KRISEN OCH EKONOMISK STYRNING V

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Kontakter med allmänheten ENHETEN FÖR ÖVERVAKNING OCH UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN KRISEN OCH EKONOMISK STYRNING V Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB 77.2) Sammanfattning Bryssel den 21 maj 2012 Omfattning: EU27 ( EU-medborgare) Population: EU-medborgare 15 år och äldre Metod: Datorassisterade personliga intervjuer Undersökningsperiod: mars 2012, genomförd av TNS Opinion INLEDNING...3 I. Medlemsstaternas svar på krisen...8 A. Bör man prioritera en minskning av offentliga utgifter, åtgärder för att stimulera ekonomin eller båda delarna samtidigt?...8 B. Hur anser européerna att medlemsstaterna bör agera?...10 II. Hitta en väg ut ur krisen...12 A. Åtgärder för att få bukt med krisen...12 B. Mot en samordning av budgetpolitiken...16 C. Efterlevnad av gemensamma regler...18 D. Delad skuld mellan medlemsstaterna...19 E. Skatt på finansiella transaktioner...20 F. Euroobligationer: kunskaper och allmän opinion...24 III. Kreditvärderingsinstitut...27 A. Medvetenhet om kreditvärderingsinstitut...27 B. Kreditvärderingsinstitutens roll...30 BILAGOR...35 Uppgifter frå Eurostat...35 Nedanstående tabeller har hämtats från följande utgåvor av Eurobarometern: 1

2 EB 77 Undersökningsperiod: mars 2012 Omfattning: personer (personliga intervjuer) Population: EU-medborgare 15 år och äldre TNS Opinion på uppdrag av Europaparlamentet EB 76 Undersökningsperiod: 3 16 september 2011 Omfattning: personer (personliga intervjuer) Population: EU-medborgare 15 år och äldre TNS Opinion på uppdrag av Europaparlamentet EB 75 Undersökningsperiod: 13 april 2 maj 2011 Omfattning: personer (personliga intervjuer) Population: EU-medborgare 15 år och äldre TNS Opinion på uppdrag av Europaparlamentet Observera: Det är viktigt att komma ihåg att resultaten av opinionsundersökningar är uppskattningar, vars exakthet när förutsättningarna är lika beror på urvalsstorlek och observerade procentandelar. För ett urval på omkring intervjuer (den urvalsstorlek som vanligtvis används i medlemsstaterna) varierar den verkliga procentandelen (den del som skulle ha uppnåtts om hela befolkningen hade intervjuats) mellan följande konfidensintervall: Percentages recorded 10 % or 90 % 20 % or 80 % 30 % or 70 % 40 % or 60 % 50 % Confidence limits +/- 1.9 points +/- 2.5 points +/- 2.7 points +/- 3.0 points +/- 3.1 points 2

3 INLEDNING Denna Eurobarometer-undersökning om Krisen och ekonomisk styrning i Europa är den femte1 som genomförts på Europaparlamentets initiativ. Den genomfördes av TNS opinion mellan den 10 och 25 mars 2012, genom personliga intervjuer med EU-medborgare i åldern 15 år och uppåt. Under det senaste halvåret har ett betydande antal politiska, ekonomiska och sociala händelser inträffat som utan tvivel har påverkat svaren. Sex allmänna val och tre presidentval har hållits under denna sexmånadersperiod. Tretton länder har fått sin kreditvärdighet nedgraderad av kreditvärderingsinstitut de flesta nedgraderades upprepade gånger. Samtidigt har EU och dess medlemsstater fortsatt att bekämpa krisen. I september 2011 lade kommissionen på Europaparlamentets begäran fram ett förslag om en skatt på finansiella transaktioner. Den 21 juli enades medlemsstaterna om att stärka den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF), ett beslut som senare ratificerades av de 17 medlemsländerna i euroområdet. Under denna period hölls tre möten med Europeiska rådet. Vid det sista av dessa, den 2 mars 2012, antog 25 medlemsstater Fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen. Liksom i alla Eurobarometer-undersökningar är det värt att notera att det europeiska medelvärdet är viktat och att de sex folkrikaste medlemsstaterna står för cirka 70 % av EU-genomsnittet. Innan vi går vidare till en mer detaljerad analys ska vi titta på de främsta trender som undersökningen visar. 1 Tidigare fyra undersökningar genomfördes i januari februari 2009, september 2010, april maj 2011 och september

4 Huvudsakliga trender - Före stats- och regeringschefernas viktiga möten om krisen anser de flesta européer att EU måste vidta åtgärder för att minska de offentliga utgifterna och samtidigt främja ekonomisk tillväxt. - Undersökningens resultat bekräftar den tendens mot polarisering av den allmänna opinionen som observerats i tidigare undersökningar. Antalet personer som inte har någon uppfattning minskar för varje undersökning. Krisens påverkan på européernas dagliga liv har säkerligen spelat en stor roll för denna utveckling. - Även om den aktuella debatten mellan medlemsstaterna främst handlar om huruvida de borde vidta åtgärder tillsammans eller inte, är de flesta EU-medborgare positiva till kollektiva, samordnade åtgärder. När det gäller sätten att ta itu med krisen visar undersökningen tydliga skillnader mellan svarande i och utanför euroområdet. Euroländerna är betydligt mer positiva till samordnade åtgärder än länderna utanför euroområdet. Vi bör därför vara försiktiga så att den uppfattning om EU som EU-medborgare i de båda områdena har inte går alltmer isär. - Även om de är positiva till solidaritet anser de flesta européer att finansiellt stöd till medlemsstater med ekonomiska eller finansiella svårigheter endast ska beviljas om gemensamma regler följs. De anser också att brott mot dessa regler ska bestraffas. - Kunskapen om euroobligationer, skatt på finansiella transaktioner och kreditvärderingsinstitut ökade ständigt under den relevanta halvårsperioden. - Vi kan observera flera tendenser i den sociodemografiska analysen. De största åsiktsskillnaderna hör samman med de svarandes ålder och utbildning. De yngsta och de som studerat tills de var minst 20 år är mest positiva till samordnade och solidariska åtgärder. När det gäller samordnande åtgärder ser vi stora skillnader mellan personer i ledande ställning (63 %) och arbetslösa (51 %). Arbetslösa och kroppsarbetare är mer positiva till att medlemsstaterna vidtar åtgärder på egen hand. Mäns och kvinnors svar skilde sig inte mycket åt, utom de som gällde vissa frågor om objektiv kunskap, där män verkar ha större kunskaper än kvinnor. 4

