STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation

Transkript

1 Parlameter 2016 Övergripande analys Europaparlamentets särskilda Eurobarometerundersökning STUDIE Public Opinion Monitoring Series Generaldirektoratet för kommunikation Författare: Jacques Nancy, Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Publicerad av EPRS Generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys (EPRS) PE November

2 European Union, For further information : public.opinion.monitoring@europarl.europa.eu 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. EUROPÉER OCH EUROPEISKA UNIONEN A. MEDLEMSKAP OCH VAD MAN TJÄNAR PÅ ATT GÅ MED I EU Medlemskap i Europeiska unionen Fördelar med medlemskap Anledningar till att landet har tjänat på det Åt vilket håll går EU? B. DE EUROPEISKA MEDBORGARNAS RÖST Min röst räknas Min röst räknas i vårt land Min röst räknas i EU C. EUROPEISK IDENTITET OCH MEDLEMSKAP Identitet Vad förenar europeiska medborgare/vad skiljer dem åt Delar som bildar den europeiska identiteten Medlemskap Faktorer som skulle stärka känslan av ett europeiskt medlemskap II. EUROPAPARLAMENTET...42 A. INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET Minns från media Känsla av att vara insatt i Europaparlamentets verksamhet B. BILD AV OCH FÖRTROENDE FÖR EUROPAPARLEMENTET SAMT EUROPAPARLAMENTETS ROLL Allmän bild av Europaparlamentet Europaparlamentets roll i framtiden C. KUNSKAP OM EUROPAPARLAMENTET Hur Europaparlamentet fungerar Beslutsfattandet i Europaparlamentet D. POLITISKA PRIORITERINGAR OCH VÄRDERINGAR Prioriterade politikområden Europaparlamentets värderingar

4 Tekniska specifikationer Täckning: Målgrupp: Metod: Fältperiod: EU européer 15 år eller äldre Datorassisterade personliga intervjuer 24 september till 3 oktober 2016, undersökningen genomfördes av Kantar Public Anmärkning Det är viktigt att läsarna kommer ihåg att undersökningsresultaten är uppskattningar, vars exakthet, när förutsättningarna är lika, beror på urvalsstorlek och den observerade procentandelen. För ett urval på omkring intervjuer (den urvalsstorlek som vanligtvis används i medlemsstaterna) varierar den verkliga procentandelen, dvs. om hela befolkningen hade intervjuats, mellan följande konfidensintervall: Observerade procentandela r Felmarginaler 10% or 90% 20% or 80% 30% or 70% 40% or 60% 50% +/- 1,9 procentenhete r +/- 2,5 procentenhete r +/- 2,7 procentenhete r +/- 3,0 procentenhete r +/- 3,1 procentenhete r 4

5 INLEDNING Europaparlamentets Parlameter 2016 genomfördes i Europeiska unionens 28 medlemsstater av Kantar Public (tidigare TNS Opinion) mellan den 24 september och den 3 oktober Precis som tidigare år handlar denna opinionsundersökning om EU-invånarnas uppfattning om Europaparlamentet, dess image och roll, vilka kunskaper de har om parlamentet såväl som frågor om EU-medlemskapet, identitet, medborgarskap, prioriterade politikområden och värderingar. Som alltid vid undersökningar av detta slag måste man i analysen ta hänsyn till det nationella, europeiska och internationella sammanhang i vilket intervjuerna gjordes. På nationell nivå har flera val och folkomröstningar påverkat sammanhanget, antingen före eller efter undersökningen. I september 2016 hölls parlamentsval i Kroatien. Det hölls också regionala val i vissa delstater i Tyskland och i två regioner i Spanien. Under oktober månad valde parlamentet i Estland för första gången en kvinna till republikens president. I Ungern hölls en folkomröstning om flyktingkvoterna, vars resultat har blivit mycket omdebatterat. I oktober hölls även parlamentsval i Litauen såväl som regionala val och val till senaten i Tjeckien. Bulgarien förberedde sig för en konstitutionell folkomröstning som skulle hållas den 25 oktober inför presidentvalet i november liksom parlamentsvalet i december. I Italien kommer en konstitutionell folkomröstning att hållas den 4 december samma dag som presidentvalet i Österrike, som senarelagts för andra gången. Längre fram kommer presidentval och parlamentsval, som redan dominerar nyhetsflödet i landet, att hållas i Frankrike (i maj respektive juni 2017), och i Tyskland kommer parlamentsval att äga rum i september I Spanien hade fortfarande ingen regering bildats sedan omvalen i juni. I Förenade kungariket genomfördes den första Parlametern sedan Brexit den 23 juni På EU-nivå dominerades debatten under veckorna som föregick undersökningen av tillståndet i EU, men också av efterdyningarna av Brexit. Det bör också understrykas att migrationsvågen, och dess mänskliga och politiska konsekvenser, fortsätter med oförändrad kraft. På det internationella planet domineras nyhetsflödet fortfarande av konflikten i Syrien och migrationskrisen. Den amerikanska presidentvalskampanjen, med den första debatten mellan kandidaterna den 26 september, har också styrt nyhetsflödet under denna undersökning. 5

6 Slutligen vill vi också understryka avslöjandet av affären kring Bahamasdokumenten. De första artiklarna om detta publicerades den 21 september Analysen av resultaten av denna Eurobarometer-undersökning från Europaparlamentet visar att vissa av dessa händelser till mycket stor del påverkade vilket svar de tillfrågade personerna gav. Det är viktigt att ha i åtanke att det europeiska genomsnittet är viktat och att de sex folkrikaste medlemsstaterna utgör ungefär 70 % av detta genomsnitt (Tyskland, Italien, Förenade kungariket, Frankrike, Spanien och Polen). 6

