Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011"

Transkript

1 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011

2 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6 Utbildningsnivå... 7 Ekonomisk trygghet... 8 Boendesituation... 9 Hälsa 10 Livstillfredsställelse Europeiskt ungdomsindex Tillägg regionala data...14 Bakgrund...14 Chefsbefattning...14 Företagande... 15

3 Inledning 2 Inledning Dagens ungdomar är mer välutbildade, mer internationellt orienterade, mer företagsamma och mer IT-kunniga än tidigare generationer. Det är viktigt att ungdomar ges möjligheter och förutsättningar att använda sina kunskaper och talanger. Hur väl står sig Sverige i ett europeiskt perspektiv när det gäller att ta tillvara potentialen hos den yngre generationen? För att besvara denna fråga har Kreicbergs Utredning & Opinion på uppdrag av sammanställt denna kartläggning av de europeiska ungdomarnas förutsättningar och tillvaro. Vi tittar på arbetsmarknaden, hälsostatus och socioekonomiska faktorer. På detta sätt kan vi redogöra för hur väl svenska ungdomars potential tas tillvara i jämförelse med övriga europeiska länder. Vi använder dessutom jämförelserna för att sammanställa ett europeiskt ungdomsindex för att därigenom ge en bild av var någonstans ungdomarna har störst möjligheter att förverkliga sina ambitioner och drömmar. Men det bör poängteras att det sammanvägda indexet mest ska användas som en fingervisning om skillnader mellan länderna och inte tas som en absolut sanning. Resultaten i denna typ av index beror givetvis på vilka variabler som ingår. Men ungdomar i länder som utmärker sig med låg arbetslöshet, gott hälsotillstånd och goda karriärmöjligheter bör i varje fall ha större möjligheter att utvecklas än ungdomar i länder som inte har dessa förutsättningar.

4 Så utfördes undersökningen 3 Så utfördes undersökningen Europeiskt ungdomsindex 2011 består av åtta delvariabler som på olika sätt belyser ungdomars villkor och möjligheter i samtliga medlemsstater inom EU. Länderna rankas sinsemellan i vart och ett av de ingående momenten. Placeringarna i delvariablerna summeras sedan ihop för vart och ett av länderna. Landet med den lägsta sammanlagda indexsumman placeras högst i det slutliga ungdomsindexet. Delvariablerna i europeiskt ungdomsindex omfattar inte alltid identiska åldersgrupper. I en del fall beror åldersindelningen på olika statistiska indelningar beroende på vilken databas som använts. I andra fall har vi anpassat åldersintervallet efter frågorna. I rapporten framgår det tydligt vilken åldersgrupp som avses för var och en av de ingående delvariablerna. Majoriteten av statistiken som använts för att konstruera indexet har hämtats från olika databaser från den europeiska unionens statistikmyndighet, Eurostat. Ingående variabler Inom ramen för ett europeiskt ungdomsindex har vi försökt täcka in de mest centrala aspekterna av de europeiska ungdomarnas tillvaro och utsiktsmöjligheter. Sammantaget används åtta variabler för jämförelser mellan samtliga medlemsstater. Variablerna kan grovt sett delas in i tre huvudkategorier som samtliga har en betydande vikt för hur ungdomars förutsättningar skiljer sig åt inom EU. Den första kategorin avhandlar arbetsmarknaden och där ingår ungdomsarbetslöshet, egenföretagande, chefsskap och utbildningsnivå. Den andra huvudkategorin omfattar ungdomarnas socioekonomiska tillvaro. Här studeras medianinkomst och ungdomarnas boendesituation. Slutligen avslutas indexet med en kategori som avhandlar ungdomarnas välmående. Här har ungdomar i olika surveyundersökningar fått svara på frågor om sitt hälsotillstånd samt om hur tillfredsställda de känner sig med livet överlag.