5 Ta oss ur krisen genom att samtidigt minska de offentliga utgifterna och stimulera ekonomin - Svaren om hur vi ska ta oss ut ur krisen var mycket tydliga: 47 % anser att EU och dess medlemsstater bör vidta åtgärder för att minska de offentliga utgifterna och samtidigt stimulera ekonomin. En majoritet av invånarna i de 27 medlemsstaterna delar denna åsikt. - Dock anser 25 % av européerna att åtgärder för att stimulera ekonomin måste prioriteras, och 23 % vill se åtgärder som minskar de offentliga utgifterna. Mot bakgrund av krisen är de flesta européer för samordnade åtgärder - Med tanke på den nuvarande krisen skulle 55 % av européerna (=) känna sig bättre skyddade om åtgärder vidtogs på ett samordnat sätt med andra EU-länder. Andelen som skulle känna sig bättre skyddade av åtgärder som deras medlemsstater vidtar och genomför på egen hand har dock ökat något (38 %, +3). - Det är viktigt att notera att tendensen att stödja samordnade åtgärder är mer uttalad inom euroområdet (61 %) än utanför (43 %). Ett tydligt ja till samråd mellan EU:s medlemsstater om nationella budgetar Som också framgår av svaren på alla övriga frågor är en klar majoritet för samordnade åtgärder, men de som är emot sådana åtgärder har blivit något fler. - Omkring 65 % (-2) av personerna i undersökningen stöder inledande samråd mellan EU-institutioner och nationella institutioner när nationella budgetar utarbetas. - Återigen ser vi mycket stora skillnader mellan de som bor i och utanför euroområdet. Cirka 70 % i euroområdet är för inledande samråd, mot 56 % utanför euroområdet. 5

6 Stöd till medlemsstater med ekonomiska och finansiella svårigheter ska endast beviljas om de följer gemensamma regler Två år efter det att den europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) antogs i maj 2010 är frågan om huruvida ekonomiskt stöd ska ske på vissa villkor fortfarande ett centralt inslag i diskussionerna % av européerna anser att ekonomiskt stöd endast ska beviljas om vissa gemensamma regler följs. I denna fråga skiljer sig svaren med 10 procentenheter mellan tillfrågade i euroområdet (83 %) och dem som bor utanför (73 %). - Som ytterligare ett sätt att garantera att reglerna följs accepteras tanken om automatisk tillämpning av ökade bötesstraff av 72 % (+4) av européerna. Återigen skiljer sig svaren mellan dem som bor i och utanför euroområdet med 10 procentenheter (76 % respektive 66 %). Stöd för att lägga samman en del av de offentliga skulderna, men olika åsikter om effekterna av detta - 66 % (=) av européerna tror att endast de medlemsstater som befinner sig i störst svårigheter skulle gynnas om en del av medlemsstaternas offentliga skuld skulle delas % (+3) anser att detta är nödvändigt eftersom medlemsstater måste visa solidaritet med varandra % (+4) tror att detta skulle stärka medlemsstaternas finansiella stabilitet % (-1) menar att det skulle straffa de medlemsstater som inte befinner sig i svårigheter % (+7) anser att det skulle minska kostnaderna för krisen. Européerna blir alltmer positiva till principen om en skatt på finansiella transaktioner - 66 % av européerna (+5) ställer sig bakom principen om att införa en skatt på finansiella transaktioner. - I denna fråga ser vi återigen en skillnad mellan andelen som är för i euroområdet (73 %) och andelen som är för utanför området (53 %) en skillnad på 20 procentenheter. - Nationella resultat varierar med upp till 46 procentenheter. Det största stödet för denna typ av skatt finns i de länder som drabbats hårdast av krisen (Grekland, Cypern, Italien, Portugal och Spanien). 6

7 Bättre kunskaper om euroobligationer I dag har nästan varannan EU-medborgare (49 %, +7) hört talas om euroobligationer. Denna medvetenhet är större i euroområdet (53 %) än utanför (42 %). Omkring 53 % av de tillfrågade i euroområdet som hade hört talas om euroobligationer fick svara på frågan om de var positivt inställda till dem. 44 % (+6) svarade att de är för och 25 % (-8) emot. Medvetandet om kreditvärderingsinstitut har ökat kraftigt och människor är positiva till att ett oberoende europeiskt kreditvärderingsinstitut inrättas. - Som nämnts ovan har kreditvärdigheten hos tretton länder nedgraderats av kreditvärderingsinstitut under de sex månader som passerat sedan den förra undersökningen genomfördes. - Därför är det inte förvånande att 61 % (+11) av européerna har hört talas om kreditvärderingsinstitut. Av dessa säger 32 % att de vet vad kreditvärderingsinstitut är och 29 % att de egentligen inte vet vad det är. - Exempelvis noterar vi de största ökningarna i Ungern, Slovenien (+22) och Italien (+20), tre länder som nedgraderades av kreditvärderingsinstituten i början av På frågan om huruvida ett europeiskt kreditvärderingsinstitut borde inrättas för att motväga de befintliga institutens makt svarade 67 % (+2) av européerna att de var positivt inställda. - Slutligen anser 54 % av européerna att kreditvärderingsinstitut inte bör betygsätta länder som har fått hjälp av andra EU-medlemsstater under en allvarlig kris. För mer information kontakta: Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen EPEurobarometer@europarl.europa.eu Jacques Nancy Undersökningen och nationella uppgifter finns tillgängliga på webbplatsen för Europaparlamentets Eurobarometer: 7

8 I. Medlemsstaternas svar på krisen A. Bör man prioritera en minskning av offentliga utgifter, åtgärder för att stimulera ekonomin eller båda delarna samtidigt? F: För att snabbt ta sig ur krisen, skulle du personligen säga att EU:s medlemsstater bör? 1) Genomsnittet i EU Reduction of public spending Measures to boost the economy Both at the same time DK EU27 23 % 25 % 47 % 5 % euro zone 25 % 24 % 47 % 4 % non euro zone 18 % 29 % 45 % 8 % * Mars 2012 I euroområdet var andelen svarande som var positiva till att minska offentliga utgifter i stort sett lika stor som andelen som var för åtgärder för att stimulera ekonomin (25 % respektive 24 %). Utanför euroområdet noterades däremot en differens på 11 procentenheter (29 % för åtgärder för att stimulera ekonomin och 18 % för en minskning av de offentliga utgifterna). 8

