7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

Transkript

1 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR /5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17 procent av Finlands bruttonationalinkomst. Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år b 2009 Finlands medlemsavgifter till EU ökade år 2008 Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade Den ekonomiska tillväxten i Finland överskred EU-medeltalet framför allt under åren Detta har även gjort att Finlands betalningsandel till unionen har ökat, eftersom den baserar sig på bruttonationalinkomsten. Också utvidgningarna av EU 2004 och 2007 har ökat Finlands EU-betalningar, eftersom utvidgningarna ökade EU:s budget. Utfallet av EU-budgeten var 89 miljarder euro år 2003 och hela 130,9 miljarder euro år Det är problematiskt att uppskatta Finlands EU-kostnader genom att räkna ut absoluta summor eftersom Finland drar nytta av EU också på andra sätt, till exempel genom tillträdet till den inre marknaden, av den gemensamma valutan samt freden och stabiliteten. Finlands ekonomiska tillväxt har också delvis sin orsak i EUmedlemskapet. Ulkoasiainministeriö, PL 482, Valtioneuvosto Puh. (09) , Faksi (09) Utrikesministeriet, PB 482, Statsrådet Tfn (09) , Fax (09) Asiakaspalvelut maakunnissa: Kundservice i landskapen: Finlands finansiering ur EU-budgeten år 2008 ökade kraftigast under rubriken för konkurrenskraft, från 95 miljoner euro till 235 miljoner euro. Jämfört med året innan var förändringen hela 60 procent. Däremot minskade Finlands andel av jordbruksstöden och stöden för landsbygdsutvecklingen med 16 procent från år 2007 till 840 miljoner euro. Också de strukturpolitiska stöden sjönk. De minskade jordbruks- och strukturpolitiska stöden förklaras med att stöden främst riktas till de medlemsländer som gick med i EU 2004 och Det totala slutbeloppet

2 2/5 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE 2008 av allt EU-stöd till Finland uppgick år 2008 till miljoner euro. Finland är en nettobetalare av genomsnittlig nivå Enligt de jämförbara uppgifter som Europeiska kommissionen offentliggjort kan vi uppskatta Finlands nettobetalningsposition i förhållande till unionens övriga medlemsländer. I relation till sin bruttonationalinkomst är Finland med sina 319 miljoner euro (0,17 % av BNI) en nettobetalare av genomsnittlig nivå. De största nettobetalarna år 2008 var Nederländerna (0,45 %), Sverige (0,44 %) och Tyskland (0,35 %). När man bedömer utvecklingen av olika länders EU-avgifter måste man beakta bland annat inverkan av den pågående reformen av EU:s jordbrukspolitik, den gradvisa ökningen av jordbruksstöden till de nya medlemsländerna och nedskärningarna av Storbritanniens medlemsrabatt, vilka stegvis träder i kraft år När Storbritanniens betalningsandel ökar minskar de övriga medlemsländernas avgifter till EU. Vad består medlemsavgiften av? Ett medlemslands nettobetalning räknas ut genom att den summa som landet får ur EU:s budget dras av från de avgifter som landet betalar till EU. Medlemsavgifterna fastställs på basis av medlemsländernas bruttonationalinkomst och influten mervärdesskatt samt unionens jordbrukstullar och importavgifter. Från Finlands betalningar till EU:s budget avdras alltså den summa som fås ur EU:s budget. I denna uträkning saknas dock bland annat tullavgifterna och uppbördsprovisionen för tullar. Finland bär upp tullarna på sitt eget territorium, men de räknas som en del av EU:s egna medel i budgeten och hör därför inte till de nationella betalningarna. I nettoavgiften syns inte heller exempelvis de arbetstagares andel som arbetar för EU, men bor i Finland. De får sin lön från EU och spenderar den i Finland, som till exempel de anställda vid Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA) i Helsingfors. EU:s inkomster och utgifter i ett nötskal Inkomster Unionens ekonomiska oberoende grundar sig på tanken om unionens egna medel, vilket innebär att unionen självständigt beslutar om användningen av de medel som medlemsstaterna överför till den. Det är Europeiska unionens råd som fattar beslut om EU-budgetens inkomstgrunder. Beslutet om de egna medlen ska fattas enhälligt och det ska ratificeras i medlemsstaterna. Summan av unionens egna medel kan uppgå till högst 1,24 procent av medlemsstaternas sammanlagda bruttonationalinkomst. Inkomsterna kallas egna medel och de uppbärs av medlemsstaterna. I praktiken har den summa som behövts för att finansiera budgeten hittills varit klart lägre än den här övre gränsen. En central princip är att gemenskapens budget inte får visa underskott, och upplåning är därför inte möjlig. De egna medlen består av fyra inkomsttyper: jordbrukstillar och sockeravgifter tullar som tas ut vid EU:s yttre gränser momsavgift som räknas på landets momsbas avgift som baseras på bruttonationalinkomsten Utgifter Unionens utgifter indelas i obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter. Indelningen är huvudsakligen politisk, eftersom den bestämmer vilka utgifter rådet fattar beslut om och vilka utgifter parlamentet kan besluta om. De obligatoriska utgifterna följer av förpliktelser som ingår i grundfördragen och rådet beslutar om dessa utgifter. Hit hör jordbruksutgifterna, utgifterna för de yttre förbindelserna och bidrag till medlemsländerna samt en del av unionens utvecklingsbistånd. De obligatoriska utgifterna utgör i dag ungefär hälften av hela budgeten.

