Särskild Eurobarometer. Europeiska ombudsmannen. Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen

Transkript

1 Särskild Eurobarometer Europeiska ombudsmannen Utförd av TNS Opinion & Social på begäran av Europaparlamentet och Europeiska ombudsmannen TNS Opinion & Social Avenue Hermann Debroux, Bryssel Belgien

2 Innehållsförteckning INLEDNING...2 SAMMANFATTNING UPPFATTNINGAR OM OMBUDSMANNEN OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER Hur Informerade Människor Känner Sig Om Eu-Stadgan Om De Grundläggande Rättigheterna Allmänhetens Intresse Av Att Bli Informerad Om Ombudsmannens Roll EU-FÖRVALTNINGENS ROLL OCH RESULTAT PRIORITERADE OMRÅDEN Ombudsmannens Uppgifter Eu-Medborgarnas Rättigheter...23 SLUTSATS...27 BILAGOR TEKNISKA SPECIFIKATIONER FRÅGEFORMULÄR TABELLER

3 INLEDNING Europeiska ombudsmannen 1 undersöker klagomål om administrativa missförhållanden inom Europeiska unionens (EU:s) institutioner och organ. Institutionerna är bland annat Europeiska kommissionen, Europeiska unionens råd och Europaparlamentet. Europeiska läkemedelsmyndigheten och Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor är exempel på EU-organ som ombudsmannen kan undersöka. Endast domstolen, tribunalen och personaldomstolen då dessa utöver sina domstolsfunktioner är undantagna från ombudsmannens behörighet. Klagomålen till ombudsmannen handlar bland annat om bristande insyn, administrativa oegentligheter, orättvisor, diskriminering och maktmissbruk och är ofta förknippade med påstådda kränkningar av medborgerliga rättigheter som är fastställda i EU-lagstiftningen genom stadgan om de grundläggande rättigheterna 2. Ett centralt syfte med stadgan och Lissabonfördraget, som gjorde stadgan rättsligt bindande för EU-institutionerna och medlemsstaterna när EU-lagstiftningen tillämpas, är att förbättra kontakterna mellan medborgarna och EU. Ett viktigt syfte med denna undersökning är därför att bedöma hur stor samhörighet med EU vanliga medborgare anser sig ha och utvärdera hur väl informerade de är om sina rättigheter enligt EUstadgan. Detta är av betydelse för ombudsmannen, inte bara därför att medborgarna naturligtvis måste känna till sina rättigheter för att kunna förstå när dessa rättigheter har kränkts, utan även därför att information av detta slag främjar ombudsmannens möjlighet att arbeta förebyggande tillsammans med andra EU-institutioner för att sätta de europeiska medborgarna i centrum för deras arbete. Dessutom bör utfrågningen av européerna om EU-förvaltningens arbete bidra till att identifiera områden där det finns utrymme för förbättringar, så att framtida klagomål från EU-medborgarna kan undvikas. Förutom att göra medborgarna mer medvetna om sina rättigheter försöker ombudsmannen även göra dem mer medvetna om att ombudsmannen är en tillgänglig resurs som de kan framföra sina klagomål till, vid sidan av de nationella eller regionala ombudsmän som finns i de enskilda medlemsstaterna. Undersökningen kommer därför också att innefatta en bedömning av hur väl medborgarna förstår ombudsmannens roll och vad de anser att ombudsmannen bör fokusera på för att tillvarata deras rättigheter. 1 Mer information om ombudsmannen finns på 2 Mer information om stadgan om de grundläggande rättigheterna finns på htm 2

4 Under genomförandet av denna Eurobarometerundersökning intervjuades EUmedborgare om Europeiska ombudsmannen och medborgarnas rättigheter av nätverket TNS Opinion & Social mellan den 9 februari och den 8 mars 2011 i samtliga 27 EUmedlemsstater 3. Den metod som användes är densamma som vid undersökningar som genomförs för Europaparlamentets generaldirektorat för kommunikation (enheten för forskning och politisk analys) 4. En teknisk anmärkning om hur instituten i nätverket TNS Opinion & Social genomförde intervjuerna bifogas rapporten. Den innehåller en redogörelse för intervjumetoderna och konfidensintervallen 5. Undersökningen ger en detaljerad analys av i vilken utsträckning ombudsmannen och EU-medborgarnas rättigheter förstås både inom EU som helhet och i de enskilda medlemsstaterna. Dessutom undersöks hur respondenterna bedömer EU:s resultat på flera nyckelområden, och synpunkter inhämtas på vilka områden ombudsmannen bör fokusera på i framtiden. I undersökningen ingår även en demografisk analys för att bidra till förståelsen för varför man i vissa delar av det europeiska samhället ser annorlunda på frågan om medborgerliga rättigheter än man gör i andra delar. En statistisk uppdelning har skett efter bland annat kön, åldersgrupp, utbildningsnivå och hushållsinkomst samt en rad andra socioekonomiska faktorer. ********** Här finns webbplatsen för Eurobarometern: Vi vill ta tillfället i akt att tacka alla respondenter i hela EU som ägnat tid åt att delta i undersökningen. Utan deras aktiva medverkan skulle denna undersökning helt enkelt inte ha varit möjlig. 3 Ytterligare information om den metod som använts finns i den tekniska anmärkningen där intervjumetoderna och konfidensintervallen redovisas Tabellerna över resultaten ingår i bilagan. Observera att de sammanlagda procenttalen i tabellerna i denna rapport kan överskrida 100 % när respondenten kunnat ge flera svar på samma fråga. 3

