Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 15 september 2013 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den ekonomiska och sociala delen SAMMANFATTNING Urval: EU-28 ( EU-medborgare) Population: EU-medborgare 15 år och äldre Metod: Datorassisterade personliga intervjuer Intervjuperiod:7 23 juni 2013, TNS Opinion INLEDNING...2 A. REAKTION PÅ KRISEN...13 B. VILKEN AKTÖR KAN EFFEKTIVAST HANTERA KRISENS KONSEKVENSER?...16 C. POLITISKA PRIORITERINGAR I SAMBAND MED KRISEN...19 D. EURONS ROLL...22 E. EUROOMRÅDET F. EUROPEISKA UNIONENS BUDGET...28 G. EUROPEISKA UNIONENS BUDGETPRIORITERINGAR...31 H. ÖVERGRIPANDE REFORM AV BANKSYSTEMET...34 I. TRE INITIATIV FÖR ATT FÖRBÄTTRA DEN EUROPEISKA EKONOMINS RESULTAT...37 J. EUROPÉERNA OCH GLOBALISERINGEN ÅR

2 ANSVARSFRISKRIVNING På grund av Kroatiens anslutning den 1 juli 2013, åtta dagar efter det att undersökningens intervjuperiod avslutades, har vissa frågor för det landet omformulerats något så att resultaten kan infogas in i denna Eurobarometerundersökning. INLEDNING Med ett år kvar till EU-valet 2014 har Europaparlamentet låtit göra den här Eurobarometerundersökningen för att ta reda på hur européerna ser på den ekonomiska och sociala situationen och de pågående reformerna på budget- och bankområdet. Detta är det andra avsnittet av Europaparlamentets Eurobarometerundersökning Ett år före valet till Europaparlamentet Det första avsnittet (den institutionella delen) publicerades den 5 september Undersökningen genomfördes den 7 23 juni Den gjordes av TNS opinion i form av personliga intervjuer med medborgare i samtliga 28 EU-länder. Resultaten redovisas för hela EU-28 när det gäller nya frågor, i övrigt som tendenser i EU-27. Det tredje avsnittet, som presenteras i mitten av november, kommer som varje år att handla om européernas syn på Europaparlamentet ( parlametern ). Den här undersökningen för Europaparlamentet kompletteras med ett antal frågor som publicerades i Eurobarometer Standard (EB79.3) i samband med en undersökning som gjordes för Europeiska kommissionens räkning. Som alltid vid den här typen av undersökningar måste man komma ihåg att genomsnittet har viktats och att de sex folkrikaste medlemsstaterna utgör cirka 70 % av detta genomsnitt. Nämnas bör också att det totala EU-snittet till 64 % utgörs av länderna i euroområdet och till 36 % av länderna utanför euroområdet. Det europeiska sammanhanget Liksom under de senaste 6 åren ingår denna Eurobarometer i ett europeiskt sammanhang som är märkt inte minst av den pågående monetära, finansiella, ekonomiska och sociala krisen. Vissa händelser som inträffade under veckorna före undersökningen, eller under det att den pågick, har troligtvis påverkat de tillfrågades svar. I juni publicerade Eurostat till exempel negativ statistik över arbetslösheten och BNP i EU och dess medlemsstater. Samtidigt sänkte också Världsbanken sina beräkningar för den förväntade globala tillväxten Dessutom kännetecknades den politiska situationen i flera EU-länder under denna period av oroligheter och politisk förändring: I Italien genomfördes presidentval och landet fick en ny regering. I Kroatien hölls det första Europaparlamentsvalet någonsin. Regionala val genomfördes i Österrike, Storbritannien, Lettland och Italien. Särskilt i Bulgarien och 2