7 Huvudsakliga slutsatser De huvudsakliga slutsatserna från den årliga undersökning har sammanställts i denna analys och åtföljs av fullständiga resultat, inbegripet utförliga diagram och tabeller för varje nation i den andra halvan av detta dokument. Som nämnts har aktuella nationella, europeiska och internationella händelser vilket gäller för varje undersökning påverkat de intervjuade personernas svar. Exempelvis kan följande tendenser konstateras: Att bekämpa terrorism men samtidigt respektera individens rättigheter är en fråga som varje år sedan 2012 har blivit allt viktigare i Parlametern. Den fortsätter att ta större plats bland de politikområden som Europaparlamentet bör prioritera och befinner sig nu på andra plats. Å andra sidan har vissa indikatorer stabiliserats. Exempelvis anser en absolut majoritet av EU-invånarna att det fortfarande är bra att vara medlem i Europeiska unionen och att deras land har dragit nytta av medlemskapet. Likaså anser runt sju av tio uppgiftslämnare att det är mer som förenar EU-invånarna än som skiljer dem åt. Nästan hälften av EU-invånarna är också av åsikten att ett harmoniserat europeiskt socialt välfärdssystem stärker deras känsla av att vara en EUmedborgare. Vi kan också konstatera att den neutrala bild som EU-invånarna har av Europaparlamentet, och det faktum att de skulle vilja att parlamentet spelar en viktigare roll, är två indikatorer som stabiliseras. Dessutom har EU-invånarna fortfarande goda kunskaper om Europaparlamentet. Emellertid sjunker andra resultat i denna undersökning. Exempelvis har EU-invånarna känslan av att det är allt svårare att göra sig hörd, både på nationell nivå och EU-nivå. I 26 av 28 medlemsstater anser man samtidigt att det är lättare att göra sig hörd i det egna landet än på EU-nivå. På frågan om åt vilket håll det går i både EU och i det egna landet är EU-invånarna mer och mer pessimistiska. När det gäller de grundläggande delarna i den europeiska identiteten kan vi också konstatera att den gemensamma valutan tar ett stort kliv bakåt som en nödvändig del, i synnerhet i euroområdet. 7

8 Huvudsakliga slutsatser på EU-nivå och nationell nivå I genomsnitt anser en av två EU-invånare att det är bra att tillhöra EU, men skillnaderna mellan medlemsstaterna blir allt större 53 % av EU-invånarna (-2 i jämförelse med september 2015) anser att det är bra att vara medlem i EU. 29 % av dem (+1) anser att det är varken bra eller dåligt och 16 % (+1) anser att det är dåligt. På nationell nivå ökar eller stabiliseras stödet för medlemskap i 14 medlemsstater. Däremot är det i 13 medlemsstater inte en absolut majoritet som svarar att det är bra, och vi kan konstatera att skillnaderna uppgår till 50 procentenheter (81 % i Luxemburg svarar att det är bra mot 31 % i Grekland). Det är i just Grekland som stödet för ett EU-medlemskap minskar mest, med en skillnad på -14 procentenheter i jämförelse med september Så är också fallet, om än i mindre utsträckning, i ytterligare 13 medlemsstater. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 15 Sex av tio EU-invånare anser fortfarande att de har tjänat på att vara medlemmar i EU Precis som i september 2015 ansåg i genomsnitt 60 % av EU-invånarna att deras land har dragit nytta av EU-medlemskapet, jämfört med en knapp tredjedel som ansåg att så inte var fallet (31 %, =). På nationell nivå anser en majoritet av uppgiftslämnarna i 23 medlemsstater att deras land har tjänat på EU-medlemskapet. I följande fem länder är det dock under 50 % som anser detta: Italien, Grekland, Cypern, Österrike och Bulgarien. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 18 Hur har mitt land dragit nytta av EU-medlemskapet? 60 % av uppgiftslämnarna svarade att de huvudsakliga anledningarna till att deras land hade dragit nytta av EU-medlemskapet var följande: 35 % (= jämfört med 2015) angav EU:s bidrag till den ekonomiska tillväxten i deras länder. Den högsta andelen återfinns i Nederländerna (62 %, +8), Tyskland (48 %, +2), Irland (48 %, -3) och Litauen (46 %, =). 8

9 30 % (+2) angav, vilket ger en högre plats i rangordningen, att EU skapar nya arbetstillfällen [för de egna medborgarna]. Den högsta andelen återfinns i Bulgarien (53 %, =), Estland (50 %, +3) samt i Ungern (+5) respektive Finland (+8), med 49 % i vardera land. 30 % (-2) angav upprätthållande av fred och den förbättrade säkerheten, och det är främst i Cypern (52 %, +2), Grekland (44 %, -7) och Tyskland (42 %, +2) som man anser detta. 29 % (-2) angav samarbetet mellan våra länder och övriga medlemsstater. Denna åsikt var som starkast i Nederländerna (58 %, -2), Sverige (53 %, -6) och Finland (50 %, +1). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 21 Enligt en majoritet av uppgiftslämnarna går det åt fel håll När EU-invånarna tillfrågas om vilken vändning sakerna tar i deras länder och i EU varierar svaren kraftigt. En växande majoritet fortsätter att anse att det går åt fel håll. Även de som anser att det nu går bättre i EU har ökat, men i mindre utsträckning. I år har färre uppgiftslämnare spontant svarat att det varken går åt det ena eller andra hållet. 1. Åt vilket håll går det i mitt land? I genomsnitt, i jämförelse med september 2015, anser 58 % (+14) av uppgiftslämnarna att det går åt fel håll, 27 % (-1) att det går åt rätt håll, och 9 % (-14) att det varken går åt det ena eller andra hållet. 2. Åt vilken håll går det på EU-nivå? På denna nivå anser i genomsnitt, jämfört med september 2015, 54 % (+13) att det går åt fel håll, 25 % (+3) att det går åt rätt håll, och 11 % (-14) att det varken går åt det ena eller andra hållet. 9