5 I denna rapport används de officiella förkortningarna för de olika länderna: FÖRKORTNINGAR EU27 Europeiska unionen 27 medlemsstater VE Vet ej BE BG CZ DK DE EE EL ES FR IE IT CY LT LV LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Belgien Bulgarien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Cypern Litauen Lettland Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien 4

6 SAMMANFATTNING Endast 14 procent av EU-medborgarna anser att de är väl eller ganska väl informerade om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. 72 procent säger att de inte anser sig vara informerade om stadgan. Ungefär hälften av respondenterna i EU vill veta mer om vad ombudsmannen gör, och den andra hälften svarade att de inte hade något större intresse av att få mer information om ombudsmannens roll. Ungefär en av fyra säger att de inte vet tillräckligt om EU för att bedöma dess effektivitet, serviceinriktning eller öppenhet. Graden av intresse för ombudsmannen varierar betydligt mellan medlemsstaterna, från 74 procent av respondenterna på Cypern som uttrycker ett intresse till 21 procent som gör det i Slovakien. Tillfredsställelsen var i allmänt ganska låg för alla tre måtten, men EU anses vara sämre på öppenhet än på effektivitet och serviceinriktning. En majoritet av respondenterna (52 procent) anser att ombudsmannens viktigaste funktion är att se till att EU-medborgarna känner till sina rättigheter och vet hur de ska använda dem. Rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom EU ses som den viktigaste medborgerliga rättigheten 48 procent anser att den är väsentlig. Ungefär en av tre anser att rätten till god förvaltning är en av deras viktigaste rättigheter. Människor som är informerade om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna tenderar att ge EU:s arbete högre betyg än de som uppger att de vet lite om stadgan. Unga respondenter är mer benägna att anse att EU fungerar väl i fråga om effektivitet, serviceinriktning och öppenhet än äldre respondenter. 5

7 1. UPPFATTNINGAR OM OMBUDSMANNEN OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER 1.1 Hur informerade människor känner sig om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna De flesta EU-medborgare anser att de är dåligt informerade om EUstadgan, en liten minoritet har inte ens hört talas om den En klar majoritet av EU-medborgarna (72 procent) anser att de inte är informerade om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. 36 procent svarar att de inte är särskilt väl informerade och samma andel säger att de inte alls är informerade 6. Ytterligare 13 procent uppger spontant att de aldrig har hört talas om stadgan. Som jämförelse kan nämnas att endast 14 procent av respondenterna i EU påstår sig vara väl informerade om ämnet, medan 12 procent ansåg sig vara ganska väl informerade och bara 2 procent betraktade sig som mycket väl informerade. Om vi tittar på resultaten från de enskilda medlemsstaterna framgår att det bara är i tre länder Luxemburg (25 procent) Tjeckien (22 procent) och Italien (21 procent) som över 20 procent av respondenterna anser sig vara informerade 7. Endast 6 procent av människorna i Lettland och 8 procent i Frankrike, Litauen och Rumänien anser att de är informerade. I 18 medlemsstater säger minst 70 procent av respondenterna att de inte är informerade 8, med särskilt höga andelar i Spanien (88 procent) och Finland (85 procent). Medan endast 49 procent av respondenterna i Portugal anser sig inte vara 6 QB1: Hur informerad känner du dig om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna? Svarsalternativ: mycket väl informerad, ganska väl informerad, inte särskilt väl informerad, inte alls informerad, har aldrig hört talas om den (SPONTANT). 7 Informerad betyder antingen mycket väl informerad eller ganska väl informerad. 8 Inte informerad betyder antingen inte särskilt väl informerad eller inte alls informerad. 6

8 informerade, svarade en mycket hög andel av människorna där (39 procent) att de aldrig har hört talas om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, vilket också 28 procent på Irland och 27 procent i Grekland svarar. Inte särskilt väl informerad är det vanligaste svaret i 15 medlemsstater, och har aldrig hört talas om den är det vanligaste svaret i Portugal 9. Analysen av sociodemografiska data avslöjar vissa skillnader beroende på kategorin av respondenter. Smärre variationer mellan könen kan konstateras. Män är en aning mer benägna att betrakta sig som informerade (15 procent, mot 11 procent av kvinnorna). Något fler kvinnor säger att de aldrig har hört talas om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna (15 procent, mot 12 procent av männen). Bland båda könen är känslan av att vara informerad ganska marginell: 72 procent av männen och 73 procent av kvinnorna säger att de inte är informerade. 9 I Frankrike säger ett lika stort antal (36 %) att de inte är särskilt väl informerade eller inte alls informerade. 7

