JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

Transkript

1 JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

2 GUIDE TILL DET AKTIVA MEDBORGARSKAPET Om du är medborgare i ett EU-land är du också automatiskt EUmedborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige. Valet är för oss medborgare i Europeiska unionen ett viktigt tillfälle då vi har chansen att göra våra röster hörda. För att kunna göra aktiva val gäller det att ha koll och vara välinformerad. Den här informationsbroschyren blir din vägledning till det aktiva medborgarskapet i EU och den deltagande demokratin. HUR KAN JAG GÖRA MIN RÖST HÖRD I EU? GÖR DIN RÖST HÖRD! Sverige är en representativ demokrati. Det innebär att den del av befolkningen som har rätt att rösta väljer företrädare som representerar dem i politiska forum. Vart fjärde år röstar vi om vilka politiker och partier som ska representera oss i riksdagen, regionen och kommunerna och vart femte år röstar vi tillsammans med alla andra EU-medborgare om vilka politiker och partier som representera oss i Europaparlamentet. Att rösta i valet till Europaparlamentet handlar om att påverka EU:s framtid, vilket också påverkar Sverige och din vardag. SYNPUNKTER Kontakta en Europaparlamentariker eller minister. MEDBORGARINITIATIV Starta/skriv på ett medborgarinitiativ. Delta i offentliga samråd. PARTIARBETE Ställ upp som kandidat. MEDBORGARDIALOGER Delta i en av flera medborgardialoger, som arrangeras runtom i EU. RÖSTA Rösta i nästa val till Europaparlamentet/folkomröstning. VARFÖR SKA JAG RÖSTA? När du deltar i valen använder du din demokratiska makt genom att rösta för den riktning du vill att samhället ska ta. Ett högt valdeltagande är viktigt för att säkerställa en fungerande demokrati där allas åsikter tar plats. Ett lågt valdeltagande innebär att den politiska inriktningen i samhället grundar sig på en mindre grupps åsikter. Genom din röst påverkar du samhällets utveckling, och därför är just din röst viktigt. FAKTA OM EUROPEISKA UNIONEN (EU) invånare Röstberättigade i Sverige (2014): Valdeltagande i Sverige (2014): 51,07 % Europaparlamentet: 751 parlamentsledamöter/ 8 partigrupper. VARFÖR SKA JAG RÖSTA I EU-VALET? Europaparlamentet är EU:s enda direkt folkvalda institution och företräder EU:s 500 miljoner invånare. Europaparlamentets roll som beslutsfattande inom EU innebär att parlamentet tillsammans med Ministerrådet fattar beslut om lagar som påverkar dig i din vardag. Europaparlamentet blir din folkvalda röst när EU fattar beslut om frågor som är kopplade till ungas roll på arbetsmarknaden, gemensam säkerhet, migration och klimatförändringar.

3 Europaparlamentsvalet i maj kommer att ha direkt inverkan på ditt liv då bestäms hur EU kommer att agera i flera frågor som berör dig. I valet väljer du och övriga EU-medborgare vilka som ska representera er i parlamentet de kommande fem åren. Om du inte röstar är du inte med och påverkar inriktningen på EU och medlemsländernas framtida politik. VEM FÅR RÖSTA? Du har rösträtt till Europaparlamentsvalet om du: 1. är 18 år/fyller 18 år senast på valdagen 2. är svensk medborgare ELLER är medborgare i något av EU:s andra medlemsländer VAR KAN JAG RÖSTA? RÖSTA PÅ VALDAGEN den 26 maj: På ditt röstkort står det i vilken vallokal du kan rösta på valdagen. Om du inte kan rösta i din vallokal kan du även rösta i en förtidsröstningslokal som har öppet på valdagen. RÖSTA I FÖRTID från den 8 maj: Varje dag som röstningen pågår ska minst en lokal i din kommun vara öppen där du kan rösta i förtid. Du har rätt att ändra din röst på valdagen när du förtidsröstar. RÖSTA UTOMLANDS: Om du befinner dig utomlands och inte har möjlighet att rösta i Sverige mellan den 8 och 26 maj kan du förtidsrösta på en ambassad eller ett konsulat från den 2 maj. Du kan dock inte rösta på valdagen utomlands. NÄR KAN JAG RÖSTA? Den maj 2019 är det val till Europaparlamentet runtom i Europa. I Sverige kommer valet äga rum den 26 maj. Om du inte vill eller har möjlighet att rösta under valdagen går det bra att förtidsrösta. Den 8 maj startar förtidsröstningen i Sverige. MER INFORMATION Din kommun har mer information om vilka lokaler som du kan rösta i. Informationen kommer även att finnas tillgänglig på Valmyndighetens hemsida för sådana som jag