9 2) Nationella variationer Minska de offentliga utgifterna eller stimulera ekonomin? Åtgärder för att stimulera ekonomin: Åtgärder för att stimulera ekonomin rankades högre än att minska de offentliga utgifterna i 19 medlemsstater, särskilt i Litauen, Irland, Rumänien och Grekland. Minskning av offentliga utgifter: Åtstramningsåtgärder prioriterades högst i Frankrike, Tyskland och Österrike. Båda delarna samtidigt: I samtliga 27 medlemsstater är invånarna positiva till att stimulera ekonomin och minska de offentliga utgifterna samtidigt. 9

10 B. Hur anser européerna att medlemsstaterna bör agera? F: Skulle du som medborgare säga att du skulle vara bättre skyddad med tanke på den nuvarande krisen om...? 1) Genomsnittet i EU Coordinated measures Individual measures DK EU27 55 % (=) 38 % (+3) 7 % (-3) euro zone 61 % (-1) 32 % (+3) 7 % (-2) non euro zone 43 % (=) 48 % (+2) 9 % (-2) *( ) Skillnad mellan september 2011 och mars 2012 Observera: I denna fråga är skillnaden 18 procentenheter mellan euroländerna och länderna utanför euroområdet. 10

11 2) Nationella variationer Samordnade åtgärder eller åtgärder på egen hand I de allra flesta länderna (22) skulle medborgarna känna sig bättre skyddade om deras land vidtog och genomförde åtgärder på ett samordnat sätt med andra EUländer. De länder som drabbats värst av krisen tenderar att vara mer positivt inställda till samordnade åtgärder mellan medlemsstaterna. De svarande i Storbritannien, Tjeckien, Österrike, Lettland och Cypern är för åtgärder som genomförs på egen hand. 11

12 II. Hitta en väg ut ur krisen A. Åtgärder för att få bukt med krisen F: Europaparlamentet förespråkar vissa åtgärder för att hjälpa Europeiska unionen att ta sig ur krisen genom att säkra en återgång till sysselsättning och hållbar tillväxt. Vilka av följande åtgärder anser du bör prioriteras? (högst 4 svar) 1) Genomsnittet i EU Support for SMEs Education, training and research Fight against youth unemployment EU27 49 % 47 % 44 % euro zone 51 % 49 % 44 % non euro zone 45 % 42 % 46 % *Mars procentenheter skiljer euroländerna (51 %) från länderna utanför euroområdet (45 %) när det gäller stöd till små och medelstora företag. Skillnaden mellan de två grupperna av länder är 7 procentenheter när det gäller investering i utbildning och forskning (49 % i euroområdet och 42 % utanför). 12

13 2) Nationella variationer I sju medlemsstater valde de tillfrågade stöd till små och medelstora företag som sitt första svar: CY (63 %), ES (62 %), FR (60 %), PT (49 %), BE (47 %), IT (47 %), RO (46 %) och AT (45 %). I åtta medlemsstater valde man investera i utbildning och forskning som sitt första svar: DE (69 %), IE (62 %), MT (61 %), LU (58 %), NL (57 %), DK (57 %), UK (56 %) och EE (49 %). I åtta medlemsstater valdes uppmuntra kampen mot ungdomsarbetslöshet som första alternativ: EL (64 %), HU (64 %), BG (59 %), SI (56 %), LT (55 %), SK (55 %), PL (54 %) och FI (50 %). I Österrike fick både stöd till små och medelstora företag och investera i utbildning och forskning 45 % av svaren. Tjeckien var det enda landet där alternativet minska byråkratin fick flest svar (53 %). Lettland stöder åtgärder för att uppmuntra entreprenörskap (55 %), och det högst prioriterade svaret i Sverige är att investera i innovation, forskning och utveckling (48 %). 13

14 Kampen mot ungdomsarbetslöshet: korsanalys med statistik (Eurostat) Measures to be promoted by the EP: encourage the fight against youth unemployment EB/EP % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% DE AT NL MT DK SI LU BE Youth Unemployment FR FI CZ SE UE27 UK RO EE HU CY PL LV BG SK LT 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Unemployment rate- less than 25 years (Eurostat) IE PT IT EL ES Eurostat-uppgifter från mars 2012 för samtliga medlemsstater utom EL, UK (januari 2012), RO, EE, LV och LT (uppgifter för K4 2011). I länder med förhållandevis låg ungdomsarbetslöshet (lägre än 10 % i Österrike, Tyskland och Nederländerna) var de svarande mindre benägna att välja kampen mot ungdomsarbetslöshet som den åtgärd som bör främjas av Europaparlamentet. Å andra sidan är invånarna i Grekland, där ungdomsarbetslösheten överstiger 50 %, mycket medvetna om problemet, och 64 % tycker att den åtgärd som Europaparlamentet bör prioritera är kampen mot ungdomsarbetslöshet. 14

15 Inriktning på ungdomar: de tre vanligaste svaren bland ungdomar (i åldersgruppen 15 24) F: Europaparlamentet förespråkar vissa åtgärder för att hjälpa Europeiska unionen att ta sig ur krisen genom att säkra en återgång till sysselsättning och hållbar tillväxt. Vilka av följande åtgärder anser du bör prioriteras? (högst 4 svar) Invest in education, training, and research Encourage the fight against youth unemployment Support small and mediumsized businesses (SMEs) MT 85% 26% 17% DE 78% 37% 29% NL 72% 45% 31% DK 63% 48% 33% EE 63% 42% 32% UK 62% 43% 38% LU 58% 54% 38% IE 57% 47% 46% EL 55% 70% 36% EU27 52% 49% 41% CY 52% 75% 48% PT 52% 55% 49% SE 52% 50% 38% LT 51% 55% 35% FR 50% 64% 51% BG 49% 65% 40% LV 49% 53% 36% ES 48% 49% 65% AT 48% 43% 44% BE 46% 46% 34% CZ 46% 45% 35% RO 43% 43% 44% SK 39% 62% 33% FI 36% 54% 43% IT 35% 37% 44% HU 33% 70% 49% SI 33% 63% 42% PL 28% 56% 36% I 12 länder var Uppmuntra kampen mot ungdomsarbetslöshet det vanligaste svaret i åldersgruppen 15 24: CY, EL, HU, BG, FR, SI, SK, PL, LT, PT, FI och LV. I 10 länder var Investera i utbildning och forskning det vanligaste svaret bland ungdomarna: LU, SE, DK, IE, NL, AT, UK, EE, DE och MT. Hos belgiska ungdomar delade denna åtgärd topplaceringen med Uppmuntra kampen mot ungdomsarbetslöshet (46 %). Ungdomar i Spanien, Italien och Rumänien ansåg att Europaparlamentet bör prioritera Stöd till små och medelstora företag. Tjeckien var det enda landet där minska byråkratin var det högst rankade svaret bland ungdomarna. 15