9 Respondenternas ålder har praktiskt taget ingen inverkan på kännedomen om EUstadgan. Endast 12 procent av respondenterna i åldersgruppen 55+ säger att de är informerade, medan 13 procent i åldersgrupperna och samt 14 procent i åldersgruppen säger det. 75 procent i åldersgruppen svarar att de inte är informerade, vilket 74 procent i kategorin år också säger. Andelen sjunker dock till 72 procent för kategorin 55+ och till 69 procent för åldersgruppen år. Individens utbildningsnivå tenderar att ha en lätt inverkan på graden av kännedom om EU-stadgan. 18 procent av dem som avslutade sin utbildning vid 20 års ålder eller senare säger att de är informerade, men andelen sjunker till 11 procent för gruppen och än mer till 8 procent för kategorin 15 och under. 76 procent av dem som avslutade sin utbildning vid års ålder säger att de inte är informerade, mot 73 procent av dem som avslutade sin utbildning vid 20 års ålder eller senare och 66 procent av dem som fortfarande studerar. Medan endast 70 procent av dem som avslutade sin utbildning vid 15 års ålder eller tidigare säger att de inte är informerade, säger en relativt hög andel på 20 procent av personerna i denna kategori att de aldrig har hört talas om EU:s stadga. När det gäller yrkestillhörigheten är chefer de som är mest benägna att säga att de är informerade (19 procent). 18 procent av egenföretagarna hävdar också att de är informerade men endast 6 procent av de hemarbetande och 9 procent av de arbetslösa säger detsamma. 18 procent av de hemarbetande säger att de aldrig hört talas om EU:s stadga, vilket också 16 procent av pensionärerna svarar men endast 5 procent av cheferna. Det är vanligare att respondenter med begränsade ekonomiska resurser svarar att de aldrig har hört talas om EU-stadgan. Endast 11 procent av respondenterna som nästan aldrig har problem med att betala sina räkningar har aldrig hört talas om stadgan, men andelen stiger till 15 procent bland människor som då och då har problem och till 19 procent bland dem som för det mesta har problem. 14 procent av dem som praktiskt taget aldrig har problem med att betala sina räkningar säger att de är informerade, men endast 9 procent av dem som för det mesta har svårigheter säger samma sak. Människor som placerar sig själva långt ned på samhällsstegen 10 är mer benägna att spontant förklara att de aldrig har hört talas om stadgan. 18 procent av dem svarar så, mot 13 procent av dem som placerar sig själva i mitten av samhällsstegen och 9 procent av dem som placerar sig själva högt upp. 10 Variabeln konstrueras genom att man visar respondenterna en trappa med tio steg och ber dem placera sig själva på något av stegen. (Steg 1 motsvarar den lägsta nivån i samhället och steg 10 den högsta nivån i samhället.) 8

10 QB1 How informed do you feel you are about the Charter of Fundamental Rights of the EU? Total 'Informed' Total 'Not informed' Have never heard of it (SP.) EU27 14% 72% 13% 1% Sex Male 15% 72% 12% 1% Female 11% 73% 15% 1% Age % 69% 16% 1% % 74% 12% 1% % 75% 11% 1% % 72% 15% 1% Education (End of) 15-8% 70% 20% 2% % 76% 12% 1% % 73% 8% 1% Still studying 17% 66% 15% 2% Respondent occupation scale Self-employed 18% 69% 12% 1% Managers 19% 75% 5% 1% Other white collars 16% 74% 9% 1% Manual workers 11% 75% 13% 1% House persons 6% 74% 18% 2% Unemployed 9% 75% 14% 2% Retired 11% 72% 16% 1% Students 17% 66% 15% 2% Difficulties paying bills Most of the time 9% 70% 19% 2% From time to time 13% 71% 15% 1% Almost never 14% 74% 11% 1% Self-positioning on the social staircase Low (1-4) 8% 73% 18% 1% Medium (5-6) 12% 74% 13% 1% High (7-10) 19% 71% 9% 1% DK 9

11 1.2 Allmänhetens intresse av att bli informerad om ombudsmannens roll Hälften av EU-medborgarna säger sig vara intresserade av att få veta mer om ombudsmannens uppgifter, medan den andra hälften säger att de inte är särskilt intresserade av ämnet EU-medborgarnas inställning till frågan om de är intresserade av att få veta mer om EU-ombudsmannens uppgifter är splittrad 11. Ungefär hälften säger att de är intresserade (49 procent) och hälften säger att de inte är det (48 procent) 12. Endast 10 procent säger att de är mycket intresserade och 39 procent att de är något intresserade. Tvärtom beskriver 29 procent sig själva som inte särskilt intresserade, och 19 procent säger att de inte alls är intresserade. Om man tittar på enskilda länder är det endast i 11 medlemsstater som minst hälften av respondenterna säger att de är intresserade av att få veta mer om ombudsmannens roll. Intresset är störst på Cypern, där 74 procent av befolkningen är intresserad, i Luxemburg (64 procent) och på Malta (62 procent). Däremot säger sig endast 21 procent av befolkningen i Slovakien, 30 procent i Lettland och 32 procent i Danmark ha något intresse av ämnet. Antalet respondenter som säger att de inte är intresserade av vad ombudsmannen gör är störst i Slovakien (78 procent), Lettland (68 procent) och Danmark (67 procent). Mycket intresserad är det vanligaste svaret i endast en medlemsstat Cypern (40 procent) medan inte särskilt intresserad är det vanligaste svaret i åtta länder: Danmark (49 procent), Lettland (47 procent), Finland (45 procent), Tjeckien (43 procent), Slovakien (40 procent), Ungern (36 procent), Polen (36 procent) och Bulgarien (32 procent). 11 QB4: Hur intresserad är du personligen av att få information om Europeiska ombudsmannens uppgifter? Anser du att du är? Svarsalternativ: mycket intresserad, något intresserad, inte särskilt intresserad, inte alls intresserad. 12 Intresserad betyder mycket intresserad eller något intresserad. Inte intresserad betyder antingen inte särskilt intresserad eller inte alls intresserad. 10

