Nyhetsbrev om inre marknaden

Transkript

1 NR. 13 Inre marknadsenheten Richard Rosengren Nyhetsbrev om inre marknaden Detta nyhetsbrev redogör kortfattat för vad som händer och har hänt på den inre marknaden. Det är indelat i tre delar: horisontella frågor, sektorsfrågor och kalendarium. Nyhetsbrevet skickas ut varannan vecka. Den nya EU-kommissionen DEL I Efter att EU:s stats- och regeringschefer godkänt den nya kommissionen vid toppmötet i Bryssel för drygt två veckor sedan röstade slutligen även Europaparlamentet JA i torsdags. Det skedde efter en stundtals häftig diskussion, bl.a. efter anklagelser om att den franske kommissionären Jaques Barrots skulle ha varit dömd till villkorligt fängelse för förskingring av partimedel år 2000, vilket visade sig stämma. Men domen hade omedelbart upphävts genom en amnesti från Även de två nya namnen italienaren Franco Frattini och letten Andris Piebalgs fick godkänt, efter att tidigare ansetts som skickliga och komptenta av de utskott som frågat ut dem. Omdömet om ungraren Laszlo Kovacs, med tull och skattefrågor som ny portfölj, var också positivt, om än lite mer försiktigt. Men röstsiffrorna visade alltås till slut på ett relativt starkt stöd för Barrosso-kommissionen. Den nya kommissionen som skulle ha tillträtt den 1 november tillträdde igår den 22 november och ser ut enligt följande. José Manuel Durão BARROSO, Portugal, ordförande i kommissionen. Margot WALLSTRÖM, Sverige, blir förutom vice ordförande även den som får ansvaret för kommissionen i händelse av Barrossos frånvaro. Hennes nyinrättade portfölj får närmast betecknas som en utmaning. Hon får ansvar för kommissionens kontakter med ministerrådet, EUparlamentet och de nationella parlamenten i medlemsstaterna. Uppdraget innebär att marknadsföra EU, att legitimera EU hos medborgarna. Inte minst viktigt blir att försöka få medborgarna i dem medlemsstaterna som ska hålla folkomröstning att rösta ja till konstitutionen. BOX 6803, STOCKHOLM BESÖKSADRESS: DROTTNINGGATAN 89 TELEFON , FAX POSTGIRO internet:

2 Sida 2(7) Charlie McCREEVY, Irlands nuvarande finansminister som blir ansvarig för inre marknaden. Peter MANDELSON, Storbritannien, f.d. näringsminister i Blairs regering, blir nu handelskommissionär med ansvar för den gemensamma handelspolitiken och därmed WTO-frågorna. Louis MICHEL, Belgiens utrikesminister får ansvar för biståndsfrågorna. Vladimír ŠPIDLA, Tjeckiens avgående premiärminister blir ansvarig för sysselättning, sociala frågor and jämställdhet. Mariann FISCHER BOEL, Danmarks nuvarande jordbruksminister som också i kommissionen får ansvar för dessa frågor, den så kritiserade jordbruksportföljen. Günter VERHEUGEN, Tysklands nuvarande kommissionär är en av de sex nuvarande kommissionärerna som för förnyat förtroende och en av de tyngsta portföljerna. Han blir ansvarig för industri och företagande och därmed även för den s.k. Lissabonstrategin, som konkret handlar om att avreglera arbetsmarknaden och öka friheten för kapitalet. Siim KALLAS, Estlands tidigare statsminister som för revision och bedrägeribekämpning. Därutöver blir han vice ordförande. Stavros DIMAS, Greklands nuvarande kommissionär som tar över Wallströms portfölj och blir ansvarig för miljöfrågorna och därmed skall försöak ro i land den nya kemikaliestrategin - REACH. Joaquín ALMUNIA, en de nuvarande spanska kommissionärerna som får fortsatt förtroende att för den viktiga ekonomiportföljen med bl.a. EMU som ansvar. Jacques BARROT, en av två fransmän i den nuvarande kommissionen med ansvar för regionalpolitiken, blir en av de sex vice ordförandena och tar över transportfrågorna. Franco FRATTINI, Italien, jurist och f.d. utrikesminister, blir förutom vice ordförande ansvarig för rättsliga och inrikesfrågor, vilket betyder att han får ansvar för både terrorismbekämpning och migrationsfrågor. Markos KYPRIANOU, Cyperns f.d. finansminister, blir ansvarig för hälso- och konsumentskydd. Andris PIEBALGS, Lettland, f.d. finansminister och vice utrikesminister, med ansvar för energi i den nya kommissionen.