5 Ingående variabler 4 Arbetslöshet Ungdomsarbetslösheten är ett viktigt mått för att se hur stora möjligheter de har att utnyttja sin fulla potential. Såväl nu som i framtiden. Flera studier har nämligen visat att arbetslöshet i unga år ger konsekvenser för bland annat inkomstutvecklingen senare i livet 1. Arbetslösheten bland ungdomar tog ordentlig fart under finanskrisens år och än så länge ses inga tendenser på att den skulle börja växla ned. Tvärtom har ungdomsarbetslösheten ökat inom samtliga europeiska länder under det senaste året. I 17 av de 27 medlemsstaterna är minst en av fem ungdomar på arbetsmarknaden utan arbete. Nederländerna har en lång tradition av en låg ungdomsarbetslöshet, vilket troligen beror på landets relativa höga andel deltidsarbete. Trots att även ungdomsarbetslösheten klättrat uppåt i Nederländerna uppvisar man EU:s lägsta nivå. Knappt nio procent av ungdomarna på arbetsmarknaden är utan jobb i landet. Även Österrike och Tyskland redovisar relativa låga noteringar när det gäller ungdomsarbetslösheten. Den överlägset högsta arbetslösheten bland ungdomar hittas i Spanien. Här är fler än fyra av tio ungdomar på arbetsmarknaden utan jobb. Förutom de tre baltiska staterna uppvisar även Grekland och Slovakien en ungdomsarbetslöshet som överstiger 33 procent. Sverige har till skillnad mot många andra medlemsstater haft en relativt stark konjunktur under det senaste året. Trots detta har ungdomsarbetslösheten bitit sig fast på en hög nivå och till och med förvärrats en del. Sverige har den tionde högsta ungdomsarbetslösheten bland samtliga medlemsstater. Var fjärde ung person i Sverige på arbetsmarknaden står utan arbete. Figur 1. Arbetslöshet i åldersklassen år % 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Nederländerna Österrike Tyskland Malta Danmark Luxemburg Slovenien Cypern Tjeckien Storbritannien Finland Rumänien Belgien Portugal Frankrike Bulgarien Polen Sverige Ungern Irland Italien Estland Grekland Slovakien Lettland Litauen Spanien Källa: Eurostat, LFS. 1 Se bland annat Nordström-Skans, Har ungdomsarbetslösheten långsiktiga konsekvenser? IFAU, 2004 och Gartell, Har arbetslöshet i samband med examen från högskolan långsiktiga konsekvenser? IFAU, 2009.

6 Ingående variabler 5 Företagande Möjligheten att driva ett eget företag kan i vissa fall vara ett alternativ till en svag arbetsmarknad. Men det är även en viktig faktor för att ungdomar ska kunna realisera sina drömmar. I Sverige föredrar till exempel hela 40 procent av ungdomarna i åldersklassen år att vara företagare än att vara anställd 2. En tidig introduktion till egenföretagandet kan ge nyttiga lärdomar inför framtiden. Men i jämförelse med den övriga befolkningen är det relativt ovanligt att personer yngre än 25 år driver ett eget företag. Det har sina naturliga orsaker då det många gånger behövs olika typer av nätverk, tillgång till kapital samt erfarenhet. Allt detta tar tid att införskaffa, vilket gör att ungdomar är klart underrepresenterade när det gäller företagande i samtliga medlemsstater. Men även om samtliga undersökta länders ungdomar har ett klart lägre engagemang än den äldre befolkningen finns stora skillnader länderna emellan. I Rumänien är cirka tre procent av åldersklassen år egna företagare. I ytterligare fyra länder, med Nederländerna i topp, ligger andelen på över två procent. Det svagaste ungdomsföretagandet hittas på Irland där mindre än en halv procent av ungdomarna driver ett eget företag. Ytterligare tio länder har ett ungdomsföretagande som understiger en procent, däribland Sverige. Av de svenska ungdomarna driver 0,9 procent ett företag, vilket är den elfte lägsta nivån bland de undersökta länderna. Figur 2. Andel egenföretagare i åldersklassen år ,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Rumänien Nederländerna Slovakien Italien Tjeckien Storbritannien Malta Grekland Cypern Polen Finland Belgien Bulgarien Lettland Österrike Spanien Sverige Portugal Slovenien Litauen Danmark Estland Ungern Frankrike Tyskland Luxemburg Irland Källa: Eurostat, LFS. 2 Källa: Entreprenörskapsbarometern, Tillväxtverket