12 Sociodemografiska variationer kan observeras från en kategori till en annan: Variationerna mellan könen förefaller försumbara och skillnaden mellan respondenter i olika åldersgrupper är inte särskilt påtaglig. Medan 53 procent av dem i åldersgruppen och 51 procent i kategorin säger att de är intresserade av att få veta mer om ombudsmannens roll, säger endast 46 procent av respondenterna i kategorierna och 55+ detsamma. Respondenter med högre utbildningsnivå är också mer benägna att vara intresserade av ombudsmannens arbete. 59 procent av dem som avslutade sin utbildning vid 20 års ålder eller senare säger sig vara intresserade, men andelen sjunker till 48 procent bland dem som avslutade sin utbildning vid års ålder och till 40 procent bland dem som slutade skolan när de var 15 eller yngre. Människor som placerar sig själva högt upp på samhällsstegen är mer benägna att beskriva sig själva som intresserade av att få mer information om 11

13 ombudsmannen. 56 procent av dem som är högt upp på samhällsstegen säger att de är intresserade, mot 49 procent av dem som placerar sig själva i mitten och 42 procent av dem som säger att de befinner sig långt ned på samhällsstegen. De respondenter som anser sig vara informerade om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna visar ett mycket större intresse av att lära sig mer om ombudsmannen än människor som säger att de inte är informerade om stadgan. 69 procent av dem som är informerade om stadgan är intresserade av att få veta mer om ombudsmannen, mot 49 procent av dem som är dåligt informerade om stadgan. Slutligen är bara 31 procent av dem som spontant svarar att de aldrig har hört talas om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna intresserade av att bli informerade om Europeiska ombudsmannens uppgifter. QB4 How interested are you personally to get informed about the responsibilities of the European Ombudsman? Would you say you are? Total 'Interested' Total 'Not interested' DK EU27 49% 48% 3% Sex Male 51% 47% 2% Female 48% 49% 3% Age % 51% 3% % 47% 2% % 45% 2% % 51% 3% Education (End of) 15-40% 56% 4% % 49% 3% % 39% 2% Still studying 49% 48% 3% Self-positioning on the social staircase Low (1-4) 42% 54% 4% Medium (5-6) 49% 48% 3% High (7-10) 56% 43% 1% Informed about the Charter of Fundamental Rights Informed 69% 30% 1% Not informed 49% 49% 2% 12

14 2. EU-FÖRVALTNINGENS ROLL OCH RESULTAT Endast en liten minoritet av EU-medborgarna anser att EU fungerar tillfredsställande när det gäller effektivitet, och en av fyra säger att de inte vet hur effektivt EU är Allmänhetens uppfattning om EU-förvaltningen när det gäller alla tre granskade kriterier effektivitet, serviceinriktning och öppenhet är att resultaten är dåliga 13. I fråga om alla tre faktorerna är de som säger att resultaten är otillfredsställande fler än de som säger att de är någorlunda tillfredsställande eller tillfredsställande 14. På frågan om förvaltningens effektivitet anser fler respondenter (35 procent) att EUförvaltningen uppvisar en otillfredsställande effektivitet än de som redovisar en måttlig till hög grad av tillfredsställelse. Tre av tio respondenter betraktar EU:s resultat som någorlunda tillfredsställande (31 procent), medan endast 10 procent betraktar dem som tillfredsställande. En fjärdedel säger att de inte vet hur effektiv EU:s förvaltning är (24 procent). Det genomsnittliga svaret på skalan 1 10 är 4,4. 13 QB2: Hur bedömer du på en skala från 1 till 10 EU-förvaltningens resultat på följande områden så vitt du känner till? 1 betyder att EU-förvaltningens resultat på ett område inte alls är tillfredsställande och 10 att resultaten är mycket tillfredsställande. QB2_1: När det gäller EU-förvaltningens effektivitet. QB2_2: När det gäller EU-förvaltningens serviceinriktning. QB2_3: När det gäller EU-förvaltningens öppenhet. 14 Otillfredsställande avser personer som svarar från 1 till 4 på skalan, någorlunda tillfredsställande avser dem som svarar 5 eller 6, tillfredsställande avser svar från 7 till

15 När det gäller EU-förvaltningens serviceinriktning är det fler respondenter i EU som anser att EU fungerar otillfredsställande (33 procent) än de som anser att EU fungerar någorlunda tillfredsställande (30 procent) eller tillfredsställande (10 procent). Ytterligare 27 procent av respondenterna säger att de inte vet hur serviceinriktad EU-förvaltningen är. Genomsnittspoängen för hela EU är 4,4. EU anses allmänt fungera mindre väl när det gäller öppenhet än i fråga om effektivitet och serviceinriktning. 42 procent av respondenterna är missnöjda med EU:s inställning till öppenhet, 25 procent säger att de är någorlunda nöjda och endast 9 procent att de är nöjda. 24 procent av respondenterna vet inte hur öppet EU är. Genomsnittspoängen för hela EU är 4,0, den lägsta för de tre undersökta områdena. Analysen av uppgifterna för de enskilda länderna visar ett klart mönster när det gäller vilka länder som har den mest positiva uppfattningen om hur väl EU-förvaltningen fungerar. Respondenter på Malta och i Slovakien har den mest positiva uppfattningen om EU i fråga om alla tre resultatmåtten, och godkännandet är också genomgående högt i Bulgarien och Rumänien. I andra änden av skalan finns respondenterna i Tyskland och Storbritannien, som genomgående har ett dåligt intryck av hur väl EU-förvaltningen fungerar. När det gäller EU-förvaltningens effektivitet svarar en relativ majoritet i tolv länder att de inte vet hur effektivt EU är. Genomsnittspoängen är högst på Malta (5,6), i Bulgarien (5,4) och Slovakien (5,4), och lägst i Storbritannien (3,7), Tyskland (3,9) och Sverige (3,9). De detaljerade resultaten är följande: relativt många människor på Malta (26 procent), i Slovakien (26 procent) och Rumänien (22 procent) betraktar EU-förvaltningens resultat som tillfredsställande när det gäller effektivitet, medan endast 4 procent av respondenterna i Storbritannien och 6 procent av dem i Frankrike och Sverige säger samma sak. 48 procent av respondenterna i Belgien anser att EU:s resultat är någorlunda tillfredsställande, vilket också 45 procent i Nederländerna och 43 procent i Luxemburg anser. Däremot anser 20 procent av respondenterna i Rumänien att EU:s resultat är någorlunda tillfredsställande, vilket också 21 procent i Bulgarien och 22 procent i Storbritannien gör. En hög andel av respondenterna i Sverige (55 procent), Danmark (49 procent) och Österrike (48 procent) anser att EU:s effektivitet är otillfredsställande, men bara 17 procent i Bulgarien och på Malta instämmer. En stor andel av befolkningen i Bulgarien (47 procent) och Irland (42 procent) svarar att de inte vet hur effektivt EU är. 14