16 B. Mot en samordning av budgetpolitiken 1) Genomsnittet i EU F: Framför allt när det gäller samordningen av EU-medlemsstaternas budgetpolitik, berätta om du är för eller emot att införa preliminära samråd mellan EU-institutioner och nationella politiska institutioner när nationella budgetar utarbetas. Total Opposed : 21% (+3) Total In favour : 65% (-2) Total In favour Total Opposed EU27 65% (-2) 21% (+3) 14% (-1) euro zone 70 % (-2) 17 % (+2) 13 % (=) non-euro zone 56 % (-2) 28 % (+5) 16 %(-3) DK *( ) Skillnad mellan september 2011 och mars 2012 Skillnaden mellan euroområdet (70 %) och länderna utanför euroområdet (56 %) är mycket tydlig, 16 procentenheter. 16

17 2) Nationella variationer EB76.1 Sep 2011 Total 'In Favour' Total 'Opposed' DK EB77.2 March 2012 Diff. EB77,2 - EB 76,1 EB76.1 Sep 2011 EB77.2 March 2012 Diff. EB77,2 - EB 76,1 EB76.1 Sep 2011 EB77.2 March 2012 Diff. EB77,2 - EB 76,1 BE 74% 81% +7 22% 15% -7 4% 4% = DE 78% 78% = 17% 16% -1 5% 6% +1 SK 73% 75% +2 17% 16% -1 10% 9% -1 HU 73% 74% +1 16% 17% +1 11% 9% -2 EL 70% 72% +2 17% 16% -1 13% 12% -1 IT 75% 72% -3 9% 11% +2 16% 17% +1 BG 66% 71% +5 12% 12% = 22% 17% -5 CY 80% 71% -9 8% 16% +8 12% 13% +1 NL 82% 70% % 23% +10 5% 7% +2 PT 73% 69% -4 12% 12% 0 15% 19% +4 LU 66% 67% +1 19% 24% +5 15% 9% -6 FI 74% 66% -8 20% 26% +6 6% 8% +2 EU27 67% 65% -2 18% 21% +3 15% 14% -1 MT 51% 65% +14 7% 17% % 18% -24 AT 67% 65% -2 25% 26% +1 8% 9% +1 SE 61% 65% +4 33% 30% -3 6% 5% -1 ES 64% 64% = 14% 17% +3 22% 19% -3 LT 66% 64% -2 15% 14% -1 19% 22% +3 SI 77% 63% % 28% % 9% -2 CZ 65% 62% -3 27% 31% +4 8% 7% -1 DK 58% 61% +3 35% 33% -2 7% 6% -1 FR 65% 61% -4 18% 21% +3 17% 18% +1 PL 62% 60% -2 15% 22% +7 23% 18% -5 EE 56% 59% +3 19% 21% +2 25% 20% -5 LV 57% 52% -5 28% 29% +1 15% 19% +4 RO 66% 52% -14 9% 23% % 25% = IE 49% 47% -2 19% 29% % 24% -8 UK 46% 47% +1 33% 36% +3 21% 17% -4 I Rumänien (-14), Slovenien (-14) och Nederländerna (-12) ser vi en markant minskning av svarande som var för preliminära samråd, medan motsatsen gäller i Malta (+14). Skillnaden mellan medlemsstaten med störst andel svar (Belgien, 81 %) och den med minst andel (Storbritannien, 47 %) var hela 34 procentandelar. 17

18 C. Efterlevnad av gemensamma regler F: Berätta om du är för eller emot var och en av följande åtgärder när det gäller att genomdriva de gemensamma reglerna för statsskuld och offentliga underskott. 1) Genomsnittet i EU Finansiellt stöd till medlemsstater med ekonomiska och finansiella svårigheter ska ges under förutsättning att de följer gemensamma regler Total In favour Total Opposed EU27 80 % 12 % 8 % euro zone 83 % 11 % 6 % non-euro zone 73 % 16 % 11 % *( ) Skillnad mellan september 2011 och mars 2012 Här ser vi en skillnad på 10 procentenheter mellan euroländerna (83 %) och länderna utanför euroområdet (73 %). Automatisk tillämpning av ökade bötesstraff för EU-medlemsstater som inte följer gemensamt fastställda regler om skuld och offentligt underskott Total In favour Total Opposed EU27 72 % (+4) 19 % (=) 9 %(-4) euro zone 76 % (+4) 17 % (-1)) 7 % (-3) non-euro zone 66 % (+5) 21 % (=) 13 %(-5) *( ) Skillnad mellan september 2011 och mars 2012 Återigen ser vi en skillnad på 10 procentenheter mellan euroländerna (76 %) och länderna utanför euroområdet (66 %). DK DK 18

19 D. Delad skuld mellan medlemsstaterna F: Berätta i vilken utsträckning du instämmer i eller tar avstånd från vart och ett av följande påståenden om denna fråga. Att låta en del av alla medlemsstaters offentliga skuld delas EU-medborgarna tycks vara splittrade. De verkar tycka att ett sätt att ta sig ur krisen kan vara att dela skulden, men samtidigt är de medvetna om för- och nackdelar med de möjliga konsekvenserna. 19