3 Sida 3(7) Dalia GRYBAUSKAITE, Litauens f.d. finansminister, blir ansvarig för EU:s budget. Viviane REDING, Luxemburgs nuvarande kommissionär som får förnyat förtroende men en ny portfölj: IT- och mediafrågor. László KOVÁCS, Ungern, ytterligare en f.d. utrikesminister som f.n. är vice ordf. i Socialist International, får ansvar för skatter och tullunionen. Joe BORG, Maltas utrikesminister, kommer att ansvara för fiskefrågorna. Neelie KROES, Nederländerna får återigen ansvar för den prestigefulla konkurrensportföljen. Kroes har tidigare bl.a. varit ordförande för ett privatuniversitet och får f.n. betecknas som styrelseproffs. Benita FERRERO-WALDNER, Österrikes utrikesminister med ansvar för EU:s utrikesrelationer och europeiska grannländer. Frågan är hur stor makt hon får med tanke på den kommande utrieksminister posten som finns inskriven i konstitutionen. Danuta HÜBNER, Polens Europaminister som får ansvar för regionalpolitiken. Janez POTOCNIK, Sloveniens Europaminister får ansvar för forskning och utveckling. En högt pioriterad fråga inom unionen, inte minst med tanke på Lissabonstrategin. Ján FIGEL, Slovakien, parlamentsledamot, får ansvar för utbildning, arbetspraktik, kultur och språkfrågor. Olli REHN, Finlands nuvarande kommissionär får hand om en portfölj som svalnat lite, nämligen utvidgningen. Närmast på tur står Rumänien och Bulgarien och knackar på dörren till EU. Därutöver sitter Turkiet och Kroatien i väntrummet. Toppmötet i Bryssel den 4-5 november Förutom den nya kommissionen ägnades en stor del av mötet att diskutera hur långt EU kommit på vägen för att nå målen i Lissabonstrategin, det vill säga att EU ska bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi Diskussionen fördes mot bakgrund av den nyligen framlagda Wim Kok-rapporten som visar en ganska mörk bild av vad EU-länderna lyckats åstadkomma.

4 Sida 4(7) Därutöver enades medlemsländerna om att anta det s.k. Haagprogrammet som innebär att EU om fem år ska ha en gemensam asyloch invandringspolitik. Ett viktigt steg på vägen var beslutet att slopa rätten till medlemsländernas veto i asyl- och invandringsfrågor. Vid diskussionen om hur EU ska bli bättre på att kommunicera med medborgarna uppmuntrades fortsatta diskussioner och många av ledarna ställde sig även positiva till förslaget om offentliga TV-sända debatter före och efter rådets möten. Läs slutsatserna från toppmötet: L&aged=0&language=SW&guiLanguage=en Dags att förbereda nya medlemsländer för euron Samtliga nya medlemsländer strävar efter att gå med i euro-samarbetet någon gång mellan 2007 och Av dem planerar fyra, Estland, Cypern, Litauen och Slovenien, att delta redan Med undantag för Cypern är dessa länder sedan i somras med i EU:s växelkurssamarbete ERM, som är sista fasen innan ett medlemskap i EMU. I kommissionens lägesrapport om hur väl förberedda de nya medlemsländerna är för eurosamarbetet är slutsatsen att övergången kommer att gå enklare denna gång än när nuvarande euroländer gick med. Dels kan man utgå från erfarenheter från förra övergången, dels känner invånarna i de nya medlemsländerna redan till euron och så många som hälften har använt sig av valutan. Enligt kommissionen är det hög tid att börja förbereda länderna för inträdet med tanke på att förberedelserna för nuvarande euroländer tog sex år. L&aged=0&language=EN&guiLanguage=en DEL II Större andel statsstöd i nya EU-länder De nya medlemsländerna använder mer pengar till statsstöd än de gamla. Det visar den senaste rapporten om statsstöd inom EU. Medan genomsnittet statsstöd för de gamla medlemsländerna ligger på 0,4 % av BNP, är andelen i de nya 1,42 %. Siffran har dessutom ökat från 4