7 Ingående variabler 6 Chefsbefattningar En viktig aspekt när det gäller ungdomarnas tillvaro är vilka karriärmöjligheter de har och hur väl deras kompetens tas tillvara på arbetsmarknaden. Vi har därför studerat i vilken utsträckning yngre individer har en chefsbefattning i medlemsstaterna. Genom att titta på åldersfördelningen inom olika yrkesgrupper kan vi se hur stor andel av chefsjobben 3 som innehas av yngre personer. När det gäller denna variabel skiljer den sig något från de övriga angående åldersklassen som studeras. Här tittar vi på individer som är år gamla, alltså en vidare definition av unga personer än tidigare. Det finns två orsaker till den utökade definitionen. Dels är statistiken mer tillförlitlig och komplett med den vidare åldersfördelningen. Dels finns det av naturliga skäl få personer med chefsbefattningar som är yngre än 25 år. Men genom att inkludera individer upp till 39 år får vi en bild av hur ungdomarnas möjligheter till snabba karriäravancemang skiljer sig åt mellan olika länder. Denna variabel domineras av de forna öststaterna. I samtliga baltiska stater är till exempel mer än 40 procent av cheferna yngre än 40 år. Rumänien och Polen ligger i den absoluta toppen med en andel på närmare 45 procent. Sverige uppvisar Europas äldsta population när det gäller chefsbefattningar. Endast omkring var fjärde person i chefsposition är yngre än 40 år. Sveriges låga andel av unga individer i chefsbefattning kan delvis förklaras av landets befolkningspyramid där den arbetsföra befolkningen blir allt äldre. Men det är inget unikt för just Sverige, flertalet av de västeuropeiska länderna har liknande åldersfördelning. En ytterligare förklaring är det låga företagandet hos den yngre populationen, vilket gör att få personer är chefer för sina egna företag. Sverige har dessutom en jämförelsevis stor offentlig sektor där unga personer med chefsbefattning är betydligt mer sällsynt än inom den privata sektorn. Figur 3. Andel chefsbefattningar yngre än 40 år % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Rumänien Polen Litauen Lettland Estland Malta Slovenien Irland Slovakien Belgien Storbritannien Ungern Frankrike Portugal Tjeckien Österrike Bulgarien Spanien Grekland Nederländerna Finland Italien Tyskland Cypern Luxemburg Danmark Sverige Källa: Eurostat, LFS. 3 Chefspositioner sorteras under yrkesklass 1 i den internationella yrkesklassificeringen ISCO.

8 Ingående variabler 7 Utbildningsnivå En anledning till att vissa europeiska länder har relativt få unga företagare och unga individer i chefsbefattningar kan vara att deras ungdomar i en relativt högre utsträckning satsar på en högskoleutbildning. Som fjärde delvariabel har vi därför studerat hur stor del av den yngre befolkningen som har en högskoleutbildning 4. Eftersom det är relativt vanligt att ungdomar väntar ett par år med att påbörja sin högskoleutbildning har vi i denna kategori valt att studera befolkningen i åldersklassen år. Cypern har EU:s högsta andel när det gäller högutbildade ungdomar. Av landets åringar har nästan 45 procent en högre utbildning. Därefter följer Irland med en andel på drygt 35 procent. Även Frankrike, Belgien och Storbritannien har en andel som överstiger 30 procent. Lägst andel högutbildade ungdomar hittas i Österrike där endast drygt en av nio individer har genomfört någon form av högre utbildning. Italien och Tyskland uppvisar också relativt få högutbildade ungdomar. Sverige hamnar ungefär vid det europeiska genomsnittet, på plats 12. Knappt en av fyra ungdomar i åldersklassen år har genomfört en högskoleutbildning. Figur 4. Andel högutbildade i åldersklassen år % 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Cypern Irland Frankrike Belgien Storbritannien Spanien Litauen Nederländerna Polen Luxemburg Estland Sverige Lettland Grekland Danmark Malta Portugal Finland Slovakien Ungern Slovenien Tjeckien Rumänien Bulgarien Italien Tyskland Österrike Källa: Eurostat, LFS. 4 I denna rapport definieras högskoleutbildning med den internationella klassificeringen ISCED 5-6, vilket motsvarar en högskoleutbildning i 2-4 år eller forskarutbildning.

