trots detta finns ännu inte något integrerat förhållningssätt på EU-nivå när det gäller transport-, miljö-, och hälsopolitik. Detta är en omständighet som verkligen borde tas i beaktande i diskussionen om ändring av EU:s transportpolitik efter offentliggörandet av kommissionens vitbok. Dessutom innebär den kommande utvidgningen av EU att diskussionen blir ännu mer angelägen då transporternas konsekvenser för miljö och hälsa i flera av kandidatländerna föranleder oro. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism kommer därför att utarbeta ett initiativbetänkande för att placera denna fråga på EU:s dagordning. En utskottsdiskussion på grundval av föreliggande arbetsdokument och en utfrågning kommer att bilda underlag för betänkandet. Föreliggande arbetsdokument kommer att utgöra grundval för diskussionen genom att: 1. ge en översikt över de viktigaste hälsoproblemen i samband med transporter, 2. ange huvuddragen i initiativ som tagits på alleuropeisk nivå under senare tid och klarlägga var ytterligare arbete erfordras, 3. lägga fram frågor som kan diskuteras vid en utfrågning, 4. framföra möjliga prioriteringar och påvisa den roll som Europaparlamentet skulle kunna spela. 1. Hälsoproblem som följd av transporter Trafikolyckor är en av de mest uppenbart negativa effekterna när det gäller transporters inverkan på människors hälsa. Trots att antalet dödsfall till följd av trafikolyckor gradvis har minskat leder de fortfarande till cirka dödsfall och mer än 3 miljoner skadade inom Europeiska unionen varje år. Var tredje person kommer att behöva sjukhusvård en gång i livet till följd av trafikolycka. Trafikolyckor är den främsta orsaken till dödsfall och till intagning på sjukhus för personer under 45 år (källa: Europeiska transportsäkerhetsrådet) och leder till fler förlorade levnadsår än hjärtsjukdomar och cancer. Den verkliga kostnaden för samhället när det gäller trafikolyckor har uppskattats till mer än 160 miljarder euro årligen vilket motsvarar 2 procent av EU:s BNP. Detta är ett enormt pris att betala med tanke på att kostnadseffektiva lösningar som kan godtas av allmänheten finns att tillgå. Bättre hastighetskontroll kan minska genomsnittshastigheten med 5 km/tim och skulle kunna förhindra mer än dödsoffer och skadade årligen inom EU. Om de lägre talen för användande av bilbälten höjdes till den bästa nivån internationellt skulle liv kunna räddas årligen inom EU:s medlemsstater. Konkreta åtgärder när det gäller skyddet i bilar vid sidokollision liksom bruket av alkohol skulle också kunna bidra till att minska problemet. Trafikolyckor är emellertid långtifrån den enda negativa effekten av transporter på människors hälsa. En mängd andra mindre påtagliga effekter följer i rutan nedan. PE /6 DT\ doc

3 Brist på fysisk rörlighet Enligt Världshälsoorganisationens undersökning Global Burden of Disease (sjukdomar som en global börda) är fysisk passivitet den efter tobaksrökning viktigaste riskfaktorn för hälsan i västvärlden. Ändå skulle en halvtimmes måttlig fysisk aktivitet per dag (t.ex. att promenera eller cykla) leda till en minskning med 50 procent beträffande risken för hjärtsjukdom, vuxendiabetes och övervikt. Gasformiga utsläpp Gasformiga utsläpp kan påverka andningsfunktioner och leda till andra hälsoproblem och sjukdomar såsom cancer och hjärtkärlsjukdomar. Välkända exempel på gasformiga utsläpp är: dieselpartiklar (orsakar cancer hos djur och människor), bensen (kan vara det ämne som orsakar leukemi hos barn), ozon (kan orsaka reducerade lungfunktioner och allergier), kväveoxider (NOx). Utsläpp från nya fordon är upp till 95 procent mindre än från fordon tillverkade före Trots att fordon numera relativt sett förorenar i mindre utsträckning utjämnas ändå effekten i absoluta tal av ett ökat antal fordon lagt till ett ökat antal resor och en ökad längd på resorna. I en undersökning nyligen fann man att luftföroreningar orsakar högre dödlighet än trafikolyckor 1. Av undersökningen, som genomfördes i Österrike, Frankrike och Schweiz, framkom att dödsfall årligen beror på luftföroreningar (6 procent av alla dödsfall). Ungefär hälften av alla dödsfall orsakade av luftföroreningar kunde hänföras till motordriven trafik. Det motsvarar ungefär två gånger antalet dödsfall orsakade av trafikolyckor i de aktuella länderna. Partiklar Partiklar som bildas exempelvis genom slitage av däck kan skada lungfunktioner och framkalla allergier. Buller Ungefär 450 miljoner människor i Europa (63 procent av befolkningen) är utsatta för bullernivåer som leder till betydande obehag, störningar vid samtal och orolig