3 Grekland pågick demonstrationer på gator och torg. Slutligen fick Tjeckien också en ny premiärminister. Vi vill påminna läsarna om att intervjuerna genomfördes innan de första tecknen på återhämtning i vissa EU-länder blev synbara för allmänheten. Utvecklingen över tid Vissa utvecklingstendenser framstår mer och mer tydligt från undersökning till undersökning. Först och främst visar en analys av resultaten inom och utanför euroområdet att det i vissa frågor förekommer verkliga klyftor i EU. Exempelvis finns det en skillnad på 14 procentenheter i frågan om krisen bör bekämpas med samordnade åtgärder mellan medlemsstaterna (euroområdet 55 %, länderna utanför euroområdet 41 %) snarare än med individuella åtgärder (euroområdet 36 %, länderna utanför euroområdet 49 %). Vidare kan vi urskilja ett antal sociodemografiska variabler: De yngsta, högre tjänstemän och studerande är de som i störst utsträckning anser att medlemsstaterna bör bekämpa krisen med samordnade åtgärder. Fler män än kvinnor anser att euron på det stora hela har mildrat krisens negativa effekter. Vardagsfrågor och sociala frågor prioriteras i samband med krisen, särskilt bland kvinnor. De mest utsatta grupperna är de som i minst utsträckning anser att EU är den aktör som bäst kan hjälpa dem att dra nytta av globaliseringens positiva effekter eller skydda dem mot dess negativa effekter. Slutligen kan man fem år efter Lehman Brothers-kraschen fortfarande se mycket stora skillnader i svaren mellan vissa av de mest krisdrabbade länderna och andra länder. OBS: I vissa frågor bifogas en ingående sociodemografisk analys samt skillnaderna mellan länderna inom och utanför euroområdet. 3

4 De viktigaste lärdomarna I kampen mot krisen anser fortfarande en stor majoritet av européerna att samordning mellan medlemsstaterna är att föredra framför individuella åtgärder, vars andel av svaren dock ökar. En av fem européer anser att Europeiska unionen är den aktör som effektivast kan hantera konsekvenserna av den ekonomiska och finansiella krisen. I stort sett lika många anser att det är den nationella regeringen som är bäst lämpad. Tre av fyra européer anser att högsta prioritet bör ges åt sysselsättning och arbetslöshetsbekämpning. Trots den ekonomiska och sociala krisen är åsikten att euron har mildrat krisens konsekvenser på uppåtgående, även om den fortfarande är i kraftig minoritet. Två av fem européer anser att EU-budgeten på runt 1 % av alla medlemsstaters BNP (alltså ca 145 miljarder euro) är lagom, en av fem att den är för liten och en av tio att den är för stor. På frågan om vad som bör prioriteras i EU-budgeten placerar européerna sysselsättning och sociala frågor på första plats, följt av ekonomisk tillväxt och utbildning. Mot bakgrund av den pågående debatten om en bankunion föredrar en majoritet av de tillfrågade åtgärder på EU-nivå snarare än på nationell nivå. Nästan varannan europé anser att Europeiska unionen är den aktör som år 2025 bäst kommer att kunna hjälpa dem att dra nytta av globaliseringens positiva effekter. På frågan om vem som bäst kan skydda dem mot globaliseringens negativa effekter väger det helt jämt mellan Europeiska unionen och den nationella regeringen. De tre initiativ som enligt de tillfrågade skulle förbättra den europeiska ekonomins resultat mest är att förbättra utbildningen, minska det offentliga underskottet och statsskulden och underlätta nyföretagandet. Närmare tre européer av fyra tror att Kina kommer att vara den största ekonomiska makten i världen 2025, långt före USA och EU. 4

5 Resultat 1. Reaktion på krisen Agera tillsammans eller var och en var sig? Jämfört med mars 2012 anser européerna fortfarande, om än i mindre omfattning, att samordning mellan medlemsstaterna är att föredra framför individuella åtgärder för att hantera krisen. Således anser varannan europé (50 %, -5) att de skulle få bättre skydd mot den aktuella krisen om det egna landet vidtog samordnade åtgärder tillsammans med övriga EU-länder, medan 41 % (+3) skulle känna sig bättre skyddade om deras land vidtog individuella åtgärder. o Svaret samordnade åtgärder mellan medlemsstaterna uppvisar en skillnad på 14 procentenheter mellan länderna inom euroområdet (55 %) och utanför euroområdet (41 %). o På nationell nivå är det de tillfrågade i Estland (71 %, +9), Tyskland (66 %, -1), Malta (66 %, -1) och Finland (66 %, -3) som i störst utsträckning föredrar samordnade åtgärder. I Storbritannien (61 %, -1), Cypern (53 %, +4), Ungern (48 %, +6) och Tjeckien (48 %, -4) lutar medborgarna däremot mer åt individuella åtgärder som svar på krisen. o På sociodemografisk nivå kan man notera att något fler män (52 %) än kvinnor (49 %) föredrar samordnade åtgärder, att högre tjänstemän (61 %) och studerande (58 %) är mest positiva till samordning mellan medlemsstaterna, medan däremot arbetslösa (46 %) och arbetare (44 %) mer lutar åt individuella åtgärder. 2. Vilken aktör kan effektivast hantera krisens konsekvenser? I européernas ögon är Europeiska unionen (22 %) och den nationella regeringen (21 %) de aktörer som effektivast kan hantera konsekvenserna av den ekonomiska och finansiella krisen. På sociodemografisk nivå ser man att det är bland de yngre som flest personer (25 %) anser att EU är den aktör som bäst kan hantera krisen. 3. Politiska prioriteringar i samband med krisen På frågan om vilken politik som bör prioriteras under krisen svarar européerna med överväldigande majoritet sysselsättning och arbetslöshetsbekämpning (74 %, +2 jämfört med juni 2012), långt framför stimulans åt tillväxt (35 %, =) och köpkraft och inflationsbekämpning" (34 %, -1). 5

