VALET TILL EUROPAPARLAMENTET Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB Standard 69.2) Våren 2008 Analytisk sammanfattning

Transkript

1 Generaldirektoratet för kommunikation Direktorat C Förbindelser med medborgarna ENHETEN FÖR UPPFÖLJNING AV DEN ALLMÄNNA OPINIONEN 15/09/2008 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2009 Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet (EB Standard 69.2) Våren 2008 Analytisk sammanfattning Resultaten av denna första Eurobarometerundersökning för Europaparlamentet, vilken ägnas åt valet till Europaparlamentet 2009, visar på följande tendenser. I ett besvärligt ekonomiskt läge anser européerna att deras ekonomiska intressen är de viktigaste att ta upp i kampanjen inför nästa val. Bland de huvudsakliga röstkriterierna för medborgarna verkar de kandiderandes och partiernas ståndpunkter i nationella frågor och EU-frågor vara lika viktiga. Nivån på förtroendet för EU:s institutioner är antingen stabil eller något på tillbakagång, i likhet med förtroendet för Europaparlamentet. Parlamentet är dock den institution som européerna har störst förtroende för. När det gäller kännedomen ett år kvar till valet kan två saker konstateras: I. Kampanjteman Medborgarnas intresse är varierande. En knapp majoritet verkar inte intresserade av valet till Europaparlamentet. Kännedomen om tidpunkten för valet i EU-27 ökar något. Men med ett år kvar är det svårt att dra slutsatser om valdeltagandet. I sina svar gör européerna en mycket tydlig rangordning bland de kampanjfrågor som de vill ska tas upp inför valet i juni 2009: a) En rad ekonomiska frågor över 40 procent. b) Rädsla kring internationella företeelser mellan 30 och 40 procent. c) Vissa av EU:s och institutionernas politikområden mellan 10 och 20 procent. Inom vart och ett av dessa tre ämnesområden finns det påtagliga skillnader mellan länderna. Skillnaderna har framför allt att göra med goda eller dåliga ekonomiska förhållanden. B-1047 Bryssel Tfn (32-2) F Strasbourg - Tfn (33-3)

2 a) Prioritering av ekonomin och oro för framtiden Tre huvudfrågor framstår som långt viktigare än alla andra ämnen: arbetslöshet (47 procent), ekonomisk tillväxt (45 procent) samt inflation och köpkraft (41 procent). Endast 12 procent nämner bevarandet av den europeiska sociala modellen, medan 32 procent nämner pensionernas framtid. Det här handlar om områden där EU inte har egna befogenheter. Vi kommer att få se att den klassificeringen får konsekvenser för förtroendet för EU:s institutioner (se punkt III). b) Övriga ämnen Bland de ämnen som fått mer än 30 procent finns teman med koppling till globala företeelser: otrygghet (37 procent), terrorism (35 procent), kampen mot klimatförändringarna (33 procent) samt invandring (32 procent). Frågor som har mer direkt koppling till vissa av EU:s och EU-institutionernas politikområden har fått mer än 10 procent: euron och jordbruk (17 procent), EU:s roll på den internationella arenan (15 procent), institutionernas befogenheter samt identitet och värden (12 procent vardera). Den andel personer som svarar vet ej när det gäller kampanjteman uppgår endast till 5 procent, vilket är lite. Detta betyder att det finns vissa förväntningar på kampanjen som inleds först om flera månader. II. Röstkriterier a) EU-frågor och nationella frågor För dem som deltagit i undersökningen tycks dessa båda frågor ha lika stor betydelse. 37 procent nämner de kandiderandes ståndpunkter om nationella frågor, 36 procent EU-frågor. b) De kandiderande Följande faktorer spelar in vid väljarnas val. Deras erfarenhet: de kandiderandes EU-erfarenhet prioriteras den faktorn har fått 40 procent, mot 29 procent för deras nationella erfarenhet. Deras personlighet: 30 procent. Kännedomen om dem: 17 procent. För alla dessa kriterier är det 17 procent som svarar vet ej. Det finns mycket stora skillnader mellan länderna. 2