20 E. Skatt på finansiella transaktioner Finns det stöd för en skatt på finansiella transaktioner? F: Berätta i vilken utsträckning du instämmer i eller tar avstånd från vart och ett av följande påståenden om denna skatt. Principen om en skatt på finansiella transaktioner 1) Genomsnittet i EU Total Opposed : 22% (-4) Total In favour : 66% (+5) Total In favour Total Opposed DK EU27 66 % (+5) 22 % (-4) 12 % (-1) euro zone 73 % (+10) 18 % (-7) 9 % (-3) non-euro zone 53 % (-1) 30 % (=) 17 % (+1) * Skillnad mellan april maj 2011 och mars 2012 De svarande i medlemsstaterna i euroområdet är märkbart mer positivt inställda (73 %) till principen om en skatt på finansiella transaktioner än i länderna utanför euroområdet (53 %), en skillnad på 20 procentenheter. 20

21 2) Nationella variationer F: Principen om en skatt på finansiella transaktioner EB75.2 April-May 2011 Total 'In Favour' Total 'Opposed' DK EB77.2 March 2012 Diff. EB77,2 - EB 75,2 EB75.2 April-May 2011 EB77.2 March 2012 Diff. EB77,2 - EB 75,2 EB75.2 April-May 2011 EB77.2 March 2012 Diff. EB77,2 - EB 75,2 EL 61% 81% % 14% -19 6% 5% -1 FR 69% 79% % 13% -9 9% 8% -1 DE 71% 78% +7 20% 15% -5 9% 7% -2 SK 69% 78% +9 24% 16% -8 7% 6% -1 AT 80% 74% -6 17% 22% +5 3% 4% +1 CY 54% 73% % 21% % 6% -6 LU 65% 73% +8 26% 20% -6 9% 7% -2 BE 67% 72% +5 30% 25% -5 3% 3% = IT 61% 72% % 17% -5 17% 11% -6 HU 66% 70% +4 28% 26% -2 6% 4% -2 SE 67% 70% +3 27% 25% -2 6% 5% -1 PT 66% 68% +2 17% 16% -1 17% 16% -1 EU27 61% 66% +5 26% 22% -4 13% 12% -1 ES 50% 66% % 20% % 14% -4 CZ 60% 64% +4 33% 29% -4 7% 7% = FI 63% 64% +1 28% 25% -3 9% 11% +2 DK 63% 63% = 31% 29% -2 6% 8% +2 LT 49% 62% % 18% % 20% -2 SI 44% 61% % 30% -9 17% 9% -8 NL 58% 60% +2 35% 33% -2 7% 7% = EE 47% 53% +6 33% 28% -5 20% 19% -1 LV 56% 53% -3 34% 33% -1 10% 14% +4 UK 65% 53% % 31% +6 10% 16% +6 BG 34% 52% % 18% -5 43% 30% -13 PL 45% 52% +7 36% 31% -5 19% 17% -2 IE 55% 47% -8 19% 33% % 20% -6 RO 38% 35% -3 32% 32% = 30% 33% +3 MT 30% 33% +3 44% 47% +3 26% 20% -6 Skillnaden mellan medlemsstaterna i toppen och botten av skalan när det gäller stöd för skatt på finansiella transaktioner är nästan 50 procentenheter, 81 % i Spanien (+20) och 33 % i Malta (+3). I tre länder (Irland, Malta och Rumänien) når stödet för skatten på finansiella transaktioner inte en majoritet på 50 %. Malta är det enda landet där de flesta motsätter sig en sådan skatt (47 %). När det gäller förändringar noterades märkbara ökningar i stödet för skatt på finansiella transaktioner i Grekland (+20), Cypern (+19), Bulgarien (+18), Slovenien (+17) och Spanien (+16). 21

22 1) Genomsnittet i EU Skäl till stöd för skatten på finansiella transaktioner Utgångspunkt: Frågorna ställdes till de 66 % av de svarande som stöder skatten på finansiella transaktioner F: Vilken är den främsta orsaken till att du är för en skatt på finansiella transaktioner? En skatt på finansiella transaktioner skulle göra det möjligt att 1) Genomsnittet i EU 22

23 Skäl till motstånd mot skatten på finansiella transaktioner Utgångspunkt: Frågorna ställdes till de 22 % av de svarande som var emot att införa en skatt på finansiella transaktioner på EU-nivå F: Vilken är den främsta orsaken till att du är emot en skatt på finansiella transaktioner i EU? En skatt på finansiella transaktioner i EU skulle 1) Genomsnittet i EU Svarande som motsätter sig principen om en skatt på finansiella transaktioner (22 %) är mycket splittrade och tycks inte ha en klar uppfattning om skälen för sin åsikt. 23

24 F. Euroobligationer: kunskaper och allmän opinion F: Har du någonsin hört talas om euroobligationer? 1) Genomsnittet i EU Total YES': 49% (+7) No: (-7) Eurobonds Yes, and you know what they are Yes, but you don t really know what they are EU27 15 % (=) 34 % (+7) 50 % (-7) 1 % (=) Euro zone 17 % (=) 36 % (+7) 46 % (-7) 1 % (=) Non Euro zone 13 % (=) 29 % (+7) 57 % (-7) 1 % (=) *( ) Skillnad mellan september 2011 och mars 2012 No DK 24