9 Ingående variabler 8 Ekonomisk trygghet Ungdomar har av naturliga skäl betydligt lägre inkomster än den äldre populationen. En stor del av ungdomarna studerar, bor hemma hos föräldrarna och arbetsinkomsterna är ofta marginella. Men att leva i ett hushåll med en hög grad av ekonomisk trygghet innebär att ungdomarna har större valmöjligheter. För att belysa skillnader i ungdomars ekonomiska trygghet mellan länderna använder vi oss av en metod som används för att jämföra olika typer av hushåll, där hushållsmedlemmarna definieras som konsumtionsenheter. Det är alltså inte ungdomarnas verkliga inkomster som redovisas utan snarare de hushåll som de tillhör. Här ingår visserligen även singelhushåll för ungdomar, men sett över hela gruppen bor de flesta fortfarande hemma hos föräldrarna. För att hushållen ska kunna jämföras på ett korrekt sätt har en typ av viktning där hushållens sammanlagda disponibla inkomster delas med en på förhand fastställd vikt, beroende på hushållens sammansättning använts. Den klart högsta disponibla medianinkomsten hos hushåll med ungdomar hittas i Luxemburg. Den har visserligen fallit en del under senare år, men uppgår ändå till cirka euro. Irland, Danmark och Österrike följer därefter med inkomstnivåer som överstiger euro. Ungdomarna i de nyaste medlemsstaterna Rumänien och Bulgarien har den lägsta medianinkomsten. I Rumänien uppgår inkomsten endast till knappt euro. Den nedre skalan domineras överlag av de forna öststaterna. Litauen, Polen och Ungern har medianinkomster som understiger euro. De svenska ungdomarna har en relativt hög ekonomisk trygghet. Medianinkomsten för år 2009 uppgick till cirka euro, vilket är en uppgång från året innan med cirka 3 procent. Medianinkomsten för de svenska ungdomarna räcker till en åttondeplacering i kategorin. Figur 5. Disponibel inkomst för hushållsmedlemmar där en medlem är mellan år Luxemburg Irland Danmark Österrike Nederländerna Belgien Finland Sverige Tyskland Cypern Frankrike Storbritannien Italien Spanien Slovenien Malta Grekland Portugal Tjeckien Estland Lettland Slovakien Litauen Polen Ungern Bulgarien Rumänien Källa: Eurostat, SILC.

10 Ingående variabler 9 Boendesituation Boendesituationen är en central del i ungdomars livsmöjligheter. Ett eget boende ger ett betydligt friare liv, men även erfarenheter genom ett ökat ansvarstagande. På grund av det statistiska materialet har vi i denna kategori klassificerat ungdomar som 1834-åringar. Denna kategori domineras av de nordiska länderna. Främst placerar sig Danmark där endast 14 procent av ungdomarna fortfarande bor hemma hos sina föräldrar. Även i Sverige och Finland uppgår andelen till under 20 procent. Botten domineras av nya medlemsstater. I Slovakien bor närmare 7 av 10 ungdomar fortfarande hos föräldrarna. Bulgarien, Malta och Slovenien har också en stor andel kvarboende ungdomar. Figur 6. Andel kvarboende unga vuxna i åldern år % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Danmark Sverige Finland Nederländerna Frankrike Belgien Tyskland Storbritannien Estland Österrike Luxemburg Irland Tjeckien Ungern Spanien Lettland Litauen Cypern Rumänien Grekland Italien Polen Portugal Bulgarien Malta Slovenien Slovakien Källa: SCB, Bondesituationen i Europa.

11 Ingående variabler 10 Hälsa Förutom arbetsmarknad, karriär och socioekonomiska aspekter har givetvis även hälsotillståndet stor betydelse för ungdomars möjligheter och tillvaro. Eurostat genomför årligen undersökningar om invånarnas hälsotillstånd där de svarande uppger hur de upplever sitt hälsotillstånd, från mycket bra till mycket dåligt. I detta index tittar vi på hur stor andel som uppger att deras hälsotillstånd är mycket bra. Det är värt att påminna om att frågeställningen avhandlar den generella fysiska och psykiska hälsan. Övergående sjukdomar, besvär eller skador av engångskaraktär ska alltså inte påverka svaren. Variationen i det självuppfattade hälsotillståndet är mycket stor mellan länderna. Hela 90 procent av Greklands befolkning i åldersklassen år uppger att deras hälsotillstånd är mycket bra. Även Cypern uppvisar en hög andel välmående ungdomar. I Lettland däremot uppger endast 13 procent att hälsotillståndet är mycket bra. Även de två andra baltiska staterna, Estland och Litauen, hamnar i botten när det gäller ungdomarnas hälsotillstånd. I Sverige uppger knappt 60 procent av ungdomarna att deras hälsotillstånd är mycket bra, vilket ger en åttondeplacering i kategorin. Figur 7. Andel unga i åldersklassen år som uppger en mycket god självupplevd hälsa % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Eurostat, SILC. Grekland Cypern Rumänien Irland Österrike Luxemburg Storbritannien Sverige Tjeckien Bulgarien Frankrike Slovakien Belgien Ungern Polen Danmark Tyskland Malta Finland Slovenien Nederländerna Italien Spanien Portugal Litauen Estland Lettland