3 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR /5 De övriga utgifterna kallas ickeobligatoriska och Europaparlamentet beslutar om den slutliga årliga nivån på dem. Hit hör strukturfonderna, inre marknadspolitiken och unionens administrativa utgifter. År 2008 fördelades unionens utgifter på följande sätt: Hållbar tillväxt 44,2 % (inkluderar bland annat konkurrenskraft och sammanhållningspolitik) Naturresurser 43,3 % (inkluderar jordbruk, landsbyd och miljö) Global verksamhet 5,6 % (inkluderar hållbar utveckling, fred och säkerhet) Administration 5,5 % Inre politikområden 1,2 % (medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa) Merparten av medlen går åt till att genomföra den gemensamma jordbrukspolitiken och region- och strukturpolitiken. Jordbrukets stora andel förklaras med att det är det enda politikområde som är harmoniserat i EU, dvs. det finns gemensamma spelregler för det. EU-medlemsländernas jordbruksstöd betalas alltså ur gemenskapens budget, inte ur de nationella budgetarna. Ett undantag från detta utgör framför allt Finland, som dessutom betalar nationellt stöd ur sin budget. Ungefär fem procent av unionens budget används för administrativa kostnader. Lissabonfördraget slopar indelningen i obligatoriska och icke-obligatoriska utgifter. Europaparlamentets budgetmakt utvidgas att gälla alla EU-utgifter. Som bilagor finns ett sammandrag av Finlands nettobetalningar till EU (Tabell 1), EU-budgetens nettoflöde och nettoavgifter år 2008 (Tabell 2), och betalningsflödena mellan Finland och EUbudgeten (Tabell 3). TABELL 1. Finlands nettobetalningar till EU År Milj. euro % / BNI ,9 0,21 % ,0-0,11 % ,9 0,00 % ,7-0,02 % ,6-0,05 % ,8-0,05 % ,0-0,14 % ,0-0,10 % ,5-0,17 %

4 4/5 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE 2008 TABELL 2. EU-budgetens nettoflöde och nettoavgifter år 2008 EU-budgetens nettoflöde (+) / nettoavgifter (-) 2008 Milj. euro % / BNI Grekland +6279,7 Litauen +2,69 Polen +4441,7 Grekland +2,68 Spanien +2813,2 Bulgarien +1,99 Portugal +2695,1 Lettland +1,8 Rumänien Portugal +1,69 Tjeckien Estland +1,52 Ungern +1111,7 Polen +1,27 Litauen +842,6 Rumänien +1,2 Slovakien +725,6 Slovakien +1,15 Bulgarien +669,6 Ungern +1,15 Irland +566,1 Tjeckien +0,85 Lettland +407 Malta +0,55 Estland +227,4 Irland +0,36 Slovenien +113,8 Slovenien +0,31 Malta +30 Spanien +0,26 Cypern -17,7 Storbritannien -0,05 Luxemburg -22,1 Luxemburg -0,08 Finland -318,5 Cypern -0,11 Österrike -356,4 Österrike -0,13 Danmark -543,2 Finland -0,17 Belgien -720,6 Frankrike -0,2 Storbritannien -844,3 Belgien -0,21 Sverige -1463,1 Danmark -0,23 Nederländerna -2678,2 Italien -0,26 Frankrike -3842,7 Tyskland -0,35 Italien -4101,4 Sverige -0,44 Tyskland -8774,3 Nederländerna -0,45 EU 27 TOT. 0

5 FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR /5 TABELL 3. Sammandrag av penningflöden mellan Finland och EU-budgeten Finlands betalningar till EU (Milj. euro) Nationella betalningar (år) Momsavgift 474,4 427,5 289,1 317,9 203,8 214,1 246,8 260,7 246,1 BNI-avgift 554,7 534,6 693,5 787,7 1012,1 1011,4 1071,2 1087,7 1126,6 Finansieringen av betalningslättnaden som beviljats Förenade Kungariket 71,0 152,7 137,8 156,2 132,8 126,7 111,7 132,0 170,4 SAMMANLAGT nationella betalningar 1100,2 1114,8 1120,3 1261,8 1348,7 1352,2 1429,6 1480,5 1543,3 EU-betalningar till Finland (Milj. euro) EU:s utgifter (år) Hållbar utveckling 542,3 80,4 222,6 327,6 361,9 290,9 316,7 416,7 448, varav stöd för att 94,6 235,1 främja konkurrenskraften*) 1.2. varav stöd för region- 322,0 213,7 och strukturpoliti- ken*) 2.Naturresurser 727,8 815,8 838,8 876,1 870,4 904,1 818,2 972,8 839, varav inkomststöd 395,3 489,1 518,7 539,1 540,7 567,2 571,9 586,3 558,6 till jordbruksföretagare 2.2. varav stöd för 332,5 326,7 320,1 337,0 329,7 336,9 246,3 372,1 273,8 landsbygdsutveckling 4. Medborgarskap, frihet, 10,9 11,5 säkerhet och rättvi- sa**) 4. Inre politikområden 102,2 99,7 117,8 116,0 115,1 133,6 121,9 5. Administration 20,5 23,3 28,8 28,3 27,3 22,0 23,6 23,1 21,1 SAMMANLAGT Inkomster från EU 1392,7 1019,2 1208,1 1348,0 1374,8 1350,7 1280,4 1423,4 1321,3 *) Till följd av budgetreformen 2007 räknas stöden för främjandet av konkurrenskraften och de region- och strukturpolitiska stöden på ett annat sätt än tidigare år, och därför saknas uppgifterna för i tabellen. **) I samband med budgetreformen 2007 avskiljdes medborgarskap, frihet, säkerhet och rättvisa inom inre politikområden till en separat del. Källor: Europeiska kommissionen, Financial Report 2008; Eurostat.