25 2) Nationella variationer F: Har du någonsin hört talas om euroobligationer? EB76.1 Sep 2011 NO Total 'Yes' DK EB77.2 March 2012 Diff. EB77,2 - EB 76,1 EB76.1 Sep 2011 EB77.2 March 2012 Diff. EB77,2 - EB 76,1 EB76.1 Sep 2011 EB77.2 March 2012 Diff. EB77,2 - EB 76,1 DK 80% 77% -3 20% 22% +2 0% 1% +1 FR 73% 69% -4 27% 31% +4 0% 0% = LV 68% 69% +1 32% 31% -1 0% 0% = PT 75% 69% -6 24% 30% +6 1% 1% = RO 77% 68% -9 19% 27% +8 4% 5% +1 SE 68% 63% -5 31% 36% +5 1% 1% = LT 68% 58% % 41% +9 0% 1% +1 UK 62% 58% -4 38% 42% +4 0% 0% = HU 66% 57% -9 33% 42% +9 1% 1% = PL 63% 54% -9 36% 44% +8 1% 2% +1 LU 49% 53% +4 50% 46% -4 1% 1% = MT 58% 53% -5 42% 46% +4 0% 1% +1 BE 62% 52% % 48% +10 0% 0% = EU27 57% 50% -7 42% 49% +7 1% 1% = ES 57% 50% -7 42% 48% +6 1% 2% +1 EE 57% 49% -8 43% 51% +8 0% 0% = CY 59% 47% % 52% +11 0% 1% +1 SI 51% 45% -6 49% 55% +6 0% 0% = IT 55% 43% % 55% +12 2% 2% = FI 52% 42% % 58% +10 0% 0% = BG 61% 40% % 59% +21 1% 1% = AT 55% 39% % 60% +17 2% 1% -1 SK 56% 39% % 60% +16 0% 1% +1 NL 36% 38% +2 64% 61% -3 0% 1% +1 IE 42% 34% -8 57% 64% +7 1% 2% +1 CZ 46% 33% % 67% +14 1% 0% -1 DE 37% 32% -5 62% 67% +5 1% 1% = EL 28% 19% -9 72% 81% +9 0% 0% = De som mest sannolikt har hört talas om euroobligationer är greker (81 %), följt av tjecker och tyskar (67 %) samt irländare (64 %). De mest benägna att säga att de aldrig har hört talas om euroobligationer är danskar (77 %), följt av fransmän, letter, portugiser (alla 69 %) och rumäner (68 %). Kännedomen om euroobligationer har ökat i 24 av de 27 medlemsstaterna. De största ökningarna var i Bulgarien (+21 procentenheter), Österrike (+17) och Slovakien (+16). Minskningar noterades i endast tre medlemsstater: Lettland (-1), Nederländerna (-3) och Luxemburg (-4). 25

26 3) Sociodemografiska variationer På sociodemografisk nivå kan vi konstatera att många fler män än kvinnor har hört talas om euroobligationer, 57 % jämfört med 42 %. Den ålder då personen avslutat sin utbildning är också ett mycket viktigt kriterium (62 % av de svarande som studerade tills de var minst 20 år kände till euroobligationer, medan siffran för personer som slutat skolan före 15 års ålder sjunker till 37 %). Detta gäller även i fråga om yrkesnivå (68 % av personer i ledande ställning och 65 % av egenföretagarna har hört talas om euroobligationer, jämfört med endast 38 % av de arbetslösa). Stöd för att skapa euroobligationer 1) Genomsnittet i EU F: Skulle du säga att du är för eller emot att skapa euroobligationer, utifrån vad du vet om dem? Utgångspunkt: Frågan ställdes endast till intervjuade i euroområdet som hade hört talas om euroobligationer Mer än en tredjedel av de svarande har ingen åsikt om inrättandet av euroobligationer (31 %, +2). 2) Sociodemografiska variationer Fler män (48 %) än kvinnor (39 %) är positiva till inrättandet av euroobligationer. Detsamma gäller svarande som avslutat sin utbildning efter 20 års ålder (50 %) jämfört med dem som slutade skolan före 15 års ålder (38 %). 26

27 III. Kreditvärderingsinstitut A. Medvetenhet om kreditvärderingsinstitut F: Har du någonsin hört talas om kreditvärderingsinstitut? 1) Genomsnittet i EU (=) (+5) (+5) (-11) Total Yes : 61% (+11) (+6) Till skillnad från svaren om medvetenhet om euroobligationer har den verkliga kunskapen om kreditvärderingsinstitut ( Ja, och du vet vad det är ) ökat med 5 procentenheter (från 27 % till 32 %). CRA Yes, and you know what they are Yes, but you don t really know what they are EU27 32 % (+5) 29 % (+6) 38 % (-11) 1 % (=) euro zone 32 % (+7) 31 % (+7) 36 % (-14) 1 % (=) non-euro zone 31 % (+2) 26 % (+5) 41 % (-8) 2 % (+1) *( ) Skillnad mellan september 2011 och mars 2012 No DK 27

28 2) Nationella variationer F: Har du någonsin hört talas om kreditvärderingsinstitut? Total 'YES' NO DK EB76.1 Sep 2011 EB77.2 Diff. EB77.2 March EB 76.1 EB76.1 Sep 2011 EB77.2 Diff. EB77.2 March EB 76.1 EB76.1 Sep 2011 EB77.2 Diff. EB77.2 March EB 76.1 HU 47% 69% % 30% -22 1% 1% = SI 38% 60% % 39% -23 0% 1% +1 AT 55% 76% % 23% -21 1% 1% = IT 36% 56% % 41% -20 3% 3% = FR 40% 60% % 40% -20 0% 0% = SK 46% 64% % 35% -19 0% 1% +1 CY 33% 50% % 49% -17 1% 1% = DE 63% 79% % 21% -16 0% 0% = BE 41% 55% % 44% -15 0% 1% +1 EL 49% 63% % 36% -15 0% 1% +1 BG 34% 48% % 48% -15 3% 4% +1 FI 62% 73% % 27% -11 0% 0% = UE27 50% 61% % 38% -11 1% 1% = MT 27% 38% % 60% -12 1% 2% +1 RO 27% 36% +9 69% 59% -10 4% 5% +1 PL 26% 35% +9 73% 63% -10 1% 2% +1 LU 47% 54% +7 52% 45% -7 1% 1% = CZ 42% 49% +7 58% 51% -7 0% 0% = LT 22% 27% +5 78% 72% -6 0% 1% +1 UK 74% 78% +4 26% 22% -4 0% 0% = DK 68% 72% +4 32% 27% -5 0% 1% +1 EE 28% 31% +3 72% 69% -3 0% 0% = SE 77% 79% +2 23% 21% -2 0% 0% = NL 77% 78% +1 22% 22% = 1% 0% -1 PT 51% 52% +1 48% 47% -1 1% 1% = ES 45% 46% +1 54% 52% -2 1% 2% +1 LV 44% 44% = 56% 55% -1 0% 1% +1 IE 69% 68% -1 30% 30% = 1% 2% +1 Andelen medborgare som redan har hört talas om euroobligationer ökar i 25 medlemsstater av 27. Länderna där medvetenheten om kreditvärderingsinstitut är högst är Sverige, Tyskland (79 %), Storbritannien, Nederländerna (78 %) och Österrike (76 %). Länderna med lägst nivå av medvetenhet om kreditvärderingsinstitut är Lettland (27 %), Estland (31 %) och Polen (35 %). Den mest markanta ökningen var 22 procentenheter i Ungern och Slovenien, där nivån av medvetenhet om kreditvärderingsinstitut ligger på 69 % respektive 60 %. I Österrike noterades en ökning på 21 procentenheter (76 %) medan ökningen uppgick till 20 procentenheter i Italien (56 %) och Frankrike (60 %). Medvetenheten om kreditvärderingsinstitut sjönk med blygsamma 1 procent i en medlemsstat (Irland) (från 69 % till 68 %). 28