12 Ingående variabler 11 Livstillfredsställelse Sista komponenten i Europeiskt Ungdomsindex handlar om ungdomarnas uppfattning om hur tillfredsställda de är med livet generellt. I detta omdöme tar givetvis ungdomarna hänsyn till de komponenter som hittills redovisats i indexet. Men det finns många andra aspekter som har betydelse för människors välmående och livstillfredsställelse som inte på ett lätt sätt kan mätas i siffror. Det kan till exempel handla om tillgång och kvalitet på sociala nätverk och olika typer av välfärdsinrättningar. För att dessa aspekter ska bli representerade i indexet har vi som sista komponent använt oss av en undersökning där de europeiska ungdomarna fått betygsätta hur tillfredsställda de generellt sett är med sin livssituation. Betygsskalan går från 0 till 10, där 10 betyder att man är helt och hållet tillfredsställd med sin tillvaro. På grund av det statistiska materialet har vi i denna kategori använt oss av åldersgruppen år. I denna kategori domineras toppen av de nordiska länderna. De finska ungdomarna är de som uppger sig vara mest tillfredsställda med sin livssituation. Tätt därefter kommer Sverige och Danmark. Dessa tre länder är de enda som har ett betyg som överstiger 8 på betygsskalan. Figur 8. Genomsnittligt betyg på livstillfredsställelse i åldersgruppen år. 9 8 Källa: Second European Quality of Life Survey, Subjective well-being in Europe Finland Sverige Danmark Nederländerna Slovenien Malta Luxemburg Frankrike Belgien Spanien Irland Polen Estland Storbritannien Litauen Cypern Tyskland Grekland Tjeckien Österrike Slovakien Italien Lettland Rumänien Portugal Ungern Bulgarien

13 Europeiskt ungdomsindex Europeiskt ungdomsindex 2011 Efter att ha summerat samtliga ingående länders ranking i de olika delvariablerna framkommer det att Nederländernas ungdomar har de bästa villkoren och förutsättningarna inom EU. Som vi nämnt tidigare ska givetvis en sådan summering inte tas för en absolut sanning utan mer som en indikation på ett gott klimat för ungdomar. Nederländerna placerar sig bland de tio främsta i sex av delvariablerna. Landet har Europas lägsta ungdomsarbetslöshet och det näst högsta ungdomsföretagandet. Boendesituationen för de yngre samt deras allmänna livstillfredsställelse tillhör också den absoluta toppen. Därefter följer Belgien som placerar sig högt mest beroende på en jämnhet över samtliga delvariabler. Samma sak kan sägas om ungdomsindexets tredje nation, Storbritannien. Enligt indexet finns de sämsta möjligheterna för ungdomarna i Bulgarien. I fyra av delvariablerna placeras landet i den absoluta botten. Allra sämst rankas Bulgarien när det gäller den ekonomiska tryggheten samt den generella livstillfredsställelsen. Två av de gamla medlemsstaterna placerar sig på platserna strax ovan jumboplatsen. Såväl Italien och Portugal har bottenbetyg inom boendesituation, hälsotillstånd samt den generella livstillfredsställelsen. Sverige placerar sig på en 10:e plats i ungdomsindexet, strax efter grannländerna Danmark och Finland. Bäst klarar sig Sverige när det gäller ungdomarnas boendesituation samt deras generella livstillfredsställelse. Det är arbetsmarknadsvariablerna som drar ned den svenska placeringen. Ungdomsarbetslösheten är hög, företagandet lågt och Sverige ligger sist av alla länder när det gäller ungdomar med chefsbefattningar. En orsak kan vara att det finns höga trösklar som hindrar ungdomarna att ta sig in på arbetsmarknaden. Regelverket och höga ingångslöner stänger ut många unga från arbetsmarknaden. Därmed tar det lång tid att etablera sig vilket i sin tur försvårar en snabb karriär.

14 Europeiskt ungdomsindex Figur 10. Europeiskt ungdomsindex 2011 Arbetslöshet Företagare Chefsskap Utbildning Ekonomi Boende Hälsa Livstillfreds Indexsumma 1. Nederländerna Belgien Storbritannien Irland Cypern Danmark Frankrike Luxemburg Finland Sverige Österrike Malta Rumänien Tjeckien Polen Grekland Slovenien Tyskland Estland Spanien Slovakien Litauen Lettland Italien Portugal Ungern Bulgarien