16 En analys av uppfattningarna om EU:s serviceinriktning i enskilda länder visar att vet inte framstår som det vanligaste svaret i 17 medlemsstater. Genomsnittspoängen är högst på Malta (5,5) och i Slovakien (5,5), och lägst i Storbritannien (3,7) och Tyskland (3,9). Relativt höga andelar av respondenterna i Slovakien (26 procent), Rumänien (22 procent) och på Malta (20 procent) anser att EU-förvaltningens resultat är tillfredsställande när det gäller serviceinriktningen, medan endast 5 procent av människorna i Storbritannien och 6 procent i Frankrike och Tyskland delar denna uppfattning. 43 procent av respondenterna i Belgien säger att EU:s resultat är någorlunda tillfredsställande, vilket också 40 procent säger i Finland och 39 procent i Nederländerna, medan endast 20 procent av människorna i Bulgarien och Storbritannien ser EU:s resultat som någorlunda tillfredsställande. I Österrike (47 procent), Tyskland (44 procent) och Danmark (43 procent), anser en betydande andel av respondenterna att EU:s effektivitet är otillfredsställande, medan endast 16 procent av befolkningen i Bulgarien och 17 procent på Malta instämmer. En stor andel av befolkningen i Bulgarien (48 procent) och på Irland (45 procent) säger att de inte vet hur serviceinriktat EU är. När det gäller öppenhet är vet inte återigen det allra vanligaste svaret i 17 medlemsstater. Genomsnittspoängen är högst i Slovakien (5,4) och Rumänien (5,3) och lägst i Danmark (3,1), Tyskland (3,2) och Storbritannien (3,2). Ett relativt stort antal respondenter i Slovakien (24 procent) och Rumänien (21 procent) betraktar EU:s resultat i fråga om öppenhet som tillfredsställande, men endast 3 procent av befolkningen i Danmark och 4 procent av befolkningen i Storbritannien anser att det är så. 40 procent av respondenterna i Finland och 36 procent i Italien anser att EU:s resultat är någorlunda tillfredsställande, men endast 14 procent av befolkningen i Storbritannien och 18 procent i Danmark och Tyskland beskriver EU med de orden. 64 procent av befolkningen i Danmark och 62 procent i Österrike säger att EU:s resultat är otillfredsställande, medan endast 20 procent i Bulgarien och 23 procent i Rumänien är lika kritiska. Som tidigare svarar en stor andel av befolkningen i Bulgarien (46 procent) och på Irland (44 procent) att de inte vet hur öppet EU är. 15

17 Sociodemografiska data visar att män är något mer benägna att säga att de är missnöjda med EU:s resultat. På frågan om effektivitet, exempelvis, svarar 39 procent av männen att resultatet är otillfredsställande på det området, mot 31 procent av kvinnorna. Kvinnor är i allmänhet mer benägna att säga att de inte vet hur väl EUförvaltningen fungerar: 28 procent svarar detta på frågan om effektivitet, mot 20 procent av männen, och 31 procent av kvinnorna svarar så på frågan om serviceinriktning, mot 22 procent av männen. 16

18 Yngre respondenter är mer benägna än äldre att anse att EU-förvaltningens resultat är tillfredsställande. När det gäller exempelvis effektivitet svarar 15 procent av respondenterna i åldersgruppen år att EU:s resultat är tillfredsställande, men andelen sjunker till endast 8 procent bland respondenterna från 55 år och uppåt. Samtidigt säger 39 procent i åldersgruppen år att EU:s resultat är otillfredsställande, och endast 25 procent i gruppen år anser detsamma. Resultaten är ungefär desamma för serviceinriktning och öppenhet. En trend framträder även i fråga om hur respondenterna placerar sig själva på samhällsstegen. De som placerar sig själva högt upp på samhällsstegen är mer benägna att betrakta EU:s resultat som tillfredsställande än de som placerar sig själva långt ned eller i mitten. När det gäller EU:s effektivitet bedömer 16 procent av de personer som betraktar sig själva som högt upp på samhällsstegen förvaltningens resultat som tillfredsställande, mot 9 procent av dem som placerar sig själva i mitten och 7 procent av dem som placerar sig lågt. De respondenter som anser sig vara informerade om EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna tenderar att se mer positivt på EU:s resultat än dem som säger att de inte vet något om stadgan. Exempelvis säger 24 procent av dem som är informerade att EU fungerar tillfredsställande när det gäller effektivitet, medan endast 8 procent av dem som svarar att de inte är väl informerade anser samma sak, och dessa resultat upprepas mer eller mindre för de andra två kriterierna. Sociodemografiska data stöder generellt sett de tidigare resultaten att den allmänna uppfattningen om EU:s resultat är låg och att EU anses vara något sämre på öppenhet än på effektivitet och serviceinriktning. Ändå står det klart att personer med tillgång till bättre information om EU tenderar att ha en något mer positiv uppfattning om hur EU fungerar. 17