4 HUR RÖSTAR JAG? Här under följer en beskrivning över hur du som har rösträtt till Europaparlamentsvalet röstar i valet. RÖSTKORT För att rösta använder du ditt röstkort som skickas hem till dig via posten. Röstkortet innehåller dina personliga uppgifter vilket gör att kortet är unikt och enbart kan användas av dig. VALLOKAL För att rösta går du till en av din kommuns vallokaler. VALSEDEL I vallokalen finns olika valsedlar som du kan välja mellan. Det finns valsedlar för olika politiska partier vars kandidater står listade på sedeln. Det finns även blanka valsedlar i lokalen. VALKUVERT På plats i vallokalen för du ett valkuvert att lägga ned din valsedel i. När du fått ditt valkuvert går du bakom en skärm och gör ditt val. Efter att du gjort ditt val och lagt det i valkuvertet sluter du kuvertet och stoppar det i valurnan. EU, SVERIGE OCH DU Här under får du mer information om EU och hur du kan påverka. Det är viktigt att du känner dig välinformerad inför ditt val till Europaparlamentet och att du förstår varför ditt engagemang är viktigt. I slutet av broschyren finns det därför kontaktuppgifter till Europa Direkt Hässleholm dit du kan vända dig om du har fler frågor om EU, Europaparlamentsvalet och ditt aktiva medborgarskap. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska unionen (EU) är ett ekonomiskt och politiskt samarbete mellan 28 europeiska medlemsländer. EU skapades efter andra världskriget för att främja ekonomiskt samarbete. Kom ihåg att du endast får rösta på ett parti/en politiker i Europaparlamentsvalet. Att inte kryssa för något namn innebär att du accepterar den ordning kandidaterna står i på valsedeln. Det kan också vara bra att veta att det råder valhemlighet i Sverige, vilket innebär att du inte har någon skyldighet att berätta vem eller vilket parti du röstar på. MER INFORMATION Mer detaljerad information om hur du röstar finns på Valmyndighetens hemsida: för kunskap

5 Sverige gick med i EU Under åren har EU-samarbetet vuxit och spänner numera över flera områden som EU-medborgarna berörs av varje dag. EU har sju institutioner som ansvarar för olika uppgifter som exempelvis lagstiftning, EU:s budget och penningpolitik. EU:S SJU INSTITUTIONER EUROPEISKA KOMMISSIONEN EU:s verkställande organ som föreslår och verkställer EU:s lagar. Kallas också för EU-kommissionen. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Företräder de enskilda medlemsländernas regeringar. Kallas ofta för Ministerrådet eller bara Rådet. EUROPAPARLAMENTET Företräder EU:s 500 miljoner invånare. DOMSTOLEN EU-rättens högsta domstol. EUROPEISKA RÅDET Fastställer EU:s övergripande politiska prioriteringar. Består av EU-ländernas stats- och regeringschefer inklusive kommissionens ordförande. EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) Centralbanken för Europas gemensamma valuta: euron. REVISIONSRÄTTEN Extern revisor som granskar EU:s finanser. Sverige har tillsammans med de andra medlemsländerna kommit överens om vilka frågor som EU ska arbete med. EU:s främsta uppgift är att säkerställa en inre marknad med fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital. Detta innebär att du som EU-medborgare får bo, arbeta, studera och handla i vilket annat EU-land du vill. EU arbetar också med att ta fram lagar och regler för en rad olika frågor såsom asyl, energi, tillgång till sjukvård och konsumentskydd. Telekommunikation är ännu ett område EU tar fram regler inom. Från 2017 kan exempelvis du som EU-medborgare surfa fritt inom hela EU till följd av nya EU-regler. EU:S MAKT EU har olika typer av makt inom olika politikområden som bestäms i olika avtal mellan EU-länderna. Dessa avtal kallas för EU:s fördrag. EU kan ha exklusiv befogenhet inom ett politikområde, vilket innebär att det bara är EU som har rätt att lagstifta inom området. Handelspolitiken är ett exempel på ett område där EU har exklusiv befogenhet. Detta innebär bland annat att Sverige inte på egen hand får ingå i handelsavtal med andra länder. Delad befogenhet innebär att både EU och medlemsländerna kan lagstifta inom ett område. Dock går EU-reglerna före och ett medlemsland kan enbart ha egna lagar i området om det inte redan finns några EU-bestämmelser. Den inre marknaden, miljöpolitik, jordbrukspolitik samt säkerhet och rättvisa är exempel på politikområden där EU har delad befogenhet med medlemsländerna. Stödjande befogenhet innebär att EU endast kan stödja, samordna eller komplettera medlemsländernas insatser inom ett politikområde. Inom dessa områden kan EU inte stifta några lagar.