29 3) Sociodemografiska variationer Liksom med euroobligationer finns det betydande sociodemografiska variationer när det gäller medvetenheten om kreditvärderingsinstitut. Betydligt fler män än kvinnor har hört talas om kreditvärderingsinstitut, 68 % jämfört med 55 %. Vid vilken ålder uppgiftslämnarna avslutat sin utbildning har också betydelse för deras svar: 76 % av dem som studerat tills de var minst 20 år hade hört talas om kreditvärderingsinstitut, jämfört med endast 44 % av dem som slutat skolan före 15 års ålder. Svaren varierade också beroende på de svarandes yrkesnivå. (85 % av personer i ledande ställning och 75 % av egenföretagare har hört talas om kreditvärderingsinstitut jämfört med endast 52 % av arbetslösa). 29

30 B. Kreditvärderingsinstitutens roll 1) Genomsnittet i EU F: Berätta i vilken utsträckning du instämmer i eller tar avstånd från vart och ett av följande påståenden om kreditvärderingsinstitut, baserat på det som du känner till om dem. Utgångspunkt: Frågan ställdes till de 61 % av de svarande som hade hört talas om kreditvärderingsinstitut Ambivalens om kreditvärderingsinstitutens roll och syfte De svarande hade motstridiga uppfattningar om kreditvärderingsinstitut både avseende den roll de haft för krisens utveckling och när det gäller hur syftet med kreditvärderingsinstitut uppfattas. 30

31 F: Berätta i vilken utsträckning du instämmer i eller tar avstånd från vart och ett av följande påståenden om kreditvärderingsinstitut, baserat på det som du känner till om dem. Utgångspunkt: Frågan ställdes till de 61 % av de svarande som hade hört talas om kreditvärderingsinstitut CRAs role Total Agree Total Disagree DK EURO ZONE NON EURO ZONE EURO ZONE NON EURO ZONE EURO ZONE NON EURO ZONE Credit rating agencies have played a significant role in 70 % (-1) 58 % (+1) 17 % (=) 19 % (-3) 13 % (-1) 23 % (+2) the development of the financial crisis Information provided by credit rating agencies is useful to economic actors as support for their financial decision-making 61 % (-1) 63 % (-3) 26 % (+2) 18 % (+4) 13 % (-1) 19 % (+1) *( ) Skillnad mellan september 2011 och mars

32 1) Genomsnittet i EU F: Under en allvarlig kris bör kreditvärderingsinstitut inte betygsätta EU-medlemsstater som får finansiell hjälp av andra medlemsstater Utgångspunkt: Frågan ställdes till de 61 % av de svarande som hade hört talas om kreditvärderingsinstitut Total Agree : 54% Total Disagree : 29% CRAs role Total Agree Total Disagree DK EU27 54 % 29 % 17 % euro zone 58 % 27 % 15 % non-euro zone 45 % 33 % 22 % 32

33 2) Nationella variationer F: Under en allvarlig kris bör kreditvärderingsinstitut inte betygsätta EU-medlemsstater som får finansiell hjälp av andra medlemsstater Utgångspunkt: Frågan ställdes till de 61 % av de svarande som hade hört talas om kreditvärderingsinstitut I 24 av 27 medlemsstater tyckte de flesta av de svarande som hade hört talas om krisvärderingsinstitut att kreditvärderingsinstituten inte bör betygsätta EUmedlemsstater som får finansiell hjälp av andra medlemsstater. De européer som drabbats hårdast av krisen är de mest positivt inställda till denna åtgärd, dvs. de som bor i Grekland (76 %), Cypern (74 %) och Portugal (66 %) samt Spanien och Italien som båda redovisade 62 %. 33

34 1) Genomsnittet i EU F: Inrättandet av ett oberoende europeiskt kreditvärderingsinstitut skulle motväga de befintliga institutens makt Utgångspunkt: Frågan ställdes till de 61 % av de svarande som hade hört talas om kreditvärderingsinstitut Total Agree : 67% (+2) Total Disagree : 17% (=) CRAs role The creation of an independent European credit rating agency would counterbalance the power of the existing agencies Total Agree Total Disagree DK EURO ZONE NON- EURO ZONE EURO ZONE NON- EURO ZONE EURO ZONE NON- EURO ZONE 72 % (+1) 56 % (+2) 15 % (+1) 22 % (-3) 13 % (-2) 22 % (+1) *( ) Skillnad mellan september 2011 och mars

35 BILAGOR Uppgifter frå Eurostat Följande tre tabeller visar utvecklingen över tid av olika nyckeltal avseende ekonomiska och sociala EU-sammanhang. De har hämtats från uppdaterade Eurostat-uppgifter och utformats av Enheten för övervakning och uppföljning av den allmänna opinionen. Den första tabellen: Utvecklingen av offentliga skulder, budgetunderskott och bruttonationalprodukten Den andra tabellen: Utvecklingen av arbetslöshet totalt sett Den tredje tabellen: Utvecklingen av arbetslöshet i olika åldersgrupper 35