3 III. Förtroende (EB Standard 69 Våren 2008) a) Lätt urholkning av Europaparlamentets, kommissionens och Europeiska centralbankens förtroendekapital, stabilt för rådet och Europeiska centralbanken Parlamentet är fortfarande den institution som européerna har störst förtroende för: 52 procent (-3 procentenheter sedan hösten 2007) har ganska stort förtroende, 27 procent (=) har ganska litet förtroende och 21 procent (+3) svarar vet ej. Förtroendet för kommissionen: ganska stort förtroende 47 procent (-3); ganska litet förtroende 27 procent (+1), vet ej 26 procent (+2). För dessa två institutioner har andelen som har ganska litet förtroende och som svarar vet ej ökat mycket svagt. Kan det ha samband med det faktum att européerna framhåller sitt intresse för frågor som snarare tillhör medlemsstaternas än EU:s befogenhetsområden (se punkt I.a))? På dessa områden agerar EU i huvudsak endast inom ramen för Lissabonstrategin, där EU-institutionernas åtgärder inte är uppenbara för medborgarna. Förtroendet för Europeiska centralbanken: ganska stort förtroende 50 procent (-3 sedan våren 2007), ganska litet förtroende 24 procent (-1), vet ej 26 procent (+4). Förtroendet för Europeiska centralbanken är fortfarande stort. I ett turbulent ekonomiskt läge skulle det kunna vara så, trots kritiken mot den starka euron, att alltfler européer anser att den gemensamma valutan fungerar som ett effektivt skydd mot de stegrade globala priserna, framför allt priserna på olja. Förtroendet för rådet är stabilt, men ligger på en mycket lägre nivå än förtroendet för parlamentet: ganska stort förtroende 43 procent (+1), ganska litet förtroende 26 procent (-1), vet ej 31 procent (=). b) Europaparlamentet: Varför har 52 procent av de svarande förtroende för parlamentet? Och varför har 27 procent inte förtroende för parlamentet? Skäl för de 52 procent som har förtroende för parlamentet: Skäl som enligt de svarande har att göra med Europaparlamentets respektive ledamöternas legitimitet som var och en för sig påverkar deras val. Av dessa 52 procent anser 36 procent att besluten fattas på demokratisk väg, 28 procent att parlamentet tar tillvara alla medborgares intressen på ett bra sätt, 23 procent att Europaparlamentets ledamöter har bäst förutsättningar att fatta beslut som rör EU i sin helhet, och 15 procent har förtroende för parlamentsledamöterna. I dessa svar kan man se en direkt effekt av sättet att utnämna parlamentsledamöterna och deras arbetsmetod. Slutligen har 4 procent allmänt sett förtroende för institutionerna. 3

4 Skäl som har koppling till en viss positiv uppfattning av parlamentet och EU i allmänhet. 17 procent av de intervjuade anser att parlamentets beslut bidrar till ekonomisk tillväxt, 15 procent är för EU, 12 procent ser parlamentet som en institution som tillvaratar deras åsikt om EU på ett bra sätt. Slutligen har 6 procent förtroende för parlamentet eftersom de är välinformerade om parlamentets arbete. Skäl för de 27 procent som inte har förtroende för parlamentet: I den här svarsdelen nämns också flera skäl. Skäl som har att göra med ett ifrågasättande av legitimiteten för parlamentet, EU och politik i allmänhet. 16 procent av dessa 27 procent har inte förtroende för politiska institutioner i allmänhet, 16 procent har inte förtroende för parlamentsledamöterna, 11 procent anser att dessa inte har bäst förutsättningar att fatta beslut om EU, 13 procent anser att parlamentet inte speglar deras åsikt om EU på ett bra sätt och 8 procent är emot EU. Skäl som har att göra med en viss negativ uppfattning av Europaparlamentets verksamhet. För 41 procent av dessa svarande står Europaparlamentet alltför långt från EU-medborgarna, 17 procent anser att parlamentets beslut inverkar negativt på tillväxten och 9 procent anser att besluten inte fattas på demokratisk väg. Skäl som har att göra med brist på information. 25 procent anser att de inte har tillräcklig information om Europaparlamentet. IV. Kännedom När de fått veta tidpunkten för valet får de som deltar i undersökningen sedan svara på frågor om sitt intresse och sin önskan att gå och rösta. a) En något mer känd tidpunkt Vi kan se en långsam och förklarlig förbättring av kunskapen om tidpunkten för valet till Europaparlamentet procent av de svarande svarar 2009 i den förra Eurobarometerundersökningen var det bara 10 procent som gav det svaret. - Andelen som svarar juni 2009 har ökat från 2 till 4 procent. Det bör påpekas att andelen som svarar vet ej ligger stabilt kring 75 procent. De 25 procent som uppgav att de kände till tidpunkten för valet till Europaparlamentet i 4