15 Tillägg regionala data 14 Tillägg regionala data Bakgrund publicerar med jämna mellanrum ett Europeiskt ungdomsindex där de 27 medlemsstaterna jämförs inom olika områden som påverkar ungdomarnas framtid och utsiktsmöjligheter. I samband med denna undersökning vill även ha en jämförelse inom ett par områden där vi endast studerar Sverige och landets 21 län. Denna specialjämförelse kan användas i samband med presentationen av indexet för att ge ytterligare intresse för rapporten. Framförallt regionalt intresse kan skapas genom länsjämförelser för utvalda delar av huvudrapporten. De variablerna som valts ut för länsjämförelser är hur stor andel av personerna i chefsbefattning som är yngre än 40 år samt hur stor andel av den unga befolkningen som driver ett eget företag. Men det måste påpekas att den svenska statistiken för dessa variabler skiljer sig något åt jämfört med den europeiska statistiken som använts i huvudrapporten. När det gäller andelen med chefsbefattning har den svenska statistiken hämtats från yrkesregistret och här registreras endast anställda personer. Personer med en enskild firma som den huvudsakliga inkomstkällan finns alltså inte med. När det gäller företagandet har statistiken hämtats från den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (RAMS). Till skillnad från LFS, som användes i huvudrapporten, registreras personer i RAMS som företagare endast om det är personens huvudsakliga sysselsättning. Det gör att antalet företagare i RAMS understiger antalet i LFS. Men skillnaderna mellan den svenska och den europeiska statistiken är små och genererar en differens, på riksnivå, på två procentenheter när det gäller chefsbefattningen och 0,2 procentenheter när det gäller företagandet. Dessutom påverkas ju inte länsjämförelserna överhuvudtaget av dessa skillnader. Chefsbefattning När det gäller andelen personer yngre än 40 år med chefsbefattning är det klart vanligast i Stockholms län, där 26 procent av cheferna är yngre än 40 år. Den äldsta chefspopulationen hittas i Norrbotten med en andel på 18 procent.

16 Tillägg regionala data 15 Figur 1. Andel personer med chefsbefattning i åldersklassen år % 25% 26% Källa: SCB, yrkesregistret. 20% 18% 15% 10% 5% 0% Företagande Andel heltidsföretagare i åldersgruppen år är störst i Jämtlands län, där 0,9 procent av åldersklassen har ett egenföretagande som sin huvudsakliga sysselsättning. Lägsta andelen finns i Västerbotten där motsvarande andel endast uppgår till en halv procent. Figur 2. Andel heltidsföretagare av populationen i åldersklassen år ,0% 0,9% 0,8% 0,7% 0,6% 0,5% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% 0,9% Källa: SCB, RAMS. 0,5%

17 storgatan 19, stockholm, telefon

En rapport om villkor för bemanningsanställda

En rapport om villkor för bemanningsanställda Oktober 2012 Johan Kreicbergs Europeiskt ungdomsindex 2012 En rapport om villkor för bemanningsanställda på en föränderlig arbetsmarknad Innehåll Inledning... 3 Så utfördes undersökningen... 4 Ingående

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs Maj 2010

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs Maj 2010 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs Maj 2010 Innehåll 1 Innehåll Inledning........................................................... 2 Så gick undersökningen till.............................................

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre

JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013. Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre JÄMSTÄLLT FÖRETAGARINDEX 2013 Attitydinfrastruktur i Ystad, Sjöbo, Malå och Åre Rapport Mars 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning av resultaten... 2 Analys... 3 De fem toppkommunerna... 4 De fem bottenkommunerna...

Läs mer

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet?

Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Lönekarriär ett sätt att nå jämställdhet? Marie Söderqvist och Emma Hernell November, 2001 En analys av europeisk lönestatistik Förord I Frankrike finns tre gånger så många kvinnor med höga löner som i

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse

Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse AM 110 SM 1302 Ungdomars arbetsmarknadssituation en europeisk jämförelse The labour market situation for youth a European comparison I korta drag Temarapporten för första kvartalet 2013 beskriver ungdomars

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

PM- Företagande inom vård/omsorg

PM- Företagande inom vård/omsorg PM- Företagande inom vård/omsorg Inledning Vård och omsorg är än så länge en relativt liten bransch inom den privata sektorn i Sverige. Men tillväxten är stark och det mesta talar för branschen kommer

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Figur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder

Figur 1 Andel företagare av de sysselsatta i ett urval av europeiska länder En nyligen publicerad rapport från World Economic Forum dras slutsatsen att robotisering och artificiell intelligens visserligen kommer att ersätta en del av dagens jobb men att teknikutvecklingen ändå