10 Medlemsstaterna kan delas in i följande två grupper utifrån deras åsikter om åt vilket håll det går: Några anser att det främst är i deras länder som det går åt fel håll snarare än i EU. Så är fallet i 13 medlemsländer, som antingen var mitt uppe i en valperiod eller folkomröstningar (Litauen, Bulgarien, Rumänien, Spanien, Kroatien och Italien) eller där den politiska situationen var komplicerad (Grekland, Frankrike, Polen, Belgien, Lettland, Slovenien och Slovakien). Den andra gruppen gällde de som ansåg att det främst är på EU-nivå som det går åt fel håll snarare än i deras länder. Så är fallet i följande 15 medlemsstater: Luxemburg, Tjeckien, Nederländerna, Sverige, Irland, Finland, Förenade kungariket, Österrike, Ungern, Tyskland, Malta, Estland, Portugal, Cypern och Danmark. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 24 En känsla av att det är svårare att göra sig hörd, både på nationell nivå och EU-nivå 1. Räknas min åsikt i mitt land? Även om majoriteten av EU-invånarna fortfarande anser att deras åsikt räknas i deras land, sjunker denna andel betydligt jämfört med september 2015, till 53 % (-10). Däremot anser ett ökande antal uppgiftslämnare att den inte räknas (44 %, +9). 2. Räknas min åsikt i EU? 37 % (-2 i jämförelse med 2015) av uppgiftslämnarna anser att deras åsikt räknas i EU. Omvänt anser en majoritet av EU-invånarna att deras åsikt inte räknas i EU (59 %, +3), vilket är en ökning från föregående år. På nationell nivå kan vi se att skillnaderna mellan medlemsstaterna ökar, till 57 procentenheter; i Danmark anser 70 % (+8 på ett år) av uppgiftslämnarna att deras åsikt räknas i EU, och i Grekland anser endast 13 % (-10) av medborgarna anser att så är fallet. I 26 av 28 medlemsstater anser man att ens åsikt räknas mer i det egna landet än i EU. Följande två undantag konstateras: Litauen och Rumänien. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 27 10

11 Det som förenar EU-invånarna är viktigare än det som skiljer dem åt På EU-nivå instämmer 71 % av uppgiftslämnarna med detta påstående (-3 jämfört med april 2016). Även om det inte framgår av detta genomsnitt att de nationella skillnaderna ökar alltmer anser en absolut majoritet av uppgiftslämnarna i de 28 medlemsstaterna att det som förenar EU-invånarna är viktigare än det som skiljer dem åt. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 33 Tillbakagång för den gemensamma valutan som en del i den europeiska identiteten På EU-nivå är rangordningen mellan de grundläggande delarna i den europeiska identiteten oförändrad, där flest uppgiftslämnare (50 %, +1 i jämförelse med 2015) uppger att värderingarna i form av demokrati och frihet är en del av den europeiska identiteten. Däremot kan ett stort kliv bakåt för den gemensamma valutan som en del av identiteten sedan 2015 (33 %, -6) konstateras. Inom euroområdet framträder detta som tydligast, där minskningen är så stor som -12 procentenheter i Estland (43 %), Nederländerna (43 %) och Portugal (33 %). En minskning för denna fråga ses också med - 11 procentenheter i Litauen (28 %), landet som senast anslöt sig till euroområdet, och med tio procentenheter i Cypern (37 %). Kulturen, som landar på en tredjeplats (32 %, +2), följt av historien (28 %, +1), den växande europeiska ekonomin (22 %, +3) och geografin (20 %, +1) ökar alla. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 36 Det viktigaste för det europeiska medborgarskapet: ett harmoniserat europeiskt socialt välfärdssystem På EU-nivå svarar EU-invånarna utan tvekan (46 %, +1) att det främst är ett europeiskt socialt välfärdssystem som är harmoniserat mellan medlemsstaterna (hälso- och sjukvård, utbildning, pension etc.). Det som också ofta uppges och således hamnar på andra och tredje plats är europeiska tjänster för nödsituationer för hanteringen av internationella naturkatastrofer (27 %, - 1) och det faktum att man kan bosätta sig i vilket EU-land som helst efter pensionen och där uppbära pension (27 %, +1). 11

12 Att EU:s ordförande väljs direkt av alla medlemsstaternas medborgare är ett svar som fortsätter att öka, till 22 % år 2016, vilket är en ökning med två procentenheter i jämförelse med september 2015 och med sex procentenheter i jämförelse med Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 39 EU-invånarnas bild av Europaparlamentet stabiliseras På EU-nivå dominerar en neutral bild med 44 % (-2 jämfört med 2015). 25 % (+1) har en positiv bild av parlamentet. Däremot har 28 % (+1) en negativ bild av det. På nationell nivå ökar den positiva bilden i 14 medlemsstater, med de största ökningarna i Slovakien, som innehade ordförandeskapet i Europeiska unionens råd i september 2016 (28 %, +9) och i Sverige (31 %, +6). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 49 En majoritet av EU-invånarna vill att Europaparlamentet ska spela en viktigare roll i framtiden Då de tillfrågas om vilken roll de skulle vilja att Europaparlamentet spelade i framtiden uttrycker en majoritet av EU-invånarna fortfarande att de är positivt inställda till en viktigare roll (46 %, +2 jämfört med 2015). I detta hänseende ser vi en tydlig utveckling mot en viktigare roll, med +17 procentenheter i Slovakien (47 %), +12 i Litauen (62 %) och +11 i Slovenien (54 %) och i Sverige (42 %). Samtidigt ökar andelen som vill att det spelar en mindre viktig roll väsentligt, till 28 % (+7). På nationell nivå har detta ökat med så mycket som 16 procentenheter i Tjeckien (53 %), +15 i Polen (31 %) och +13 i Nederländerna (42 %) och i Irland (30 %). Andelen uppgiftslämnaren som spontant uttrycker att de vill att det ska spela samma roll sjunker kraftigt, till 13 % (-12). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 52 Efter en väsentlig ökning år 2015 minskar nu mediegenomslaget för Europaparlamentet under 2016 På EU-nivå hade 60 % av uppgiftslämnarna nyligen läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet (-6 sedan 2015). Andelen EU-invånare som uppgav att de inte kunde komma ihåg att de nyligen hade läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet var 39 % (+6). 12