6 Jämfört med förra årets resultat kan man även se att betydligt färre av de tillfrågade anger minskning av statsskulden i medlemsstaterna (32 %, -5). Däremot har andra vardagsbekymmer fått en ökad andel av svaren, såsom pensioner (31 %, +3) och bostad (21 %, +3). 4. Eurons roll Uppfattningen att euron på det stora hela inte har mildrat krisens negativa effekter är visserligen på tillbakagång men alltjämt i majoritet med 51 % (-3) av svaren, samtidigt som andelen som anser att euron har mildrat de negativa effekterna är på uppgång med 38 % (+4) av svaren. o På nationell nivå noterar man den största ökningen av andelen personer som anser att euron har mildrat krisens effekter i Polen (42 %, +15), Tyskland (41 %, +13) och Estland (40 %, +12). Den största minskningen återfinns i Nederländerna (26 %, -7), Spanien (27 %, -5) och Grekland (37 %, -3). o Sociodemografisk nivå - Fler män (41 %) än kvinnor (35 %) anser att euron på det stora hela har mildrat krisens effekter. Denna åsikt delas av 43 % av de högre tjänstemännen, 41 % av tjänstemännen och 41 % av de studerande. - Arbetslösa (55 %) och hemarbetande (53 %) är de som i störst utsträckning anser att euron på det stora taget inte har mildrat krisens effekter. Här kan man också notera att tillfrågade personer på landsbygden (55 %) i högre grad ansluter sig till denna uppfattning än invånare i små och medelstora städer (50 %) eller i storstäder (48 %). 5. Euroområdet 2025 Har euron en framtid i länder utanför euroområdet? För att undersöka vad folk utanför euroområdet anser ställdes frågan om de tror att deras land kommer att ha infört euron år En majoritet av de tillfrågade tror att deras land kommer att ha infört euron Detta är fallet i sju länder utanför euroområdet, nämligen Lettland 90 %, Kroatien 79 %, Litauen 75 %, Rumänien 67 %, Polen 60 %, Ungern 55 % och Bulgarien 52 %. Av motsatt uppfattning är majoriteten i två länder: Storbritannien 71 % och Sverige 62 %. I Danmark och Tjeckien slutligen är det helt jämnt skägg: i Danmark svarar 49 % ja och 49 % nej på frågan, i Tjeckien 47 % ja och 47 % nej. 6