36 Utvecklingen av offentliga skulder, budgetunderskott och bruttonationalprodukten Evolution of the public debt Evolution of the budgetary deficit Gross Domestic Product (GDP) Forecast* Public debt (% of the GDP) Difference of the public debt (% of the GDP) Budgetary deficit (% of the GDP) Difference of the budgetary deficit (% of the GDP) Percentage change compared with the previous year Countries 2011 variation in percentage points ( ) 2011 variation in percentage points ( ) variation % ( ) variation % ( ) European Union 82,5 +2,5 4,5-2,00-0,03% +1,27% Belgium 98,2 +2,30 3,7-0,10-0,02% +1,24% Bulgaria 16,3 = 2,1-1,00 +0,50% : Czech Republic 41,2 +3,10 3,1-1,70 +2,81% -0,46% Denmark 46,5 +3,60 1,8-0,70 +1,09% +1,62% Germany 81,2-1,8 1,0-3,30 +0,68% +1,67% Estonia 6-0,7-1 +0,8 +1,62% +3,79% Ireland 108,2 +15,70 13,1-18,10 +0,53% +1,91% Greece 165,3 +20,30 9,1-1,20-4,74% = Spain 68,5 +7,30 8,5-0,80-1,76% -0,33% France 86,4 +3,90 5,2-1,90 +0,47% +1,34% Italy 120,1 +1,50 3,9-0,70-1,41% +0,44% Cyprus 71,6 +10,10 6,3-1,00 : : Latvia 42,6-2,1 3,5-4,70 +2,59% +4,74% Lithuania 38,5 +0,50-5,5-1,70 +2,40% +3,51% Luxembourg 18,2-0,9 0,6-0,30 +1,06% +2,10% Hungary 80,6-0,8-4,3-8,50-1,66% -3,41% Malta 72 +2,60 2,7-1,00 +1,22% +1,90% Netherlands 65,2 +2,30 4,7-0,40-0,89% +0,71% Austria 72,2 +0,30 2,6-1,90 +0,78% +1,67% Poland 56,3 +1,50 5,1-2,70-0,41% +0,65% Portugal 107,8 +14,50 4,2-5,60-3,26% +0,25% Romania 33,3 +2,80 5,2-1,60 +0,72% +0,24% Slovenia 47,6 +8,80 6,4 +0,4-1,40% +0,66% Slovakia 43,3 +2,20 4,8-2,90 +1,81% +2,87% Finland 48,6 +0,20 0,5-2,00 +0,76% +1,60% Sweden 38,4-1 -0,3 = +5,92% +4,49% United Kingdom 85,7 +6,10 8,3-1,90-0,66% +5,55% EUROSTAT-uppgifter, utdraget gjort den 16 maj 2012: = inte tillgängligt; * prognos 36

37 Utvecklingen av arbetslöshet totalt sett Evolution of the unemployment Unemployment rate Percentage change compared with the previous quarter Percentage change compared with the same quarter of the previous year Countries March 2012 variation in percentage points (2011 Q Q1) variation in percentage points (2011 Q Q1) European Union 10,20% +0,20 +0,70 Euro area 10,90% +0,30 +0,90 Belgium 7,30% +0,10 +0,20 Bulgaria 12,60% +0,80 +1,20 Czech Republic 6,70% +0,10-0,20 Denmark 8,10% +0,10 +0,40 Germany 5,60% = -0,40 Estonia : : : Ireland 14,50% -0,1 +0,40 Greece : : : Spain 24,10% +0,80 +2,80 France 10,00% +0,20 +0,40 Italy 9,80% : : Cyprus 10,00% +0,50 +2,50 Latvia : : : Lithuania : : : Luxembourg 5,20% +0,30 +0,40 Hungary 11,20% +0,30 +0,30 Malta 6,80% +0,20 +0,10 Netherlands 5,00% +0,10 +0,80 Austria 4,00% : : Poland 10,10% +0,10 +0,50 Portugal 15,30% +0,90 +2,40 Romania 7,50% -0,2-0,20 Slovenia 8,50% -0,1 +0,60 Slovakia 13,90% = +0,70 Finland 7,50% -0,1-0,30 Sweden 7,30% = = United Kingdom : : : EUROSTAT-uppgifter, utdraget gjort den 10 maj 2012: = inte tillgängligt 37

38 Utvecklingen av arbetslöshet i olika åldersgrupper Less than 25 years old Total Population COUNTRIES Dec-11 Jan-12 Feb-12 Mar-12 Dec-11 Jan-12 Feb-12 Mar-12 Greece 47,0 51,2 : : 19,7 21,7 : : Spain 48,4 50,3 50,9 51,1 22,7 23,5 23,8 24,1 Portugal 32,9 35,1 35,4 36,1 13,6 14,8 15,0 15,3 Italy 30,6 32,9 33,9 35,9 8,8 9,5 9,6 9,8 Lithuania 34,3 : : : 14,3 : : : Slovakia 33,8 34,0 34,1 33,9 13,9 14,0 14,0 13,9 Bulgaria 26,9 31,1 32,3 32,8 11,3 12,2 12,5 12,6 Ireland 30,0 31,4 31,3 30,3 14,7 14,7 14,7 14,5 Chyprus 26,9 28,8 28,8 28,8 9,0 9,6 9,8 10,0 Hungary 26,6 28,4 28,1 28,4 10,9 11,3 11,1 11,2 Latvia 27,3 : : : 14,6 : : : Poland 26,7 27,2 27,2 26,7 9,9 10,1 10,1 10,1 Estonia 24,9 : : : 11,7 : : : Romania 24,8 : : : 7,3 7,2 7,1 7,5 Sweden 22,3 22,4 23,5 22,8 7,5 7,6 7,5 7,3 European Union 22,0 22,4 22,5 22,6 9,9 10,1 10,2 10,2 United Kingdom 22,0 21,9 : : 8,3 8,2 : : France 22,8 22,2 21,9 21,8 9,8 10,0 10,0 10,0 Finland 19,9 19,7 19,6 19,4 7,6 7,5 7,5 7,5 Czech Republic 18,1 18,8 19,1 19,0 6,5 6,7 6,8 6,7 Luxembourg 15,7 16,6 16,9 17,4 4,9 5,1 5,2 5,2 Belgium 18,2 17,0 17,0 17,1 7,2 7,3 7,3 7,3 Slovania 16,4 16,5 16,5 16,5 8,6 8,7 8,7 8,5 Denmark 14,4 14,6 14,7 15,1 7,7 7,9 7,9 8,1 Malta 13,8 14,7 14,4 13,6 6,4 6,8 6,8 6,8 Netherlands 8,2 9,0 9,4 9,3 4,8 5,0 4,9 5,0 Austria 9,0 8,9 8,7 8,6 4,3 4,1 4,1 4,0 Germany 8,4 8,1 8,0 7,9 5,7 5,6 5,6 5,6 EUROSTAT-uppgifter, utdraget gjort den 10 maj 2012: = inte tillgängligt 38