19 18

20 3. PRIORITERADE OMRÅDEN 3.1 Ombudsmannens uppgifter En majoritet av respondenterna anser att ombudsmannens viktigaste funktion är att hålla EU-medborgarna informerade om sina rättigheter - Att se till att EU-medborgarna känner till sina rättigheter och hur de kan använda dem anses allmänt som en av ombudsmannens viktigaste uppgifter 15, som 52 procent av respondenterna nämner som en av ombudsmannens huvudfunktioner. 34 procent av respondenterna anser att det är viktigt att EU:s ombudsman samarbetar med ombudsmännen i de olika EU-medlemsstaterna för att se till att medborgarnas EU-klagomål får en effektiv lösning, medan 30 procent ser det som ombudsmannens uppgift att främja EU-medborgarnas rätt till god förvaltning från EUinstitutionernas sida. Att sträva efter gottgörelse vid klagomål över administrativa missförhållanden betraktar 27 procent av respondenterna som viktigt, medan 22 procent anser att ombudsmannen bör prioritera att underlätta EU-medborgarnas tillgång till EUhandlingar. 19 procent säger att de vill att ombudsmannen ska fokusera på att stärka EU:s serviceinriktning och 11 procent säger att de inte vet vad de viktigaste aspekterna av ombudsmannens roll bör vara. 15 QB3: Vilka uppgifter anser du är Europeiska ombudsmannens viktigaste? Främja EU-medborgarnas rätt till god förvaltning; underlätta EU-medborgarnas rätt att få tillgång till EU-institutionernas handlingar; försöka stärka EU-förvaltningens serviceinriktning; se till att EU-medborgarna känner till sina rättigheter och hur de ska använda dem; sträva efter gottgörelse vid klagomål över administrativa missförhållanden; arbeta tillsammans med ombudsmännen i medlemsstaterna för att se till att medborgarnas EU-klagomål får en effektiv lösning; annat (SPONTANT). Högst tre svar. 19

21 Se till att EU-medborgarna känner till sina rättigheter och hur de kan använda dem är det vanligaste svaret i samtliga medlemsstater, utom i Nederländerna där arbeta med ombudsmännen i medlemsstaterna för att se till att medborgarnas EUklagomål får en effektiv lösning är vanligast, och på Irland där främja EUmedborgarnas rätt till god förvaltning av EU-institutionerna anses vara lika viktigt som att se till att EU-medborgarna känner till sina rättigheter. Se till att EU-medborgarna känner till sina rättigheter och hur de kan använda dem betraktas som en särskild viktig uppgift i Danmark och Sverige, där 69 procent av respondenterna väljer detta svar, men det anses inte riktigt lika viktigt i Rumänien (38 procent), Irland (43 procent) och Portugal (43 procent). Arbeta med ombudsmännen i medlemsstaterna för att se till att medborgarnas klagomål om EU får en effektiv lösning anses återigen vara en huvuduppgift för ombudsmannen i Danmark (61 procent), Sverige (59 procent) och Nederländerna (53 procent, första plats), medan relativt sett färre respondenter i Rumänien (16 procent) och Litauen (22 procent) fäster lika stor vikt vid detta. Respondenterna på Cypern (49 procent), i Sverige (43 procent) och på Irland (43 procent, första uppgivna svar, tillsammans med se till att EU-medborgarna känner till sina rättigheter och hur de kan använda dem ) betraktar främja EU-medborgarnas rätt till god förvaltning av EU-institutionerna som en av ombudsmannens viktigaste uppgifter, men endast 18 procent i Polen och 20 procent i Litauen instämmer. Sträva efter gottgörelse vid klagomål över administrativa missförhållanden anses mycket viktigt av 52 procent av befolkningen i Finland och 48 procent av dem på Cypern. Däremot ser endast 12 procent av människorna i Estland och 16 procent i Sverige detta område som prioriterat. Människor i Sverige (38 procent) och Danmark (36 procent) betraktar främjande av EU-medborgarnas tillgång till EUhandlingar som en huvuduppgift, medan endast 13 procent i Litauen och 14 procent av dem i Tjeckien, Lettland och Polen ser det på detta sätt. Fokusera på att stärka EU:s serviceinriktning prioriteras högt enligt 36 procent i Österrike och 31 procent i Grekland, men ses inte som i lika hög grad prioriterat i Lettland (11 procent), Luxemburg (13 procent) eller Storbritannien (13 procent). Ett relativt stort antal människor i Rumänien (26 procent), Estland (22 procent) och Litauen (22 procent) säger att de inte vet vad ombudsmannens viktigaste uppgifter bör vara. 20