6 Istället brukar EU ge stöd inom dessa områden genom finansiering till olika projekt. TRE INSTITUTIONER FATTAR BESLUT OM EU:S LAGAR Det är EU-länderna som tillsammans tar beslut om nya lagar och regler. Tre institutioner arbetar med beslutsfattandet om EU:s lagar: EU-kommissionen, Ministerrådet och Europaparlamentet. SVERIGES MEDLEMSAVGIFT TILL EU Som medlem i den Europeiska Unionen måste Sverige varje år betala in en avgift. Denna medlemsavgift bestäms med utgångspunkt i Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) och även genom moms-inkomster och andra avgifter. Medlemsavgiften bestäms utifrån varje lands ekonomiska situation. Eftersom Sverige är ett relativt rikt land betalar vi mer än vad vi får tillbaka från EU i ekonomiskt stöd. Men den stora ekonomiska vinsten för EU-länder är de fördelar som uppstår tack vare den gemensamma marknaden och den fria rörligheten av varor, tjänster, personer och kapital på den inre marknaden. Europaparlamentet består idag av 751 ledamöter som arbetar i olika partigrupper. Sverige har under denna mandatperiod haft 20 ledamöter i Europaparlamentet. Beroende på händelseförloppet av Storbritanniens officiella utträde ur EU kan Sverige komma att få ytterligare en plats i parlamentet till nästa mandatperiod. I så fall kommer vi att utse 21 ledamöter i årets val. Antalet parlamentsledamöter skiljer sig mellan EU-länderna eftersom varje medlemslands ledamotsantal bestäms utifrån hur stor befolkning landet har. I Tyskland, exempelvis, väljer befolkningen 96 ledamöter. I de åtta partigrupperna sitter Europaparlamentets ledamöter efter partipolitisk tillhörighet och inte efter nationalitet. Det är partigruppen som får talartid i parlamentets kammare. för frihet EUROPAPARLAMENTET Europaparlamentet är EU:s enda direkt folkvalda institution och utgörs av ledamöter från samtliga EU-länder. Parlamentsledamöterna röstas fram av EU-medborgarna vid ett val som hålls vart femte år. En av Europaparlamentets viktigaste uppgifter är att debattera och fatta beslut om lagstiftningsförslag. Andra viktiga uppgifter som Europaparlamentet utför är att granska EUkommissionens och Ministerrådets arbete, besluta om EU:s årliga budget och godkänna valet av EU-kommissionens ordförande.

7 EUROPAPARLAMENTET TOTALT 751 MANDAT Mandatfördelningen och partigrupperna efter valet GUE/NGL 52 st Gruppen Europeiska enade vänstern/ Nordisk Grön Vänster S & D 191 st Gruppen Progressiva förbundet av socialdemokrater i Europaparlamentet De Gröna/EFA 50 st Gruppen De Gröna/Europeiska Fria Alliansen ALDE 67 st Gruppen Alliansen liberaler och demokrater för Europa EPP 221 st Europeiska folkpartiets grupp ECR 70 st Gruppen Europeiska konservativa och reformister GL 52 st Grupplösa EFDD 48 st Gruppen för frihet och demokrati i Europa EUROPAPARLAMENTETS BESLUTSFATTANDE ROLL Europaparlamentet beslutar tillsammans med Ministerrådet om nya lagar och regler genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Det innebär att EU-kommissionen lägger fram ett lagförslag, vilket kommissionen har ensamrätt att göra. Lagförslaget debatteras och förhandlas, i både Europaparlamentet och Ministerrådet, varpå ett beslut fattas. Under denna process har Europaparlamentet och Ministerrådet lika stor makt vilket innebär att båda institutionerna måste vara överens för att ett lagförslag ska antas. Om Ministerrådet och parlamentet inte kan komma överens om en ny lag införs den inte. EUROPAPARLAMENTETS MAKT Tack vare sin centrala position i EU:s beslutsfattningssystem har Europaparlamentet makten att fatta beslut inom flera av de områden som EU verkar inom. Europaparlaments makt har vuxit under åren, och utöver dess viktiga roll i EU:s lagstiftningsförfarande är parlamentet även med och beslutar om EU:s budget. Europaparlamentet kontrollerar även att EU:s pengar används på rätt sätt samt godkänner tillsättningen av EU-kommissionen och kommissionens ordförande. för planeten för bra mat