sömn. Buller kan också påverka koncentration och minnesfunktioner och kan leda till stress och (indirekt) hjärtkärlsjukdomar. Människor som bor i närheten av flygplatser, hamnar och transportinfrastruktur kan antas vara särskilt berörda. En ny undersökning genomförd av Londons universitet rörande barn runt flygplatsen Heathrow har nyligen gjort känt att de barn som var utsatta för kraftigt flygplansbuller hade sämre läsförmåga. Den slutsats som dras är att barn i områden nära flygplatser eller under flygbanor "undervisas i en miljö som är ogynnsam för inlärning". Övrigt: Optisk stress, psykosociala effekter av transporter (t.ex. som resultat av uppsplittringen av samhällen, isolering), strålning, elektronisk smog Det finns en mängd olika mindre kända, direkta eller indirekta effekter på hälsan. I de flesta fall fordras ytterligare forskning för att klarlägga problemets fulla omfattning. 1 "Inverkan på folkhälsan av trafikrelaterade luftföroreningar utomhus: En europeisk bedömning", Kunzli, N et al. The Lancet, 356: (2000). DT\ doc 3/6 PE

4 2. Nyligen tagna initiativ Under den tredje ministerkonferensen om miljö och hälsa (London, juni 1999), antog Europas ministrar Världshälsoorganisationens stadga om transport, miljö och hälsa. Ministrarna uppmanade Världshälsoorganisation och Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa att framställa en översikt av gällande avtal i samband därmed och att lägga fram vidare rekommendationer. Detta ledde till att en sammanfattande rapport offentliggjordes i januari Den sammanfattande rapporten kommer fram till att nuvarande politik inte säkrar transporters hållbarhet på ett tillfredsställande sätt när det gäller konsekvenser för hälsa och miljö. Författarna rekommenderade därför att en så kallad ramkonvention utarbetas. En sådan konvention skulle genom att formulera gemensamma normer vilka kan specificeras i protokoll binda de inblandade parterna och samtidigt lämna utrymme för flexibilitet och tillägg. År 2002 kommer berörda europeiska ministrar att besluta huruvida de skall inleda förhandlingar om en sådan alleuropeisk ramkonvention. Inom EU har det inte funnits något sådant integrerat, förebyggande tillvägagångssätt trots att begreppet hållbara transporter (med betoning på miljöaspekten) har förts fram i flera strategidokument 3. Dessutom har kommissionen nyligen föreslagit lagstiftning om transportsäkerhet och miljö vilken direkt eller indirekt kan främja hälsan (t.ex. en ändring av förordningen om luftföretags skadeståndsansvar vid olyckor och ett direktiv om obligatorisk användning av bilbälten). Vi kan inte förvänta oss ytterligare resultat av ännu fler miljöregler. Grundläggande förändringar av politiken avseende transporter och av människors beteende vid förflyttningar är absolut nödvändiga för att bidra till lösningen av problemen. 3. Utfrågning Innan initiativbetänkandet utarbetas kommer en utfrågning att anordnas i november. Denna kommer att utgöra ett viktigt tillfälle för föredraganden och medlemmarna i utskottet för regionalpolitik, transport och turism att lära sig mer om: brister inom pågående forskning och gällande lagstiftning, och möjligheter till fortsatt arbete, arbetet som utförs på det aktuella området av Världshälsoorganisationen och andra organisationer av betydelse, möjligheten att genom EU:s transportpolitik förebygga hälsoproblem. 4. Prioriteringar och parlamentets roll Förhållandet mellan transporter och hälsa är en mycket omfattande fråga. Det finns ett behov av att formulera tydliga prioriteringar och att verkligen ge befintliga initiativ ett mervärde. Följande tre frågor skulle enligt föredraganden kunna läggas fram som en grund för 2 Översikt över instrument av betydelse för transporter, miljö och hälsa, och rekommendationer för vidare åtgärder - sammanfattande rapport (FN:s ekonomiska kommission för Europa/Världshälsoorganisationens regionala Europakontor, 17 januari 2001). 3 T.ex. meddelandet från kommissionen "En hållbar utveckling i Europeiska unionens städer: Ett handlingsprogram (KOM(1998) 605) och förslaget om beslut om en gemenskapsram för samarbete för en hållbar utveckling av transporter i städerna (november 1999). PE /6 DT\ doc

