Europeiska Unionen. Historia talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Transkript

1 Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

2 EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol och Stål (kulor och krut) Frankrike, Västtyskland, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Italien. EKSG 1952

3 EKSGs institutioner Höga myndigheten Gemenskapsförsamling Särskilda ministerrådet Domstolen Revisionsrätten Luxemburg Fortsatt samarbete Det befintliga samarbetet fördjupades Bilda nya gemenskaper Misslyckanden Euratom EEG

4 EEG Romfördraget Fördjupad ekonomisk integration Stärkt gentemot omvärlden Stärkandet av gemensamma politiska institutioner Fusionsfördraget > EG Tre institutioner blir en Ständiga frågor Federation eller Gemenskap Kommissionens och parlamentets roll Den tomma stolens politik Luxemburgkompromissen Strävan efter enighet i rådet Praxis sedan dess

5 HAAG 1969 Fördjupat samarbete Gemensam jordbrukspolitik Den gemensamma marknaden fullbordades Utvidgning? Första utvidgningen 1973 Nya medlemmar Danmark Irland Storbritannien Grekland släntrade efter

6 1973 EFTA Ett alternativ till EG European Free Trade Association Samarbetsavtal

7 Växelkursmekanism Finansiell turbulens på 1970-talet Protektionism Euro-pessismism och Euro-skleros ERM växelkurssamarbete 1979 Nya medlemmar 12 Nya medlemmar: Grekland, Spanien och Portugal. Många medlemmar, svårt fatta beslut. Enhetsakten En politisk förstärkning och effektivisering.

8 Maastrichtfördraget 1990-talet Bildandet av EU Euro Pelarstrukturen 1995

9 2004 och 2007 Kandidater? Vart ska EU ta vägen? Kan det bli FÖR stort?

10 Hur förstå utvecklingen Neofunktionalism Intergovernmentalismen Federalistisk vision och gemensam identitet EUs verksamheter En mängd olika politikområden Tre pelare (1, 2 och 3) 1. EG De europeiska gemenskaperna 2. Utrikes- och Säkerhetspolitik 3. Polisiärt och straffrättsligt samarbete

11 Pelare 1 Europeiska gemenskapen Tidigare EG Tre syften Reglering Omfördelning Makroekonomisk stabilisering EXEMPEL Den inre marknaden Gemensam jordbrukspolitik Gemensam handlespolitik Miljöpolitik, etc. Pelare 2 - Gemensam utrikes och säkerhetspolitik (GUSP) Mellanstatligt samarbete om säkerhetsfrågor Ministerrådet ansvar för GUSP Ländernas utrikesministrar Fredsbevarande styrkor och stridande förband

12 Pelare 3 Polisiärt och straffrättsligt samarbete Nattväktarstaten Lag och ordning Kontroll över territoriet Utveckling från Maastrichfördraget Amsterdamfördraget Fortsatt utveckling mot att bekämpa terrorism, etc.

13 EUs Budget EUs budget större än Sveriges Budgeten finansieras av medlemsavgifter. Jordbrukstullar Tullar och avgifter Mervärdesskattebaserad avgift BNI-avgift Budgeten

14 EUs institutioner KOMMISSIONEN EUROPAPARLAMENTET MINISTERRÅDET EUROPEISKA RÅDET EG-DOMSTOLEN KOMISSIONEN EUs motor Verka för det gemensamma bästa Tidig form i Höga myndigheten (EKSG) Oberoende från medlemsstaterna Representerar hela EU

15 KOMISSIONEN 27 kommissionärer Ordförande J M Barroso Utses av MINST kvalificerad majoritet. Godkänns av parlamentet Stärkt roll Kommissionens funktioner Initiativ till ny lagstiftning Verkställa Övervaka medlemsstaternas efterlevnad av EU-regler Den första pelaren EG det gemensamma

16 EUROPAPARLAMENTET Den högsta folkvalda församlingen Utveckling av den Almänna församlingen (EKSG) Tre städer Lågt valdeltagande 785 parlamentariker Stora och små länder Partigrupper Partierna grupperade ländervis Stora skillnader mellan ländernas partier

17 Utskottsarbete Liknar riksdagen 20 ständiga utskott Kommission -> utskott -> kammaren Funktioner Medverka i lagst.ärenden Besluta om gemensam budget Kontrollera Kommissionen Ministerrådet Medlemsländernas fäste i EU Länderna representerade som länder Lång historia Säte i Bryssel. Berörd minister i respektive land Olika namn beroende på fråga och sammansättning. Allmänna frågor och yttre förbindelser Ekonomiska och finansiella rådet (Ecofin) Jordbruksrådet

18 Beslutsfattande i rådet Enhällighet eller kvalificerad majoritet Enhällighet: Pelare 2 och 3 plus lite till Röstfördelning i paritet med invånare. EUROPEISKA RÅDET Medlemsstaternas stats- eller regeringschefer EU-toppmötet Från informella möten till formellt maktcentra Möts cirka 4ggr per år Stor politisk betydelse för EUs utveckling

19 Andra instituioner EG-domstolen Ekonomiska och sociala komittén (ESK) Regionkommittén Europeiska revisionsrätten Europeiska ombudsmannen Europeiska centralbanken (ECB) Politiska processer? EU som en rättsgemenskap Juridiken en central plats Rättsregler som spelar en avgörande roll Fördragen EUs spelregler

20 Hur stiftas en lag? Samspel mellan 27 medlemsländer och EUs institutioner. En komplex process Fyra lagstiftningsprocedurer: Samrådsproceduren Samarbetsproceduren Samtyckesproceduren Medbeslutandeproceduren Samråd Ger en begränsad roll till parlamentet Brukar i politiskt känsliga frågor 1. Komminsionen 2. Parlamentet 3. Ministerrådet

21 Medbeslutande Den vanligaste proceduren Har givit Parlamentet en stärkt roll Parlamentet och Rådet stiftar lag gemensamt Många vanliga frågor Medbeslutande