7 6. Europeiska unionens budget Intervjuerna till den här undersökningen genomfördes dagarna innan de tre EUinstitutionerna nådde en politisk överenskommelse om budgeten för Överenskommelsen nåddes den 27 juni 2013 efter flera månader av tuffa förhandlingar och åtskilliga debatter mellan och inom institutionerna. De tillfrågade upplystes först om att EU:s budget motsvarar runt 1 % av alla medlemsstaters BNP (dvs. ca 145 miljarder euro). Frågan de hade att ta ställning till gällde alltså den andelen. Närmare två av fem européer (39 %) anser att EU:s budgetandel är korrekt. o På nationell nivå är uppfattningen att 1 % av BNP är lagom vanligast i Danmark (59 %), Tjeckien (56 %) och Österrike (56 %). Lägst andel samlade detta svar i Spanien (23 %), Frankrike (26 %) och Cypern (28 %). o Skillnaden mellan länderna inom (36 %) och utanför euroområdet (45 %) uppgår till 9 procentenheter. o På sociodemografisk nivå ser vi att fler män (42 %) än kvinnor (37 %) anser att EU:s budget är lagom. Samma sak anser 49 % av tjänstemännen och 47 % av de högre tjänstemännen, men endast 32 % av de arbetslösa och 29 % av de hemarbetande. 22 % av de tillfrågade anser att EU:s budgetandel är för liten. o På nationell nivå är svarsalternativet för liten vanligast i Frankrike (39 %), Luxemburg (37 %) och Cypern (31 %), ovanligast i Bulgarien (13 %), Storbritannien (14 %), Österrike (14 %) och Nederländerna 14 %). o Skillnaden mellan länderna inom (25 %) och utanför euroområdet (17 %) uppgår till 8 procentenheter. o På sociodemografisk nivå är det återigen fler män (25 %) än kvinnor (19 %) som anser att EU:s budget är för liten. Samma sak anser 26 % av de studerande, 25 % av de högre tjänstemännen, 21 % av tjänstemännen samt 19 % av pensionärerna och de hemarbetande. 13 % av de tillfrågade anser att EU:s budgetandel är för stor. o På nationell nivå är detta svarsalternativ vanligast i Storbritannien (22 %), Belgien (19 %) och Nederländerna (19 %), ovanligast i Estland (4 %), Litauen (5 %), Malta (6 %) och Lettland (6 %). o Skillnaden mellan länderna inom (12 %) och utanför euroområdet (14 %) uppgår till 2 procentenheter. En jämförelse av siffrorna ger vid handen att budgeten anses vara för liten i samtliga medlemsstater utom Storbritannien, Österrike och Nederländerna. 7

8 26 % av européerna svarar vet ej. o På nationell nivå återfinns den största andelen svarande som inte vet i Malta (47 %), Bulgarien (47 %) och Spanien (39 %), den minsta andelen i Belgien (9 %), Danmark (12 %) och Sverige (14 %). o Skillnaden mellan länderna inom (27 %) och utanför euroområdet (24 %) uppgår till 3 procentenheter. 7. Europeiska unionens budgetprioriteringar Efter frågan om EU:s budget i förhållande till BNP ombads de tillfrågade att uttala sig om hur de tycker att budgeten bör prioriteras. Föga överraskande mot bakgrund av den ekonomiska och sociala krisen ville de se följande prioriteringar: Sociala frågor och sysselsättning (50 %). Ekonomisk tillväxt (48 %). Utbildning (43 %). Folkhälsa (41 %). Sociala frågor och sysselsättning angavs av 75 % av de tillfrågade i Spanien, 73 % i Portugal, 71 % i Slovakien och 70 % i Finland. o Skillnaden mellan länderna inom (53 %) och utanför euroområdet (43 %) uppgår till 10 procentenheter. Ekonomisk tillväxt angavs oftast i Cypern (78 %), Grekland (69 %), Bulgarien (64 %) och Ungern (64 %). o Här ser man en skillnad på endast 2 procentenheter mellan länderna inom (49 %) och utanför euroområdet (47 %). Till sist angavs utbildning oftast i Tyskland (59 %), Spanien (57 %), Cypern (56 %), Luxembourg (56 %) och Nederländerna (56 %). o Här var skillnaden mellan länderna inom (48 %) och utanför euroområdet (36 %) 12 procentenheter. 8. Övergripande reform av banksystemet Europaparlamentet har i över ett års tid vid flera tillfällen uttalat sig för ett snabbt inrättande av en bankunion i EU. Ekofinrådet den juni 2013 (några dagar efter det att intervjuerna till den här undersökningen avslutats) utarbetade en allmän hållning i frågan. 8