8 JA TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP Utöver att rösta i valet till Europaparlamentet så finns det flera andra sätt för dig att vara en aktiv EU-medborgare. Du kan till exempel gå med i eller starta ett politiskt parti för att arbeta med de frågor som engagera dig. Ett annat sätt att göra din röst hörd är att kontakta en Europaparlamentariker eller kommissionär och lämna dina synpunkter. Glöm inte att våra svenska ministrar också deltar i EU:s lagstiftningsförfarande genom Ministerrådet. Du kan därför också framföra dina synpunkter till våra politiker på hemmaplan. Nedan följer ytterligare två exempel på hur du kan engagera dig: STARTA ELLER SKRIV PÅ ETT MEDBORGARINITIATIV EU:s medborgarinitiativ är ett verktyg som EU-medborgare kan använda för att påverka den europeiska politiken. Medborgarinitiativet måste stödjas av minst en miljon EU-medborgare från minst sju av de 28 medlemsländerna. När medborgarinitiativet väl fått stöd måste EUkommissionen utreda och bemöta initiativet EU-medborgarna lagt fram. DELTA I ETT OFFENTLIGT SAMRÅD EU-kommissionen ber ofta allmänheten att lämna synpunkter som underlag för kommissionens politik och lagförslag genom offentliga samråd. Det innebär att du kan lämna synpunkter på förslag till nya EU-initiativ genom enkäter som publiceras på EUkommissionens hemsida. Du har rätt att lämna dina synpunkter på vilket av EU:s officiella språk du vill. Under sommaren 2018 utredde exempelvis EU-kommissionen EU:s sommartid och publicerade ett offentligt samråd om att avskaffa tidsomställningen. I samrådet svarade en majoritet att de var för att avskaffa systemet med sommar- och vintertid, och EU-kommissionen föreslog därefter att tidsomställningen skulle avskaffas. EUROPA DIREKT HÄSSLEHOLM NÄR DU VILL VETA MER OM EU VÄND DIG TILL EUROPA DIREKT Europa Direkt är ett informationsnätverk som drivs av EUkommissionen tillsammans med lokala och regionala aktörer i EU:s medlemsländer. Det finns cirka 500 Europa Direkt-kontor runt om i Europa med syfte att sprida information om EU och främja den lokala och regionala debatten kring EU. Europa Direkt stödjer det arbete som bedrivs av Europeiska kommissionens representation och Europaparlamentets informationskontor. I Sverige finns det 16 Europa Direkt-kontor. FÖRELÄSNINGAR OCH DEBATTER Vi anordnar debatter, föreläsningar, seminarier och utbildningar om aktuella EU-frågor. Vill du att vi kommer ut till din skola, förening eller organisation? Eller vill du anordna ett evenemang tillsammans med oss? Tveka inte att höra av dig, vi samarbetar gärna med både privatpersoner och organisationer! VAD KAN EUROPA DIREKT HJÄLPA MIG MED? Till oss kan du vända dig om du har frågor och vill veta mer om EU. Vi hjälper till att svara på dina frågor, söka information och tillhandahåller gratis informationsmaterial om aktuella Europafrågor. Vi kan också hjälpa dig när du vill komma i kontakt med EU:s institutioner eller föra fram dina åsikter om EU-samarbetet. KONTAKTA OSS Norra Stationsgatan 8B, Hässleholm Telefon: E-post: europadirekt@hassleholm.se Hemsida:

9 26 MAJ i Sverige 18 ÅR behöver du vara för att få rösta 8 MAJ öppnar förtidsröstningen i Sverige FRÅN 2 MAJ kan du rösta från utlandet via post, på en ambassad eller konsulat edhlm Europa Direkt Skåne ED Hässleholm Norra Stationsgatan 8B, Hässleholm E-post: europadirekt@hassleholm.se Telefon: Hemsida: