*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik 7 februari 2003 PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2003/...(AVC) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om Maltas ansökan om att bli medlem av Europeiska unionen (AA-AFNS 1-6 C5-.../2003 (2003/...(AVC)) utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik Föredragande: Ursula Stenzel PR\ doc PE

2 PE /7 PR\ doc

3 INNEHÅLL Sida PROTOKOLLSIDA...4 FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION...5 MOTIVERING...6 PR\ doc 3/7 PE

4 I en skrivelse av den... begärde rådet, i enlighet med artikel 49 i EG-fördraget, att parlamentet skulle ge sitt samtycke till Maltas ansökan om att bli medlem av Europeiska unionen (AA-AFNS 1-6 (2003/...(AVC)). Vid plenarsammanträdet den... tillkännagav talmannen att denna ansökan och förslaget till fördrag om Maltas anslutning hänvisats till utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik, som utsetts till ansvarigt utskott (C5-.../2003). Vid utskottssammanträdet den... utsåg utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik Ursula Stenzel till föredragande. Vid utskottssammanträdet/utskottssammanträdena den... behandlade utskottet ansökan om medlemskap, förslaget till anslutningsfördrag, kommissionens yttrande och förslaget till rekommendation. Vid detta sammanträde/det sistnämnda sammanträdet godkände utskottet (enhälligt) förslaget till lagstiftningsresolution med röster för,... röster emot och nedlagda röster. Följande ledamöter var närvarande vid omröstningen:... (ordförande/ordförande för sammanträdet), (vice ordförande), Ursula Stenzel (föredragande),, (suppleant för ), (suppleant för... i enlighet med artikel i arbetsordningen),... och... Rekommendationen ingavs den... PE /7 PR\ doc

5 FÖRSLAG TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTION Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets beslut om Maltas ansökan om att bli medlem av Europeiska unionen (AA-AFNS 1-6 C5- / / (AVC)) (Samtyckesförfarandet) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av Maltas ansökan om att bli medlem av Europeiska unionen, med beaktande av den begäran om samtycke som rådet översänt i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget (C5- /2003), med beaktande av kommissionens yttrande (KOM(2003)...) med beaktande av förslaget till fördrag om Cyperns, Republiken Tjeckiens, Estlands, Ungerns, Lettlands, Litauens, Maltas, Polens, Slovakiens och Sloveniens anslutning till Europeiska unionen, med beaktande av artiklarna 86 och 96.6 i arbetsordningen, med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik (A5- /2003), och av följande skäl: A. Villkoren för kandidatländernas anslutning och de anpassningar som deras anslutning medför har skrivits in i förslaget till anslutningsfördrag, och Europaparlamentets samtycke skall inhämtas, om betydande ändringar skulle göras av denna text. B. Detta samtycke kommer inte att avgöra Europaparlamentets ståndpunkt till justeringen av budgetplanen för att tillgodose utvidgningen i enlighet med artikel 25 i det interinstitutionella avtalet av den 6 maj Europaparlamentet ger sitt samtycke till Maltas ansökan om att bli medlem i Europeiska unionen. 2. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Malta. PR\ doc 5/7 PE

6 MOTIVERING Europaparlamentet har alltid stött Maltas ansökan om medlemskap i Europeiska unionen. Parlamentet tog med beklagande del av att ansökan vilade under två år och välkomnade att ansökan om medlemskap förnyades i september 1998, och att Europeiska rådet i Helsingfors den december 1999 beslutade att inleda anslutningsförhandlingarna med Malta. Avslutningen av förhandlingarna med Malta vid Europeiska rådet i Köpenhamn den december 2002 samt utskrivandet av anslutningsfördraget, som föreligger för omröstning med denna resolution, är tills vidare slutpunkten i en utveckling som Europaparlamentet har följt och understött. Den lilla ö-staten Malta är ett land som är djupt präglat av europeisk kultur och historia med ett utsatt geopolitiskt läge. Dess integrering i Europeiska unionen kan betraktas som en del av den historiska process som avslutar Europas delning och befäster demokratin på hela kontinenten. Som alla anslutningskandidater har även Malta behövt fatta genomgripande politiska och ekonomiska beslut för att uppfylla Köpenhamnskriterierna. Som kommissionen redogjorde för i sin senaste återkommande rapport uppfyller Malta de politiska kriterierna och har en fungerande marknadsekonomi, som kan hålla stånd mot den inre marknadens konkurrenstryck. Därmed uppfyller Malta det andra Köpenhamnskriteriet. Dessutom kunde Malta genom sin genomförda och planerade överföring av EU:s regelverk övertyga kommissionen och medlemsstaterna om att landet vid tidpunkten för inträdet kommer att ha genomfört gemenskapens regelverk med tillhörande övergångsbestämmelser i maltesisk lagstiftning och att förvaltningen och domstolarna kan tillämpa denna lagstiftning. Därmed uppfyller Malta även det tredje Köpenhamnskriteriet. De viktiga anpassningarna till Europeiska unionen har lett till en modernisering av landets ekonomiska strukturer, vilket gjorde att man klarade språnget från skyddat ö-samhälle till en ekonomi som klarar konkurrensen på den inre marknaden. Att detta sker med de nödvändiga övergångsfristerna (sju år för varven och en de facto-avskrivning av skulder, en i praktiken icke tidsbegränsad kontroll i samband med dubbel bosättning, en i praktiken obegränsad övergångsfrist beträffande momsbefrielsen för livsmedel och läkemedel samt möjligheten att till 2014 bevilja två typer av stöd till jordbruket, både direktbetalningar från EU och maltesiskt stöd) vittnar om hårda men med avseende på resultatet framgångsrika förhandlingar för båda sidorna. Inte bara när det gäller omstruktureringen av vissa känsliga områden som varven, utan även när det gäller privatiseringen av hittills statliga monopolföretag, har emellertid Maltas anslutningsprocess fått en positiv effekt även för landets europeiska partner. Som särskilt lyckat exempel kan man nämna privatiseringen av Maltas flygplats, då man verkligen kan tala om ett uppvisningsprojekt, där både de framtida hänsynen till Schengen och de existerande huvudtrafiklederna till och från EU spelade en roll. Ytterligare privatiseringar är planerade för 2003, till exempel av frakthamnsterminalen, Mediterranean Offshore Bunkering Company och det nationella lotteribolaget. Dessutom pågår förhandlingar om privatisering av statens andel av Bank of Valletta. Allt detta pekar på Maltas europeiska orientering. När det gäller finansieringspaketet får Malta en generös budgetmässig kompensation, som endast överträffas av EU:s bidrag per person till de baltiska länderna. Till 2006 får Malta totalt PE /7 PR\ doc

7 180 miljoner euro, dvs. 60 miljoner euro om året. Den enda skönhetsfläcken, som det gäller att avlägsna före undertecknandet i Aten, skulle möjligen vara ökningen av antalet parlamentsplatser till Luxemburgs mandat, nämligen sex. Föredraganden förordar Maltas anslutning till Europeiska unionen. PR\ doc 7/7 PE