22

23 Sociodemografiska data tyder på en svag variation mellan könen, och den mest påtagliga skillnaden är att 32 procent av männen och 28 procent av kvinnorna anser att främja EU-medborgarnas rätt till god förvaltning av EU-institutionerna bör vara en av ombudsmannens viktigaste sysslor. Åldersvariationerna är också ganska försumbara. Människor i åldersgrupperna och är något mer benägna att se alla sex uppgifterna som viktiga delar av ombudsmannens roll än de yngsta och äldsta grupperna. Respondenternas utbildningsnivå har något större betydelse för uppfattningarna om vad ombudsmannen bör prioritera. 42 procent av dem som slutförde sin utbildning vid 20 års ålder eller senare anser att ombudsmannen bör arbeta med ombudsmännen i medlemsstaterna för att se till att medborgarnas klagomål om EU får en effektiv lösning, men andelen sjunker till 34 procent bland dem som avslutade sin utbildning i åldern 16 19, och ännu mer, till 28 procent, bland dem som lämnade skolan vid 15 års ålder eller tidigare. Detta mönster upprepas i allmänhet för de andra uppgifter för ombudsmannen som diskuteras. Samtliga uppgifter för ombudsmannen som vi diskuterar här nämns oftare som prioriterade områden av människor som säger sig vara intresserade av att bli bättre informerade om ombudsmannen än av dem som inte är intresserade. Exempelvis svarar 59 procent av dem som är intresserade av att bli bättre informerade att en av ombudsmannens viktigaste funktioner bör vara att se till att EU-medborgarna känner till sina rättigheter och hur de ska använda dem, mot 47 procent av de personer som inte är intresserade av att bli bättre informerade. Respondenter som inte är intresserade (16 procent) är mycket mer benägna att säga att de inte vet vad ombudsmannens prioriteringar bör vara än de som är intresserade (4 procent).

24 3.2 EU-medborgarnas rättigheter Rätten till god förvaltning av EU-institutionerna är den näst viktigaste av EU-medborgarnas rättigheter enligt respondenterna i undersökningen Rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom EU betraktas som viktig av det största antalet respondenter (48 procent), med rätten till god förvaltning av EUinstitutionerna på andra plats (33 procent) och rätten att inge klagomål till Europeiska ombudsmannen (32 procent) som den tredje viktigaste medborgerliga rättigheten 1 enligt respondenterna i EU. 21 procent betraktar rätten att få tillgång till handlingar från EUinstitutionerna som en av sina viktigaste rättigheter, medan samma antal nämner rätten att rösta i EU-valet om man flyttar till en annan medlemsstat. 20 procent av befolkningen anser att rätten att inge framställningar till Europaparlamentet är en av deras viktigaste rättigheter, medan rätten att föreslå lagstiftning genom medborgarinitiativ värderas som en viktig rättighet av 19 procent av respondenterna. 9 procent av respondenterna säger att de inte vet vilken av deras rättigheter som EUmedborgare som är viktigast. Rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom EU betraktas som viktigast i 21 medlemsstater. Rätten till god förvaltning av EU-institutionerna ses som viktigast i tre länder (Grekland, Spanien och Italien), medan rätten att lämna in klagomål till Europeiska ombudsmannen anses vara viktigast i de återstående tre (Tjeckien, Malta och Portugal). Rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom EU ses som särskilt viktig i Finland (74 procent) och Sverige (73 procent), medan respondenterna i Italien (28 procent) och 1 QB5: Vilka av följande europeiska medborgerliga rättigheter är viktigast för dig personligen? HÖGST TRE SVAR av följande: rätten till god förvaltning från EU-institutionerna; rätten att få tillgång till EU-institutionernas handlingar; rätten att inge framställningar till Europaparlamentet; rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom EU; rätten att föreslå lagstiftning via medborgarinitiativ; rätten att rösta i valet till Europaparlamentet om du flyttar till en annan medlemsstat; annat (SPONTANT). 23

25 Spanien (31 procent) betraktar detta som mindre prioriterat. Rätten att inge klagomål till Europeiska ombudsmannen uppskattas mest i Grekland (46 procent) och Slovenien (44 procent), men endast 16 procent av människorna i Litauen och 21 procent i Lettland ser detta som en viktig rättighet. 32 procent av människorna i Danmark och Sverige anser att rätten att få tillgång till EU-institutionernas handlingar är en viktig rättighet, medan endast 13 procent av dem i Spanien och Litauen ser det så. En ovanligt hög andel av befolkningen på Cypern (53 procent), följt av 36 procent i Grekland, ser att rätten att inge framställningar till Europaparlamentet som en av sina viktigaste rättigheter, men respondenterna i Bulgarien (6 procent) och Danmark (8 procent) rangordnar inte denna rättighet så högt. 31 procent av befolkningen i Österrike och 30 procent på Cypern betraktar sin rätt att föreslå lagstiftning via ett medborgarinitiativ som viktigt, vilket kontrasterar mot Polen och Bulgarien, där endast 7 procent respektive 11 procent betraktar denna rätt som särskilt viktig. Relativt många människor på Irland (17 procent), i Portugal (16 procent), Bulgarien (15 procent) och Storbritannien (15 procent) säger att de inte vet vilka av deras rättigheter som EUmedborgare som är viktigast. 24

26 De sociodemografiska uppgifterna visar återigen att variationerna mellan könen är ganska liten. Den största skillnaden är att 50 procent av männen och 46 procent av kvinnorna anser att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom EU är en viktig rättighet. Åldersvariationerna är också ganska små, även om det finns vissa intressanta skillnader mellan yngre och äldre respondenter. Unga är mer benägna att anse att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig inom EU är en viktig rättighet: 55 procent i åldersgruppen år säger att det är viktigt, men den andelen sjunker till 52 procent i gruppen 25 39, 49 procent i gruppen och återigen till 42 procent i kategorin 55 år och äldre. Unga är också mer benägna att se rätten att rösta i EU-valet om man flyttar till en annan medlemsstat som viktig: 26 procent av åringarna säger att det är viktigt, men andelen sjunker till 21 procent i grupperna och år och ännu mer, till 20 procent, i åldersgruppen 55 år och äldre. Äldre respondenter är dock 25