5 Eurobarometerundersökning 68 är helt enkelt mer exakta i EB 69. Av detta kan man sluta sig till att de som då uppgav att de visste vet mer i dag. Också i det här fallet finns stora skillnader mellan medlemsstaterna. b) Ett intresse att utveckla - 51 procent förklarar att de är inte intresserade (+50 procent i 14 länder) procent säger att de är intresserade (+50 procent i 13 länder), varav 8 procent är mycket intresserade. Dessa procentandelar kan variera betydligt från ett land till ett annat. Andelen som svarar vet ej ligger kring 3 procent. c) En mobilisering att uppmuntra Avsikten att rösta ska inte förväxlas med valdeltagande Resultaten från undersökningsperioden i mars/april 2008 var följande: - Säker på att jag kommer att gå och rösta : 30 procent. - Säker på att jag inte kommer att gå och rösta : 14 procent. Utifrån dessa uppgifter bör man inte dra slutsatsen att 30 procent motsvarar ett valdeltagande. Med ett år kvar till valet handlar det om åsikter (frågan besvaras inte i valtider). Närmare valet kommer det att handla om agerande (själva röstandet). Men uppgifterna styrker ändå uppfattningen att intresset för valet är ganska begränsat i det här skedet. Dessa två siffror visar således kärntruppen bland dem som kommer att rösta respektive inte gå till vallokalen. Skäl till att inte vilja eller tveka att rösta Sannolikheten för att de svarande ska gå och rösta graderades enligt en tiogradig skala. Om man lägger ihop de personer som har störst benägenhet att säga att de inte kommer att rösta, är 14 procent säkra på att de inte kommer att rösta och 20 procent säger att det inte är så troligt att de kommer att rösta. Det är alltså bland dessa, dvs. 34 procent av hela urvalet, som skälen till deras eventuella icke-deltagande har undersökts. Skäl av frivilligt slag: - Skäl som har direkt koppling till ett politiskt val: valet till Europaparlamentet (59 procent), val i allmänhet (46 procent), inget intresse för EU-frågor (45 procent), vägran att rösta i allmänhet (24 procent), motstånd till EU-bygget (23 procent). - Skäl som har att göra med informationsbrist: brist på kunskap om Europaparlamentets roll (60 procent), inte tillräckligt informerad för att gå 5

6 och rösta (58 procent), Europaparlamentet har inte tillräckliga befogenheter (26 procent). - Skäl som har samband med en känsla, ett intryck: En röst kommer inte att förändra något (68 procent), Europaparlamentet bryr sig inte tillräckligt om de problem som rör mig (57 procent), känslan av att inte vara tillräckligt väl representerad av Europaparlamentets ledamöter (53 procent). Skäl som rör andra omständigheter: - Förhinder av olika skäl (resa, hälsa, arbete osv.) 15 procent, inte inskriven i röstlängden (16 procent). Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen 6