13 Att andelen sjunker beror i synnerhet på att då undersökningen genomfördes 2015 var Europaparlamentet mitt uppe i en debatt om Jean-Claude Junckers förslag om hur EU skulle bemöta migrationskrisens utmaningar. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 42 Brist på information om Europaparlamentets verksamhet Andelen EU-invånare som anser att de är väl insatta i Europaparlamentets verksamhet går tillbaka något, till 32 % (-3 jämfört med 2015). 66 % (+3) anser sig dock vara dåligt insatta i verksamheten. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 45 EU-invånarna har fortfarande goda kunskaper om Europaparlamentet 47 % (-1 på ett år) av uppgiftslämnarna vet att de europeiska ledamöterna är placerade utifrån politisk samhörighet i kammaren. 35 % (-3) tror att de är placerade utifrån nationalitet. Andelen uppgiftslämnare som svarar att de inte vet hur ledamöterna är placerade har ökat till 18 % (+4). Å andra sidan tror 43 % (+5) av EU-invånarna att Europaparlamentets beslut fattas utifrån ledamöternas politiska samhörighet. Denna andel har ökat i 23 medlemsstater. Likaså har andelen (35 %, +3) ökat som tror att parlamentets beslut fattas utifrån vad som är viktigt för de medlemsstater där parlamentsledamöterna är valda. Spontant svarar 9 % (-11) av uppgiftslämnarna att det är både utifrån parlamentsledamöternas politiska samhörighet och vad som är viktigt för deras nation, vilket är en minskning i 26 medlemsstater i Estland har andelen sjunkit med så mycket som 27 procentenheter. Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 55 Kraftig uppgång för kampen mot terrorism som ett politikområde som Europaparlamentet bör prioritera I själva verket har att bekämpa terrorism men samtidigt respektera individens rättigheter stadigt varit på uppgång sedan flera år tillbaka, till 42 % år 2016 (+8 sedan 2015), tätt följt av att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap (50 %, -1). Att bekämpa terrorism har blivit viktigare i 25 medlemsstater, och ökningen är som störst i Ungern (50 %, +14) och Spanien (38 %, +14) såväl som i Österrike (42 %, +13), Portugal (45 %, +12) och Bulgarien (43 %, +12) samt i Sverige (42 %, +12). 13

14 En invandringspolitik som genomförs i samråd med ursprungsländerna hamnar på tredje plats med 33 % (-5 procentenheter på ett år), och har minskat i 21 medlemsstater. Det är endast i Bulgarien som denna fråga har blivit mycket viktigare (42 %, +10), och den förlorar framförallt mark i Luxemburg (18 %, -12), Förenade kungariket (30 %, -11) och Slovakien (25 %, -11). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 61 De mänskliga rättigheterna är alltjämt den värdering som det är viktigast att Europaparlamentet prioriterar Skydd av mänskliga rättigheter (57 %, -2 sedan 2015) hamnar på första plats bland värderingarna på EU-nivå. Yttrandefrihet, på andra plats, ligger kvar på 34 %. Jämställdhet mellan män och kvinnor får 33 % (+1) och solidaritet mellan EU:s medlemsstater får 30 % (-2). Sedan följer solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen (23 % =), dialogen mellan kulturer och religioner (23 %, +2), skydd av minoritetsgrupper (18 %, =) samt avskaffandet av dödsstraff i hela världen (12 %, +1). Se tabellen (klicka på sidnumret): sida 66 14

15 I. EUROPÉER OCH EUROPEISKA UNIONEN A. MEDLEMSKAP OCH VAD MAN TJÄNAR PÅ ATT GÅ MED I EU 1. Medlemskap i Europeiska unionen 1) EU-genomsnitt Q12 Vad tycker du generellt om att (VÅRT LAND) är medlem i EU? Är det? (%) Bra Dåligt Varken bra eller dåligt Vet ej 70% 60% 50% % 30% % % % Okt.-Nov EB68.1 Juni 2009 EB71.3 Okt.-Nov EB72.4 Maj 2010 EB73.4 Maj 2011 EB75.3 Juni 2012 EB77.4 Juni 2013 EB79.5 Nov.-Dec 2014 EB82.4 Sept EB

16 2) Nationella resultat Q12 Vad tycker du generellt om att (VÅRT LAND) är medlem i EU? Är det? Bra (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 16

17 3) Nationella utvärderingar Q12 Vad tycker du generellt om att (VÅRT LAND) är medlem i EU? Är det? (%) Bra Dåligt Varken bra eller dåligt Vet ej EU = EUROOMRÅDET = = EJ EUROOMRÅDET = 2-1 SK = SE FI IE = NL = 0-1 BG = 4 = SI EE = 28 = 2-1 HU = AT = DE 71 = 9 = LT 67 = = LV 48 = = UK 47 = LU PL PT HR = 36 = 2 +2 CY CZ = BE = DK = = ES = FR = MT = IT RO EL (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 17

18 2. Fördelar med medlemskap 1) EU-genomsnitt Q13 Med hänsyn till allt, skulle du säga att (VÅRT LAND) på det hela taget har tjänat på eller inte tjänat på att gå med i EU? (%) 80% Tjänat Inte tjänat Vet ej 70% 60% % 40% 30% % 10% % Okt.-Nov EB68.1 Juni 2009 EB71.3 Okt.-Nov EB72.4 Maj 2010 EB73.4 Maj 2011 EB75.3 Juni 2013 EB79.5 Sept EB

19 2) Nationella resultat Q13 Med hänsyn till allt, skulle du säga att (VÅRT LAND) på det hela taget har tjänat på eller inte tjänat på att gå med i EU? (%) Tjänat (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 19

20 3) Nationella utvärderingar Q13 Med hänsyn till allt, skulle du säga att (VÅRT LAND) på det hela taget har tjänat på eller inte tjänat på att gå med i EU? (%) Tjänat Inte tjänat Vet ej EU28 60 = 31 = 9 = EUROOMRÅDET EJ EUROOMRÅDET = CY = NL SK FI SI UK BE = 2-4 DE = SE = IE DK BG LT = EE = 7-1 HU CZ AT = LU 85 = MT 84 = 8 = 8 = PL LV PT FR HR IT RO = ES EL (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 20