27 mer benägna än sina yngre motparter att betrakta vissa av de övriga medborgerliga rättigheterna som viktiga. Exempelvis anser 35 procent av befolkningen i gruppen 55+ att rätten till god förvaltning av EU-institutionerna är viktig, men andelen sjunker till 34 procent i åldersgruppen år, till 32 procent i gruppen år och till 28 procent i gruppen år. Respondenternas utbildningsnivå har ganska stor betydelse för den vikt människor fäster vid de medborgerliga rättigheter som vi diskuterar. Den mest påtagliga skillnaden visar sig när det gäller rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i EU: 57 procent av dem som slutförde sin utbildning vid 20 år eller äldre anser att denna rättighet är viktig, men denna andel sjunker till 48 procent bland dem som avslutat sin utbildning i åldern år och ytterligare till 34 procent bland dem som slutat skolan vid 15 års ålder eller tidigare. På samma sätt anser 26 procent av gruppen 20 och över att rätten att rösta i EU-valet om man flyttar till en annan medlemsstat är viktig, men endast 20 procent av dem i gruppen år och 17 procent av dem i gruppen 15 och under instämmer. QB5 From the following European citizens' rights, which are the most important to you personally? (MAX. 3 ANSWERS) The right to move and reside freely in the EU The right to good administration by EU institutions The right to submit complaints to the European Ombudsman The right to have access to documents of the EU institutions The right to vote in European elections if you move to another Member State The right to petition the European Parliament The right to propose legislation through a citizens' initiative EU27 48% 33% 32% 21% 21% 20% 19% 9% Sex Male 50% 34% 32% 22% 21% 21% 20% 7% Female 46% 32% 32% 21% 22% 19% 18% 10% Age % 28% 29% 19% 26% 18% 18% 10% % 32% 31% 22% 21% 21% 20% 6% % 34% 33% 24% 21% 21% 20% 7% % 35% 33% 20% 20% 19% 16% 11% Education (End of) 15-34% 32% 32% 19% 17% 18% 17% 15% % 33% 33% 22% 20% 21% 18% 8% % 36% 32% 23% 26% 22% 21% 4% Still studying 58% 26% 28% 18% 28% 19% 20% 9% DK 26

28 SLUTSATS Eurobarometerundersökningen visar att arbetet med att få vanliga medborgare att känna samhörighet med EU, så som anges i Lissabonfördraget, fortfarande är oavslutat. Eftersom endast 14 procent av befolkningen som säger att de är väl eller ganska väl informerade om stadgan om de grundläggande rättigheterna, och ungefär lika många avslöjar att de aldrig har hört talas om stadgan, står det klart att den viktigaste utmaningen är att utbilda den breda allmänheten om deras rättigheter som EUmedborgare. Samtidigt behöver människor få mer information om att det finns en ombudsman vars uttryckliga uppgift är att försvara dessa rättigheter. Vanliga medborgare tenderar att anse att EU:s resultat generellt är dåligt. Det är dock ett uppmuntrande tecken att människor som är dåligt informerade om stadgan och följaktligen om själva EU bedömer att EU presterar bättre än dem som vet lite eller ingenting om stadgan. Att utbilda allmänheten är därför önskvärt inte bara för att göra människor mer medvetna om sina rättigheter utan också för att förbättra deras uppfattning om EU-institutionerna. Allmänhetens okunskap är ett lika stort problem för EU:s anseende som eventuella tillkortakommanden i EU:s institutioner. Undersökningen visar också tydligt att ett lågt godkännande och allmänt ointresse för EU är betydligt mer påtagligt i vissa medlemsstater än i andra. Särskilda insatser bör göras i dessa länder för att motverka den negativa inställning som människor tycks ha till EU och visa att EU har ett positivt inflytande på européernas liv. Det kan åstadkommas genom utbildning om stadgan om de grundläggande rättigheterna och om ombudsmannen, som har till uppgift att försvara rätten till god förvaltning. Det vore naturligtvis fel att anta att alla negativa uppfattningar om EU:s resultat är ogrundade. Det generellt låga betyget till EU:s resultat i fråga om effektivitet, serviceinriktning och i synnerhet öppenhet visar att EU fortfarande kan arbeta för att förbättra dessa områden. Ombudsmannen kan spela en viktig roll i övervakningen av sådana insatser och exempelvis se till att till de berörda EU-institutionerna skyndsamt handlägger en begäran om information. Men allra viktigast är att ombudsmannen kan spela en proaktiv roll genom att arbeta tillsammans med EU-institutionerna för att förbättra deras resultat i stället för att bara reagera retroaktivt på enskilda klagomål. Generellt sett kommer EU:s resultat att förbättras i takt med att man klarar att effektivt ta itu med systemproblemen. En majoritet av EU-medborgarna (52 procent) anser dock att ombudsmannens viktigaste uppgift är att informera människor om deras rättigheter trots att ombudsmannens huvuduppgift är att undersöka klagomål. Detta illustrerar det uppenbara människor vill veta vilka deras rättigheter är innan de börjar fundera över att värna om dem. För närvarande känner inte tillräckligt många EU-medborgare till sina rättigheter. Att förändra detta bör vara en prioriterad angelägenhet för hela EU, inte bara för Europeiska ombudsmannen. 27