9 Den 12 september gav sedan parlamentet sitt slutgiltiga godkännande åt en europeisk bankövervakningsmekanism som ska varna mot framtida bankkonkurser i EU och som utgör ett viktigt steg på vägen mot en framtida europeisk bankunion. På samtliga punkter föredrar en majoritet av européerna åtgärder på EU-nivå snarare än på nationell nivå. Det råder emellertid stora skillnader mellan länderna inom och utanför euroområdet på mellan 11 och 18 procentenheter, beroende på vilken punkt som avses. Tillsyn och övervakning av banker: 54 % anser att detta görs effektivast på EUnivå. De länder där störst andel av de tillfrågade förordar åtgärder på EU-nivå är Nederländerna (72 %), Tyskland (70 %), Lettland (65 %) och Slovenien (65 %). Den minsta andelen återfinns i Storbritannien (32 %), Rumänien (35 %) och Malta (44 %). Reglering och begränsning av bankdirektörers bonusar: 54 % anser att detta görs effektivast på EU-nivå. Största respektive minsta andelen av de tillfrågade som anser att detta görs effektivast på EU-nivå finner vi i samma länder som ovan, alltså i Nederländerna (69 %), Tyskland (68 %) och Lettland (64 %) respektive Storbritannien (34 %), Malta (39 %) och Rumänien (46 %). Insättningsgaranti för privatpersoner: 47 % anser att detta görs effektivast på EU-nivå (mot 45 % för effektivast på nationell nivå). En garanti för bankinsättningar finner störst stöd i Lettland (65 % av de tillfrågade), Litauen (61 %) och Slovenien (57 %), minst i Storbritannien (29 %), Finland (31 %) och Malta (36 %). Stöd till krisande banker: 57 % anser att detta görs effektivast på EU-nivå. De flesta svaren till stöd för åtgärder på EU-nivå hämtas från de tre baltiska länderna Lettland (72 %), Estland (70 %) och Litauen (69 %) samt från Slovenien (69 %). Minst stöd får detta förslag i Storbritannien (36 %), Rumänien (49 %) och Österrike (51 %). Här ser vi stora skillnader mellan de tillfrågade inom respektive utanför euroområdet: Inom euroområdet är det hela tiden flest som anser att åtgärderna blir effektivare på EU-nivå. Utanför euroområdet däremot anser majoriteten på tre punkter av fyra att effektiviteten är störst på nationell nivå. 9. Tre initiativ för att förbättra den europeiska ekonomins resultat De intervjuade européerna fick även frågan vilka tre åtgärder som i deras ögon skulle förbättra den europeiska ekonomins resultat mest. 9

10 Så här svarade de: Förbättra utbildningen (47 %) o På nationell nivå anges detta initiativ mest i Cypern (66 %), Tyskland (64 %) Luxemburg (59 %), minst i Litauen (34 %), Italien (35 %) och Slovenien (35 %). o Skillnaden mellan länderna inom (49 %) och utanför euroområdet (43 %) uppgår till 6 procentenheter. Minska det offentliga underskottet och statsskulden (32 %) o På nationell nivå är detta initiativ populärast i Cypern (53 %), Grekland (44 %), Frankrike (41 %), Tjeckien (41 %) och Finland (41 %), minst populärt i Bulgarien (16 %), Estland (17 %), Polen (20 %) och Rumänien (20 %). o Skillnaden mellan länderna inom (33 %) och utanför euroområdet (30 %) uppgår till 3 procentenheter. Underlätta nyföretagandet (32 %) o På nationell nivå anges nyföretagande oftast i Litauen (47 %), Spanien (45 %), Bulgarien (44 %) och Frankrike (44 %). De länder där detta förslag får minst stöd är Slovenien (15 %), Nederländerna (18 %) och Slovakien (20 %). o Skillnaden mellan länderna inom (34 %) och utanför euroområdet (29 %) uppgår till 5 procentenheter. 10

11 10. Européerna och globaliseringen år 2025 Flera frågor i den här stora undersökningen handlade om hur européerna ser på sin egen och Europeiska unionens framtid. Vissa av frågorna ingick i den första, institutionella delen, som publicerades den 5 september. I denna den andra delen, om ekonomiska och sociala frågor, ombads de intervjuade personerna att uttala sig om globaliseringen. Vilken aktör kommer bäst att kunna hjälpa européerna att dra nytta av globaliseringens positiva effekter år 2025? Nästan varannan europé (49 %) anger Europeiska unionen, framför den nationella regeringen (43 %) och privata företag (30 %). o På nationell nivå får Europeiska unionen flest röster från Rumänien (68 %), Belgien (66 %) och Malta (65 %), minst från Storbritannien (33 %), Lettland (40 %) och Slovenien (40 %). o På sociodemografisk nivå svarar de tillfrågade att Europeiska unionen är den aktör som bäst kan hjälpa dem att dra nytta av globaliseringens positiva effekter enligt följande: Män (52 %) i högre utsträckning än kvinnor (46 %). Studerande (57 %) och högre tjänstemän (55 %) i högre utsträckning än pensionärer (46 %), arbetslösa (43 %) och hemmafruar (43 %). Vilken aktör kommer år 2025 effektivast att kunna skydda européerna mot globaliseringens negativa effekter? Här hamnar Europeiska unionen (49 %) och den nationella regeringen (49 %) på delad förstaplats, före icke-statliga organisationer (19 %) och privata företag (18 %). Studerar man svaren under Europeiska unionen närmare finner man följande variationer: o På nationell nivå får detta alternativ flest röster i Belgien (67 %), Malta (64 %), Luxembourg (62 %), Danmark (62 %) och Rumänien (62 %). Minst vanligt är det att man väljer detta alternativ i Storbritannien (34 %), Lettland (37 %) och Spanien (38 %). o Utanför euroområdet anser en majoritet av de tillfrågade att det är den nationella regeringen som bäst kommer att kunna skydda medborgarna mot globaliseringens negativa effekter 2025 (53 % mot 47 % för Europeiska unionen). Inom euroområdet är situationen den omvända (46 % mot 49 %). o På sociodemografisk nivå ser vi de vanliga skillnaderna: 11