21 3. Anledningar till att landet har tjänat på det 1) EU-genomsnitt Q14 Vilka av följande är de viktigaste anledningarna att tycka att (VÅRT LAND) har tjänat på att gå med i EU? (MAX 3 SVAR) (%) Bas: intervjupersoner som skulle säga att deras land har tjänat på att gå med i EU 21

22 2) Nationella resultat Q14 Vilka av följande är de viktigaste anledningarna att tycka att (VÅRT LAND) har tjänat på att gå med i EU? (MAX 3 SVAR) EU bidrar till ekonomisk tillväxt i (VÅRT LAND) (%) Bas: intervjupersoner som skulle säga att deras land har tjänat på att gå med i EU (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 22

23 Sept.-Okt Sept.-Okt Sept.-Okt Sept.-Okt Sept.-Okt Sept.-Okt ) Nationella utvärderingar Q14 Vilka av följande är de viktigaste anledningarna att tycka att (VÅRT LAND) har tjänat på att gå med i EU? (MAX 3 SVAR) EU bidrar till ekonomisk tillväxt i (VÅRT LAND) EU ger (NATIONALITET) nya arbetsmöjligheter EU bidrar till att upprätthålla freden och stärka säkerheten EU-medlemskapet förbättrar samarbetet mellan (VÅRT LAND) och EU:s övriga länder EU ger (NATIONALITET) mer att säga till om i världen EU förbättrar (NATIONALITET) levnadsstandard EU28 35 = EUROOMRÅDET = EJ EUROOMRÅDET = 25 = = LU = = 19 = NL = SI = SE = 2-1 EE AT = HR FI = DE PT HU = IT FR LT 46 = = LV 36 = SK 31 = 47 = RO 27 = BG 23 = 53 = DK = PL = IE = ES CY = CZ BE = UK = 21 = EL MT Bas: intervjupersoner som skulle säga att deras land har tjänat på att gå med i EU (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 23

24 4. Åt vilket håll går EU? 1) EU-genomsnitt D73.2 I dagsläget, skulle du generellt sett säga att saker går åt rätt håll eller åt fel håll i? EU (%) 24

25 2) Nationella resultat D73.2 I dagsläget, skulle du generellt sett säga att saker går åt rätt håll eller åt fel håll i? EU (%) Saker går åt rätt håll (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 25

26 3) Nationella utvärderingar D73.2 I dagsläget, skulle du generellt sett säga att saker går åt rätt håll eller åt fel håll i? EU (%) Saker går åt rätt håll Saker går åt fel håll Varken det ena eller det andra (SPONTANT) Vet ej EU EUROOMRÅDET EJ EUROOMRÅDET SK FI MT HR = CY IE = LU BG DE SI HU LV = CZ AT EE PL BE IT PT = LT NL EL SE 30 = UK 16 = FR ES RO DK (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 26

27 B. DE EUROPEISKA MEDBORGARNAS RÖST 1. Min röst räknas 1.1. Min röst räknas i vårt land 1) EU-genomsnitt D72.2 I vilken utsträckning instämmer du i eller tar du avstånd från följande påståenden? Min röst räknas i (VÅRT LAND) (%) 80% Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Vet ej 70% 63 60% 50% % 30% % 10% 0% 6 6 Juni 2009 EB71.3 Maj 2010 EB Juni 2012 EB77.4 Nov.-Dec 2012 EB78.2 Juni 2013 EB79.5 Nov.-Dec 2014 EB82.4 Sept EB

28 2) Nationella resultat D72.2 I vilken utsträckning instämmer du i eller tar du avstånd från följande påståenden? Min röst räknas i (VÅRT LAND) Totalt Instämmer (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 28

29 3) Nationella utvärderingar D72.2 I vilken utsträckning instämmer du i eller tar du avstånd från följande påståenden? Min röst räknas i (VÅRT LAND) (%) Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Vet ej EU EUROOMRÅDET EJ EUROOMRÅDET BE NL = FI AT = 2 +1 DK = LU DE SE = CZ IE = SK SI UK HU HR = EE LV = BG CY FR MT IT PT ES = LT PL RO = EL (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 29

30 1.2. Min röst räknas i EU 1) EU-genomsnitt D72.1 I vilken utsträckning instämmer du i eller tar du avstånd från följande påståenden? Min röst räknas i EU (%) Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Vet ej 70% 60% % 40% % 20% 10% % Juni 2009 EB71.3 Maj 2010 EB73.4 Juni 2012 EB77.4 Nov.-Dec 2012 EB78.2 Juni 2013 EB79.5 Nov.-Dec 2014 EB82.4 Sept EB

31 2) Nationella resultat D72.1 I vilken utsträckning instämmer du i eller tar du avstånd från följande påståenden? Min röst räknas i EU Totalt Instämmer (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 31

32 3) Nationella utvärderingar D72.2 I vilken utsträckning instämmer du i eller tar du avstånd från följande påståenden? Min röst räknas i EU (%) Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Vet ej EU EUROOMRÅDET = EJ EUROOMRÅDET DK NL FI BE AT = SK SE IE = CZ DE = SI = FR 35 = 61 = 4 = UK = CY = 4 +1 LU BG HR PL EE LV = RO PT = IT HU ES = MT = EL LT = (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 32

33 C. EUROPEISK IDENTITET OCH MEDLEMSKAP 1. Identitet 1.1. Vad förenar europeiska medborgare/vad skiljer dem åt 1) EU-genomsnitt Q9 Kan du tala om för mig om du instämmer i eller tar avstånd från följande påstående: Vad som förenar de olika EU-medlemsstaternas medborgare är viktigare än vad som skiljer dem åt. (%) Vet ej 7 (=) Totalt 'Tar avstånd' 22 (+3) Totalt 'Instämmer' 71 (-3) (Utvärdering apr sept./okt. 2016) 33