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 Här finns de flitigaste företagarna Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004 1 Sammanfattning Företagare arbetar i snitt 48,3 timmar i veckan. Det finns dock stora skillnader mellan olika

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken

Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Mått på arbets- marknadsläget i den officiella statistiken Ossian Wennström SACO 2001 Tryck: SACO, Stockholm ISSN 1401-7849 Innehåll Sammanfattning 1 Inledning 2 Definitioner och urval i arbetsmarknadsstatistiken

Läs mer

New figures for Sweden

New figures for Sweden New figures for Sweden FKG 2013-10-10 Anders Rune New figures for Sweden Bokslut 2012 Aktuellt om konjunkturen Strukturella förändringar Konkurrensförutsättningarna i Sverige Utsikter i Sverige och internationellt

Läs mer

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014.

Kronobergs län. Företagsamheten 2015. Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen Kronobergs mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Christian Hallberg, Gästgivaregården i Ljungby. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa

Europass Sverige. Så dokumenterar du dina meriter i Europa Europass Sverige Så dokumenterar du dina meriter i Europa Förord För att Europa ska vara konkurrenskraftigt i världen behövs medborgare med högt kvalificerade kunskaper. Grunden för detta är att kunna

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten

Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Samråd om hur UHF-bandet ska användas i framtiden: Lamyrapporten Fields marked with are mandatory. Fält markerade med är obligatoriska. 1 Om dig som svarar g svarar som privatperson företrädare för en

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Vägval för framtiden. Västernorrland, Sollefteå mars 2016 Annika Wallenskog

Vägval för framtiden. Västernorrland, Sollefteå mars 2016 Annika Wallenskog Vägval för framtiden Västernorrland, Sollefteå mars 2016 Annika Wallenskog 1 15 trender Invånare har ökade och helt nya krav på välfärden Generationsskiftet påverkar samhället på många sätt och lägre intresse

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller LO / Löne- och välfärdsenheten juni 2006 Resultaten visar att såväl tillgången till dator i hemmet som användningen av Internet, har ökat närmast dramatiskt bland LOs medlemmar.

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen Jönköpings läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen Jönköpings läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Hans Edberg, Hooks Herrgård. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBIDRAGSSATSER A. VOLONTÄRARBETE SAMT PRAKTIK OCH JOBB 1. Resor Anm.: Reseavståndet är avståndet mellan ursprungsorten och platsen för verksamheten, och beloppet omfattar bidraget

Läs mer

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,

Läs mer

Arbetslöshet bland unga

Arbetslöshet bland unga Fördjupning i Konjunkturläget juni 212(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 212 97 FÖRDJUPNING Arbetslöshet bland unga Diagram 167 Arbetslöshet 3 3 Fördjupningen beskriver situationen för unga på

Läs mer

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN

UTLÄNDSKA STUDERANDE MED STUDIESTÖD FRÅN ETT NORDISKT LAND ASIN Nordiska medborgare I stödlandet Utomlands Studiestöd för nordiska medborgarna 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 Danmark 2 949 61 Finland 198 13 Island 7 1 Norge 3 310 294 Sverige 2 208 125

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen Stockholms läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anna Huovinen, Lunaskolan. Vinnare av tävlingen s läns mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1

521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT. AF/CE/AL/sv 1 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer Teil) 1 von 7 SLUTAKT AF/CE/AL/sv 1 2 von 7 521 der Beilagen XXIII. GP - Staatsvertrag - Schlussakte Schwedisch (Normativer

Läs mer

ZA5617. Flash Eurobarometer 334 (Survey on the Attitudes of Europeans Towards Tourism in 2012) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA5617. Flash Eurobarometer 334 (Survey on the Attitudes of Europeans Towards Tourism in 2012) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA567 Flash Eurobarometer 334 (Survey on the Attitudes of Europeans Towards Tourism in 0) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL334 - European's Attitudes towards Tourism - FIS D Hur gammal är ni?