5 diskussionen även om också andra frågor kan behöva behandlas: 1. Integrering av transport-, miljö-, och hälsopolitik Miljö- och hälsopolitiken borde vara bättre integrerade i transportpolitiken. Skyldigheten att integrera miljöpolitiken stadgas redan i artikel 6 av EG-fördraget. Flera medel finns att tillgå för att nå detta mål: Miljö- och hälsovårdsmyndigheter bör systematiskt rådfrågas innan beslut fattas om transportpolitik och fysisk planering. Kostnads- och intäktsanalyser för transportprojekt och transportpolitik bör även innehålla en hälsokomponent; särskilda bedömningar av hälsokonsekvenser skulle kunna utvecklas eller integreras med strategiska miljöbedömningar. Externa kostnader för transporter, däribland hälsokostnader, bör göras interna. System bör upprättas där bilförsäkringspremier mer exakt avspeglar de verkliga riskerna och den fulla kostnaden för olyckor. 2. Att rikta uppmärksamheten på högriskgrupper Sårbara grupper såsom barn, fattiga, sjuka eller funktionshindrade och gamla samt anställda inom transportindustrin löper större risker (se nedanstående ruta). Genom att utveckla en tydlig bild av den (ackumulerade) risk de är utsatta för skulle man få en bättre förståelse av problemets allvar. Att utgå från specifika (grupper av) människor när det gäller att vidta åtgärder kan vara ett sätt att öka den allmänna medvetenheten och kan leda till ändrat beteende. Det skulle också kunna bidra till att prioritera de gemenskapsinitiativ som bör tas. Sårbara människor såsom barn, fattiga, sjuka, funktionshindrade och gamla På grund av sin begränsade förmåga att uppfatta trafikfaror löper barn en större risk att råka ut för olyckor. En tredjedel av de personer som skadas allvarligt eller som dör i olyckor är under 25 år. Små barn är också mer mottagliga för luftföroreningar då de färdas i bil. Samtidigt bidrar rädslan för olyckor till att man undviker att cykla och promenera och totalt sett minskar sin regelbundna fysisk aktivitet vilket ökar de hälsorisker som har att göra med en stillasittande livsstil. Med andra ord: Genom att akta sig för en hälsorisk kan man utsätta sig för en annan. Sjuka eller gamla människor kan vara mer känsliga för effekterna av transporter än de med god hälsa eller yngre. Fattiga människor som inte har råd med (enskilda) transporter kan bli socialt isolerade. Anställda inom transportsektorn/personer som reser regelbundet Vissa människor är på grund av sitt arbete oftare utsatta för hälsofaror relaterade till transporter. Exempel på detta är flygplansbesättningar och bil- eller lastbilsförare vilka är utsatta för dålig luftkvalitet i flygplan eller fordon och löper större risk att råka ut för olyckor. Även det faktum att de sitter i samma ställning under lång tid påverkar hälsan på ett negativt sätt. Ett särskilt exempel på detta är djup ventrombos orsakad av sittande i ett begränsat utrymme under långa flygresor. DT\ doc 5/6 PE

6 3. Främjande av icke-motoriserade transporter Icke-motoriserade transporter kan spela en viktig roll när det gäller att lösa flera av de hälsoproblem som beskrivs ovan. 50 procent av de sträckor som människor reser inom EU är kortare än 5 km. Cykling och promenader är realistiska alternativ i dessa fall. En strategi för att främja och underlätta cykling och promenader kan därför betraktas som något det råder brist på i gemenskapens nuvarande transport- och hälsopolitik, och åtgärder i detta avseende skulle kunna vidtas som komplement till nationella eller regionala initiativ. Hittills har promenader och cykling utelämnats i EU:s transportinitiativ. Exempelvis hänvisar inte kommissionens meddelande om EU:s politik och åtgärder för att minska växthusgaser (KOM (2000) 98) till promenader och cykling som medel för att minska transporternas inverkan på utsläppen. Konkreta åtgärder för främjande av icke-motoriserade transporter på europeisk nivå skulle kunna vara att ge stöd till följande: kampanjer som leder till ändrat beteende, även innefattande t.ex. arbetsgivare vilka har ett intresse av att de anställda är friska, utbyte av nationella erfarenheter och forskning, t.ex. om nationell/regional politik gällande cykling, promenader och cykling som inslag i en politik för intermodala allmänna kommunikationer (t.ex. cyklar på tåg), integration av hälsovillkor i planering av transporter och fysisk planering. Parlamentets roll Europaparlamentet skulle kunna driva på kommissionen, rådet och de enskilda medlemsstaterna att vidta åtgärder rörande ovannämnda prioriteringar. Europaparlamentet skulle kunna föregå med gott exempel genom att säkra beaktandet av hälsoaspekter i förslag från kommissionen om transportlagstiftning. Parlamentet skulle aktivt kunna stödja de initiativ för området ifråga vilka kommer från FN:s ekonomiska kommission för Europa och Världshälsoorganisationen (t.ex. den föreslagna ramkonventionen), och försöka genomföra dessa initiativ på EU-nivå samt främja samarbete mellan EU och andra internationella organisationer. PE /6 DT\ doc