34 2) Nationella resultat Q9 Kan du tala om för mig om du instämmer i eller tar avstånd från följande påstående: Vad som förenar de olika EU-medlemsstaternas medborgare är viktigare än vad som skiljer dem åt. Totalt Instämmer (%) (Utvärdering apr sept./okt. 2016) 34

35 - Apr Apr Apr ) Nationella utvärderingar Q9 Kan du tala om för mig om du instämmer i eller tar avstånd från följande påstående: Vad som förenar de olika EU-medlemsstaternas medborgare är viktigare än vad som skiljer dem åt. (%) Totalt 'Instämmer' Totalt 'Tar avstånd' Vet ej EU = EUROOMRÅDET EJ EUROOMRÅDET LV FI NL = LU = 3-4 BE = 1-3 UK = 9-3 AT LT EL FR = SI 82 = IE SE = 3 +2 SK = CZ = 6 +2 DE DK PL EE MT CY BG HU RO IT ES PT HR = (Utvärdering apr sept./okt. 2016) 35

36 1.2. Delar som bildar den europeiska identiteten 1) EU-genomsnitt Q10 Den europeiska identiteten kan bestå av flera delar. Enligt din uppfattning, vilka är de viktigaste delarna som tillsammans bildar den europeiska identiteten? (MAX 3 SVAR) (%) 50% 40% 30% 20% 10% 0% Maj 2012 EB Juni 2012 EB77.4 Juni 2013 EB79.5 Nov.-Dec 2014 EB82.4 Sept EB Värderingar kring demokrati och frihet Den gemensamma valutan - euron Kultur Historia Framgångarna i den europeiska ekonomin Geografi EU:s motto "Förenade i mångfalden" EU-flaggan Europahymnen 36

37 2) Nationella resultat Q10 Den europeiska identiteten kan bestå av flera delar. Enligt din uppfattning, vilka är de viktigaste delarna som tillsammans bildar den europeiska identiteten? (MAX 3 SVAR) Den gemensamma valutan - euron (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 37

38 3) Nationella utvärderingar Q10 Den europeiska identiteten kan bestå av flera delar. Enligt din uppfattning, vilka är de viktigaste delarna som tillsammans bildar den europeiska identiteten? (MAX 3 SVAR) (%) Värderingar kring demokrati och frihet Den gemensamma valutan - euron Kultur Historia EU EUROOMRÅDET 51 = EJ EUROOMRÅDET PT = 22-1 LU = 28-3 NL BE BG SE FI = AT IE SI EL RO LV = SK MT CZ LT HU UK PL DE 66 = FR CY DK EE IT = 25 = HR ES Första fyra citerade alternativ (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 38

39 2. Medlemskap 2.1 Faktorer som skulle stärka känslan av ett europeiskt medlemskap 1) EU-genomsnitt Q11T Vilken av följande faktorer skulle bäst stärka din känsla av att vara europeisk medborgare? I första hand? Och sedan? (MAX 4 SVAR) (%) 39

40 2) Nationella resultat Q11T Vilken av följande faktorer skulle bäst stärka din känsla av att vara europeisk medborgare? I första hand? Och sedan? (MAX 4 SVAR) Ett europeiskt socialt välfärdssystem som är harmoniserat mellan medlemsstaterna (sjukvård, utbildning, pensioner etc.) (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 40

41 3) Nationella utvärderingar Q11T Vilken av följande faktorer skulle bäst stärka din känsla av att vara europeisk medborgare? I första hand? Och sedan? (MAX 4 SVAR) Ett europeiskt socialt välfärdssystem som är harmoniserat mellan medlemsstaterna (sjukvård, utbildning, pensioner etc.) Att efter pensionen kunna flytta till vilket EU-land som helst och ta pensionen med dig En europeisk insatsstyrka som bekämpar internationella naturkatastrofer En EU-president som väljs direkt av medborgarna i alla medlemsstater EU EUROOMRÅDET = EJ EUROOMRÅDET 41 = FI = PT NL HU IE SE = LT = 8-1 DE = SI FR = BE LU IT CZ UK DK 42 = CY BG SK LV = 18 = 12-2 EL ES RO AT = MT = HR = = PL EE Första fyra citerade alternativ (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 41

42 II. EUROPAPARLAMENTET A. INFORMATION OM EUROPAPARLAMENTET 1. Minns från media 1) EU-genomsnitt Q1 Har du den senaste tiden läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i tidningar, på Internet, radio eller TV? (%) Ja Nej Vet ej 80% 70% 60% 50% % 30% % 10% 0% Okt.-Nov EB68.1 Okt EB70.1 Jan.-Feb EB Jan.-Feb EB73.1 Nov.-Dec 2010 EB74.3 Nov EB76.3 Nov.-Dec 2012 EB78.2 Juni 2013 EB79.5 Nov.-Dec 2014 EB82.4 Sept EB

43 2) Nationella resultat Q1 Har du den senaste tiden läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i tidningar, på Internet, radio eller TV? Ja (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 43

44 3) Nationella utvärderingar Q1 Har du den senaste tiden läst, sett eller hört någonting om Europaparlamentet i tidningar, på Internet, radio eller TV? (%) Ja Nej Vet ej EU = EUROOMRÅDET = EJ EUROOMRÅDET = UK = MT = 0-1 LT = FI = SI = PT = PL = IE = SE DK = EE = LV EL = BG = ES = CZ CY = FR = SK NL = DE BE LU = HR = IT HU AT RO (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 44

45 2. Känsla av att vara insatt i Europaparlamentets verksamhet 1) EU-genomsnitt Q2 Anser du att du rent allmänt är mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt insatt i Europaparlamentets verksamhet? (%) Vet ej 2 (=) Totalt 'Insatt' 32 (-3) Totalt 'Inte insatt' 66 (+3) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 45

46 2) Nationella resultat Q2 Anser du att du rent allmänt är mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt insatt i Europaparlamentets verksamhet? Totalt Insatt (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 46

47 Q2 Anser du att du rent allmänt är mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt insatt i Europaparlamentets verksamhet? Totalt Inte insatt (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 47