12 Fler män (52 %) än kvinnor (46 %) anger Europeiska unionen. Högre tjänstemän (56 %), tjänstemän (54 %) och studerande (54 %) anger EU i högre grad än arbetslösa (42 %) och hemarbetande (43 %). Vilken kommer att vara den största ekonomiska makten år 2025? De intervjuade européerna tillfrågades också om hur de föreställer sig den ekonomiska makten år Nästan tre européer av fyra (73 %) tror att Kina kommer att vara den största ekonomiska makten i världen 2025, före USA (51 %) och Europeiska unionen (24 %). Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Jacques Nancy EPEurobarometer@europarl.europa.eu 12

13 A. REAKTION PÅ KRISEN 1) Genomsnitt i EU 13

14 2) Nationella resultat 14

15 3) Nationell utveckling 15

16 B. VILKEN AKTÖR KONSEKVENSER? KAN EFFEKTIVAST HANTERA KRISENS 1) Genomsnitt i EU Denna fråga har hämtats från Eurobarometern Standard EB79, som genomfördes i maj

17 2) Nationella resultat Denna fråga har hämtats från Eurobarometern Standard EB79, som genomfördes i maj

18 3) Nationell utveckling Denna fråga har hämtats från Eurobarometern Standard EB79, som genomfördes i maj

19 C. POLITISKA PRIORITERINGAR I SAMBAND MED KRISEN 1) Genomsnitt i EU 19

20 2) Nationella resultat 20

21 3) Nationell utveckling 21

22 D. EURONS ROLL 1) Genomsnitt i EU 22

23 2) Nationella resultat 23

24 3) Nationell utveckling 24

25 E. EUROOMRÅDET 2025 *Frågan ställdes bara i länder utanför eurozonen 25

26 1) Nationella resultat *Frågan ställdes bara i länder utanför eurozonen 26

27 2) Nationell utveckling *Frågan ställdes bara i länder utanför eurozonen 27

28 F. EUROPEISKA UNIONENS BUDGET 1) Genomsnitt i EU 28

29 2) Nationella resultat 29

30 3) Nationell utveckling 30

31 G. EUROPEISKA UNIONENS BUDGETPRIORITERINGAR 1) Genomsnitt i EU 31

32 2) Nationella resultat 32

33 3) Nationell utveckling 33

34 H. ÖVERGRIPANDE REFORM AV BANKSYSTEMET 1) Genomsnitt i EU 34

35 2) Nationella resultat 35

36 3) Nationell utveckling 36

37 I. TRE INITIATIV FÖR ATT EKONOMINS RESULTAT 1) Genomsnitt i EU 37 FÖRBÄTTRA DEN EUROPEISKA

38 2) Nationella resultat 38

39 3) Nationell utveckling 39

40 J. EUROPÉERNA OCH GLOBALISERINGEN ÅR Aktörer som bäst kan hjälpa till att dra nytta av globaliseringens positiva effekter 1) Genomsnitt i EU 40

41 2) Nationella resultat 41

42 3) Nationell utveckling 42

43 2. Aktörer som bäst kan skydda mot globaliseringens negativa effekter 1) Genomsnitt i EU 43

44 2) Nationella resultat 44

45 3) Nationell utveckling 45

46 3. Den största ekonomiska makten i världen år ) Genomsnitt i EU 46

47 2) Nationella resultat 47

48 3) Nationell utveckling 48