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. I vilken utsträckning som examinerade etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden efter examen

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil

Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS. för förare av buss och tung lastbil Ny lag om krav på YRKESKOMPETENS för förare av buss och tung lastbil Att köra buss och lastbil i yrkestrafik är ett ansvarsfullt arbete som ställer höga krav på kunskap och skicklighet. Därför infördes,

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000 INLEDNING Denna rapport utgör den slutliga årsstatistiken för den åländska inkvarteringsverksamheten år 2000. Publikationen följer i stort samma uppläggning

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Arbetslöshet bland unga ökar på våren

Arbetslöshet bland unga ökar på våren Arbetslöshet bland unga ökar på våren I stiger ungdomsarbetslösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning

Social- och välfärdspolitik. Fördelningen av inkomster och förmögenheter. sammanfattning Social- och välfärdspolitik Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Fördelningen av inkomster och förmögenheter sammanfattning Inkomsttrappan 27 Bland arbetarhushåll år 27 är disponibelinkomsten

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018 Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde

Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde Skatter m.m./skatter m.m. 1 Förordning (2011:443) om Europeiska unionens punktskatteområde 1 [2101] Vid tillämpningen av lagen (1994:1563) om tobaksskatt ([3501] o.f.), lagen (1994:1564) om alkoholskatt

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 3 mars 2017 (OR. en) 6936/17 ADD 4 JAI 189 ASIM 22 CO EUR-PREP 14 FÖLJENOT från: inkom den: 2 mars 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna

Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna EUROPAPARLAMENTET Frivilligarbete och solidaritet mellan generationerna Rapport Fältarbete: april maj 2011 Publicering: oktober 2011 Särskild Eurobarometer / serie 75.2 TNS Opinion & Social Denna undersökning

Läs mer

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar

Läs mer

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Örebro län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Örebro län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut

BILAGA. till. Förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.2.2016 COM(2016) 70 final ANNEX 1 BILAGA till Förslag till rådets beslut om undertecknande, på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar, av protokollet

Läs mer

Globala Arbetskraftskostnader

Globala Arbetskraftskostnader Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden

Läs mer

Trafikförsäkringsförordning (1976:359)

Trafikförsäkringsförordning (1976:359) Skatter m.m./trafikförsäkring 1 Försäkringsanstalts trafikförsäkringsverksamhet 1 Paragrafen har upphört att gälla enligt förordning (1995:791). 2 [7451] Premie för trafikförsäkring får ej bestämmas till

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Inkvarteringsstatistik för hotell

Inkvarteringsstatistik för hotell Christina Lindström, biträdande statistiker Tel. 018-25491 Turism 2013:8 17.9.2013 Inkvarteringsstatistik för hotell Augusti 2013 Lite färre hotellgästnätter i augusti Totala antalet övernattningar på

Läs mer

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP

BILAGA IV TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP TILLÄMPLIGA ENHETSBELOPP A. VOLONTÄRTJÄNST, PRAKTIK OCH ARBETE 1. Resebidrag Följande belopp gäller för volontärtjänst, praktik och arbete: Tabell 1 Resebidrag Resebidrag (EUR per deltagare) Resans längd

Läs mer

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök

Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt. Katrin Lilliehöök Erasmus+ Utbildningssamarbete i Europa 2014-2020 Informationsmöte om KA1 mobilitetsprojekt Katrin Lilliehöök Varför ett europeiskt utbildningsprogram? Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som

Läs mer

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Eskilstuna kommun... 5 Trosa kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 71 parlamentet/kommissionen): januari februari 2009

KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning (EB 71 parlamentet/kommissionen): januari februari 2009 Directorate- General for Communication PUBLIC-OPINION MONITORING UNIT 15/07/2009 KLIMATFÖRÄNDRINGAR 2009 Ordinarie Eurobarometerundersökning ( parlamentet/kommissionen): januari februari 2009 Första resultat:

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det?

Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? SV Jag befinner mig i Dublinförfarandet vad betyder det? B Dublinförfarandet information till sökande av internationellt skydd som befinner sig i ett Dublinförfarande i enlighet med artikel 4 i förordning

Läs mer

Blekinge Län Oktober 2008

Blekinge Län Oktober 2008 Blekinge Län Oktober 2008 I nledning Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året.

Läs mer

Internationellt kandidatprogram i kemi

Internationellt kandidatprogram i kemi 2015-11-17 Dnr SU Carl-Johan Högberg Utbildningskoordinator Kemiska övningslaboratoriet Internationellt kandidatprogram i kemi Bakgrund kemi har under de senaste åren haft ca 30 registrerade studenter

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Arbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete

Arbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete AM 110 SM 1801 Arbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete 2005-2016 Unemployed persons who have already found a job 2005-2016 I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2017 ger en beskrivning

Läs mer

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Uppsala län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Uppsala län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror

Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror PM/08/XXX Bryssel, 16 oktober 2008 Socialt skydd och social integration i Europa fakta och siffror Europeiska kommissionen publicerar idag sin årliga översikt över sociala tendenser i medlemsstaterna mot

Läs mer

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018

Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018 Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt

Läs mer