48 3) Nationella utvärderingar Q2 Anser du att du rent allmänt är mycket väl, ganska väl, ganska dåligt eller mycket dåligt insatt i Europaparlamentets verksamhet? (%) Totalt 'Insatt' Totalt 'Inte insatt' Vet ej EU = EUROOMRÅDET = EJ EUROOMRÅDET 38 = UK = MT = IE 41 = AT = SK = RO = CZ = 3 +2 PL SI = BE = LV = NL = ES = FR = DK DE HR = IT FI = BG = EL = PT LT LU CY SE = HU = EE (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 48

49 B. BILD AV OCH FÖRTROENDE FÖR EUROPAPARLEMENTET SAMT EUROPAPARLAMENTETS ROLL 1. Allmän bild av Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt Q3 Har du rent allmänt en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild av Europaparlamentet? (%) Totalt 'Positiv' Neutral Totalt 'Negativ' Vet ej 60% 50% 40% % 20% % % Okt.-Nov EB68.1 Okt EB70.1 Nov EB76.3 Nov.-Dec 2012 EB78.2 Juni 2013 EB79.5 Nov.-Dec 2014 EB82.4 Sept EB

50 2) Nationella resultat Q3 Har du rent allmänt en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild av Europaparlamentet? Totalt Positiv (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 50

51 3) Nationella utvärderingar Q3 Har du rent allmänt en mycket positiv, ganska positiv, neutral, ganska negativ eller mycket negativ bild av Europaparlamentet? (%) Totalt 'Positiv' Neutral Totalt 'Negativ' Vet ej EU = EUROOMRÅDET 23 = EJ EUROOMRÅDET = 4 +1 SK SE PT IE CZ DK DE = 3 +1 UK = = RO = NL = BG MT = CY HU = SI 21 = 51 = 26 = 2 = EE 18 = 63 = PL IT BE = AT FI LU ES = FR HR LT EL = LV (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 51

52 2. Europaparlamentets roll i framtiden 1) EU-genomsnitt Q4 Skulle du personligen vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare roll eller en mindre viktig roll än idag? (%) Viktigare Mindre viktig Samma (SPONTANT) Vet ej 70% 60% 50% % 30% 20% 10% % Okt.-Nov EB68.1 Okt EB70.1 Jan.-Feb EB71.1 Jan.-Feb EB73.1 Nov.-Dec 2010 EB74.3 Nov EB76.3 Nov.-Dec 2012 EB78.2 Juni 2013 EB79.5 Nov.-Dec 2014 EB82.4 Sept EB

53 2) Nationella resultat Q4 Skulle du personligen vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare roll eller en mindre viktig roll än idag? Viktigare (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 53

54 3) Nationella utvärderingar Q4 Skulle du personligen vilja att Europaparlamentet spelade en viktigare roll eller en mindre viktig roll än idag? Viktigare Mindre viktig Samma (SPONTANT) Vet ej EU EUROOMRÅDET EJ EUROOMRÅDET 39 = SK = LT SI SE = LU FI PT LV MT ES = BE BG IE IT NL = EE CY FR CZ = PL DK HR 45 = RO EL UK AT HU DE (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 54

55 C. KUNSKAP OM EUROPAPARLAMENTET 1. Hur Europaparlamentet fungerar 1) EU-genomsnitt Q5 Tror du att ledamöternas placering i Europaparlamentet bestäms av? Deras politiska tillhörighet Deras nationalitet Vet ej 60% 50% % 30% % 10% % Okt.-Nov EB68.1 Jan.-Feb EB71.1 Jan.-Feb EB73.1 Nov.-Dec 2010 EB74.3 Nov EB76.3 Nov.-Dec 2012 EB78.2 Juni 2013 EB79.5 Nov.-Dec 2014 EB82.4 Sept EB

56 2) Nationella resultat Q5 Tror du att ledamöternas placering i Europaparlamentet bestäms av? Deras politiska tillhörighet (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 56

57 3) Nationella utvärderingar Q5 Tror du att ledamöternas placering i Europaparlamentet bestäms av? Deras politiska tillhörighet Deras nationalitet Vet ej EU EUROOMRÅDET EJ EUROOMRÅDET PL FI CY PT = LV ES FR UK BE 63 = EL 46 = SK SI = RO DE = CZ NL = 5 +3 IT HR LU HU MT AT SE DK IE EE LT BG (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 57

58 2. Beslutsfattandet i Europaparlamentet 1) EU-genomsnitt Q6 Skulle du säga att Europaparlamentets beslut antas i första hand? 50% 40% 30% % % % Okt.-Nov EB68.1 Okt EB70.1 Nov EB76.3 Nov.-Dec 2012 EB78.2 Juni 2013 EB79.5 Nov.-Dec 2014 EB82.4 Sept EB84.1 Utifrån parlamentsledamöternas politiska tillhörighet Utifrån parlamentsledamöternas nationella intressen Både och (SPONTANT) Vet ej 58

59 2) Nationella resultat Q6 Skulle du säga att Europaparlamentets beslut antas i första hand? Utifrån parlamentsledamöternas politiska tillhörighet (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 59

60 3) Nationella utvärderingar Q6 Skulle du säga att Europaparlamentets beslut antas i första hand? Utifrån parlamentsledamöternas politiska tillhörighet Utifrån parlamentsledamöternas nationella intressen Både och (SPONTANT) Vet ej EU EUROOMRÅDET EJ EUROOMRÅDET LV PL CY = MT FI EE FR SI DE ES SE BE RO LU = IE AT CZ = SK NL DK IT EL HR LT 33 = = HU BG PT UK = (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 60

61 D. POLITISKA PRIORITERINGAR OCH VÄRDERINGAR 1. Prioriterade politikområden 1) EU-genomsnitt Q7T Europaparlamentet främjar utvecklingen av vissa politikområden på EU-nivå. Vilka av följande politikområden tycker du att man ska prioritera? I första hand? Några andra? (MAX 4 SVAR) (%) 61