5 Sida 5(7) miljarder 2000 till strax under 8 miljarder Ökningen motiveras med den omstrukturering som länderna gått och fortfarande går igenom från plan- till marknadsekonomi, och enligt rapporten är det ett övergående problem. Allra mest statsstöd betalades ut i Polen, cirka 2,4 miljarder per år, följt av Tjeckien 1,9 miljarder. Mest stöd i förhållande till BNP betalades ut av Malta (3,9 %). L&aged=0&language=en&guiLanguage=en Elkomponenter måste hålla måttet Det måste finnas en garanti för att elektroniska komponenter håller måttet. I ett förslag till nytt direktiv förespråkar kommissionen att vissa säkerhets- och kvalitetskrav ska gälla för elektroniska komponenter i bilar inom EU. Enligt kommissionen är säkerhetskrav på elektroniska komponenter lika viktiga som krav på att andra bildelar är säkra. I dagens bilar är det ofta elkomponenter som styr viktiga funktioner som kontrollsystem eller airbags. Bland annat föreslår kommissionen att en gemensam märkning införs som garanti för god säkerhet. Läs mer: L&aged=0&language=EN&guiLanguage=en Godkänt att ICA går samman med finsk matvaruhandlare Kommissionen ger klartecken åt svensk/norska ICA att gå samman med finländska livsmedelsdetaljisten Kesko Oy. Det gemensamma företaget kommer att sikta in sig på att sälja dagligvaror i snabbköp och stormarknader i de baltiska länderna. Kommissionen granskade om det nya företaget skulle få alltför stor dominans på den baltiska marknaden, eftersom både Kesko och ICA är ledande inom livsmedelshandeln i Finland respektive Sverige och Norge. Slutsatsen är att trots nuvarande dominans kan det gemensamma företaget utsättas för konkurrens. Detaljhandeln i Baltikum är fortfarande under stark tillväxt. Dessutom är det relativt enkelt för nya företag att komma in på marknaden.

6 Sida 6(7) L&aged=0&language=SW&guiLanguage=en Stärkt kamp mot privatkopiering i tredje land EU kämpar vidare mot piratkopiering och förfalskning. Denna gång har turen kommit till förfalskningar som görs i länder utanför EU. Kommissionen har just antagit en handlingsplan för att stärka skyddet för upphovsrätten i tredje land. Handlingsplanen bygger på det skydd för upphovsrätten inom EU som redan är reglerat i EU-lagstiftningen. Men för att kunna komma åt dem som ägnar sig åt förfalskningar i länder utanför EU, samt hindra att varorna säljs till EU, föreslår kommissionen att EU går på djupet med att identifiera i vilka länder kopiering framförallt sker. Genom samarbete med upphovsrättsorganisationer eller inom ramen för WTO är tanken att man sedan ska kunna utöva påtryckning mot länder som inte tillräckligt bekämpar problem som förfalskning och privatkopiering. En annan viktig del i handlingsplanen är att genom information skapa medvetenhet om privatkopiering hos konsumenterna i EU. L&aged=0&language=EN&guiLanguage=en DEL III MÖTESKALENDARIUM November 5-7 Europeiska rådet i Bryssel (toppmöte) 16 Rådsarbetsgruppen för tillväxt och konkurrens - tjänster 19 Rådsarbetsgruppen för tillväxt och konkurrens - tjänster 19 Internal Market Advisory Committe (IMAC) - högnivå Konkurrenskraftsrådet

7 Sida 7(7) December Europeiska rådet i Bryssel (toppmöte) För mer info om möten och rådsarbetsgrupper: AD