62 Q7T Europaparlamentet främjar utvecklingen av vissa politikområden på EU-nivå. Vilka av följande politikområden tycker du att man ska prioritera? I första hand? Några andra? (MAX 4 SVAR) (%) 60% 50% 40% 30% 20% % 0% Jan.-Feb EB73.1 Aug.-Sept EB74.1 April-Maj 2011 EB75.2 Nov EB76.3 Juni 2012 EB77.4 Nov.-Dec 2012 EB78.2 Juni 2013 EB79.5 Nov.-Dec 2014 EB82.4 Sept EB84.1 Bekämpa fattigdom och socialt utanförskap Att bekämpa terrorism men samtidigt respektera individens rättigheter En invandringspolitik som genomförs i samråd med ursprungsländerna En försvars- och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella kriser Förbättra konsument- och folkhälsoskyddet Samordna ekonomisk politik, budget- och skattepolitik Första sex citerade alternativ 62

63 Q7T Europaparlamentet främjar utvecklingen av vissa politikområden på EU-nivå. Vilka av följande politikområden tycker du att man ska prioritera? I första hand? Några andra? (MAX 4 SVAR) (%) 40% 34 30% 20% 10% % Jan.-Feb EB73.1 Aug.-Sept EB74.1 April-Maj 2011 EB75.2 Nov EB76.3 Juni 2012 EB77.4 Nov.-Dec 2012 EB78.2 Juni 2013 EB79.5 Nov.-Dec 2014 EB82.4 Sept EB84.1 Kampen mot klimatförändringarna En jordbrukspolitik som är miljövänlig och bidrar till den globala livsmedelsbalansen En utrikespolitik som gör det möjligt för EU att tala med en stämma på den internationella arenan En gemensam energipolitik för att säkerställa EU:s energioberoende Att värna en europeisk samhällsmodell En forsknings- och utvecklingspolitik som säkerställer konkurrenskraft och innovation Sista sex citerade alternativ 63

64 2) Nationella resultat Q7T Europaparlamentet främjar utvecklingen av vissa politikområden på EU-nivå. Vilka av följande politikområden tycker du att man ska prioritera? I första hand? Några andra? (MAX 4 SVAR) Bekämpa fattigdom och socialt utanförskap (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 64

65 3) Nationella utvärderingar Q7T Europaparlamentet främjar utvecklingen av vissa politikområden på EU-nivå. Vilka av följande politikområden tycker du att man ska prioritera? I första hand? Några andra? (MAX 4 SVAR) (%) Bekämpa fattigdom och socialt utanförskap Att bekämpa terrorism men samtidigt respektera individens rättigheter En invandringspolitik som genomförs i samråd med ursprungsländerna En försvars- och säkerhetspolitik som gör det möjligt för EU att hantera internationella kriser Förbättra konsument- och folkhälsoskyddet Samordna ekonomisk politik, budget- och skattepolitik EU = EUROOMRÅDET 52 = EJ EUROOMRÅDET FI PT MT CY = LV LT = 45-3 IT HR SI = SK HU DK = EE = CZ ES 71 = SE 55 = DE 45 = = PL BG IE FR = 24 = 24-5 NL LU AT UK EL = RO BE = Första sex citerade alternativ (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 65

66 2. Europaparlamentets värderingar 1) EU-genomsnitt Q8 Vilken eller vilka av följande värderingar tycker du att Europaparlamentet bör prioritera? (MAX 3 SVAR) (%) 66

67 Q8 Vilken eller vilka av följande värderingar tycker du att Europaparlamentet bör prioritera? (MAX 3 SVAR) (%) 70% 60% % 40% 30% 20% 10% % Okt.-Nov EB68.1 Okt EB70.1 Jan.-Feb EB71.1 Jan.-Feb EB73.1 Nov EB76.3 Nov.-Dec 2012 EB78.2 Juni 2013 EB79.5 Nov.-Dec 2014 EB82.4 Sept EB84.1 Skydd av mänskliga rättigheter Yttrandefrihet Jämställdhet mellan män och kvinnor Solidaritet mellan EU:s medlemsstater Solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen Dialogen mellan kulturer och religioner Skydd av minoritetsgrupper Avskaffandet av dödsstraff i hela världen 67

68 2) Nationella resultat Q8 Vilken eller vilka av följande värderingar tycker du att Europaparlamentet bör prioritera? (MAX 3 SVAR) Skydd av mänskliga rättigheter (%) (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 68

69 3) Nationella utvärderingar Q8 Vilken eller vilka av följande värderingar tycker du att Europaparlamentet bör prioritera? (MAX 3 SVAR) Skydd av mänskliga rättigheter Yttrandefrihet Jämställdhet mellan män och kvinnor Solidaritet mellan EU:s medlemsstater Solidaritet mellan EU och fattiga länder i världen Dialogen mellan kulturer och religioner EU = = EUROOMRÅDET = = EJ EUROOMRÅDET = PT HR CY = = 11-4 SI FI IE = EE 63 = IT 49 = LT LV EL LU BE SE NL = DE DK ES HU = 21 = 19-1 SK = UK = BG = CZ = 13-2 FR RO = AT = PL = MT Första sex citerade alternativ (Utvärdering sept sept./okt. 2016) 69

70 Europaparlamentets Parlameter 2016 (EP/EB 86.1) genomfördes i Europeiska unionens 28 medlemsstater från den 24 september till den 3 oktober 2016 av Kantar Public (tidigare TNS opinion). Undersökningen ägnas åt européernas uppfattning om Europaparlamentet, deras bild av Europaparlamentet och dess roll samt vilka kunskapet de har om institutionen. Den behandlar även de centrala frågorna om EU-medlemskap, europeisk identitet, EU-medborgarskap, prioriterade politikområden och värderingar. Detta är en publikation från: Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Generaldirektoratet för kommunikation, Europaparlamentet PE ISBN: DOI: /96041 QA EN-N Upphovsmannen är ansvarig för innehållet i dokumentet, och de åsikter som framförs i det utgör inte nödvändigtvis Europaparlamentets officiella ståndpunkt. Texten är avsedd att göra det lättare för Europaparlamentets ledamöter och personal att utföra sitt arbete. Europeiska unionen