Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Transkript

1 Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör till broschyren Därför demokrati.

2 Demokrati i olika former Medbestämmande Representativ demokrati i riksdagen Direkt demokrati Folkomröstning Skoldemokrati Bild 2. Bild två Demokrati i olika former Bilderna kan fungera som stöd för en inledande diskussion kring vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar vårt samhälle. Medbestämmandelagen är exempel på hur demokrati också genomsyrar arbetsplatser. Sverige är exempel på en representativ demokrati där landets medborgare röstar fram sina representanter, vilka fattar beslut om lagar i medborgarnas ställe. Att representanter fattar beslut i medborgarnas ställe kallas också för indirekt demokrati. Folkomröstningar är exempel på direkt demokrati då alla medborgare som har rätt att rösta får säga vad de tycker i en viss

3 fråga. Dessa är enbart rådgivande. Exempel på omröstningar som har hållits i Sverige är högertrafikomläggningen (1953), kärnkraftsomröstningen (1980), EU (1994), euro (2003). I läroplanen för såväl grundskola som gymnasieskola står att skolan ska verka för ett demokratiskt arbetssätt.

4 Olika maktcentrum Foto: Björn Dalin Regeringen Riksdagen Marknaden Medierna Domstolarna Bild 3. Bild tre Olika maktcentrum Enligt regeringsformen är riksdagen den första statsmakten och regeringen den andra. Det innebär att dessa båda har lagstiftad makt över olika områden. Även domstolarna har enligt lag rätt att utöva makt, den dömande makten. Massmedia med sin granskande funktion är inte lagstiftad, men så stor att den emellanåt kallas för den tredje statsmakten. Marknaden med dess stora ekonomiska inflytande är också en maktfaktor i dagens samhälle.

5 Hur står det till med demokratin? Valdeltagande i riksdagsval Bild 4. Bild fyra Hur står det till med demokratin? I riksdagsvalet 2010 var valdeltagandet 84,6 %, % ,1 %, ,4 % och ,6 %. Bland förstagångsväljarna var valdeltagandet %, % och %. (Uppgifter om valdeltagandet 2010 kommer våren 2011.)

6 Skolans roll i vår demokrati På vilket sätt är skolan viktig i en demokrati? Bild 5. Bild fem Skolans roll i vår demokrati I kursplanerna för både grundskola och gymnasieskola finns tydliga formuleringar om att skolan ska arbeta för en förståelse av demokratin. I kursplanen för samhällskunskap A för gymnasieskolan står: Skolan ska i sin undervisning i ämnet samhällskunskap sträva efter att eleven omfattar och praktiserar demokratins värdegrund och att eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt I kursplanen för samhällskunskap på grundskolan står att: Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kun-

7 skaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den demokratiska processen. och att skolan skall i sin utbildning i samhällskunskap sträva efter att eleven omfattar och praktiserar demokratins värdegrund

8 Redan de gamla grekerna 500 år f. Kr talet 1700-talet talets slut 1921 Begreppet demokrati föddes i Grekland. Liberalismens fader John Locke. Upplysningsfilosofen Jean-Jacques Rousseau. Franska revolutionen. Allmän folkskola. Karl Marx idéer. Folkrörelsens framväxt i Sverige. Kvinnlig rösträtt i Sverige. Bild 6. Bild sex Redan de gamla grekerna Aten 400-talet f. Kr. Ordet demokrati kommer från grekiskans demos kratein och betyder folket härskar. På 500-talet f. Kr i Aten fick alla fria män vara med och bestämma om bland annat skatter, krig och fred. Kvinnor, slavar och utlänningar hade inget inflytande över besluten. Liberalismen. John Locke brukar kallas liberalismens fader och han ansåg att varje människa hade rätt att bestämma över sitt eget liv och sin egendom. Kungen skulle värna om dessa friheter och om han inte gjorde det skulle han avsättas.

9 Upplysningen. Centralt för upplysningen var att man trodde på människans eget förnuft. Man skulle inte okritiskt tro på det vad kungen eller kyrkan sa utan ifrågasätta och tänka själv. Dessutom var en viktig tanke att samhället utvecklades bättre om människorna var jämlika. Franska revolutionen Revolutionens slagord Frihet, jämlikhet, broderskap var hämtade ur liberalismens tankar om frihet och rättvisa. Idéerna kom att spridas och påverkade många länders samhällsutveckling. Karl Marx. Karl Marx var en centralfigur inom socialismen. De viktigaste tankarna inom socialismen var att alla människor i samhället ska vara jämlika och att klassamhället ska avskaffas. Socialismen fick stor spridning och låg bakom starten av bland annat fackförbund och socialistiska partier. Folkrörelserna. På 1800-talet växte folkrörelserna fram i Sverige. Nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och fackföreningsrörelsen gjorde så att människor lärde sig mötesregler, att sköta en organisations ekonomi och att tala inför större grupper. Allmän folkskola. Allmän folkskola infördes i Sverige 1842 och innebar att alla socknar måste inrätta en skola där alla barn skulle erbjudas undervisning. Kvinnlig rösträtt. I och med den industriella revolutionen växte en ny samhällsklass fram, arbetarklassen. De framförde krav på lika rösträtt oavsett inkomst eller kön. Deras krav fick gehör och 1909 fick männen rösträtt och 1921 kvinnorna.

10 Demokratiska värden Vi vill leva i ett fritt land Vi vill leva i fred med andra länder Alla måste behandlas lika inför lagen Bild 7. Bild sju Demokratiska värden Bilden kan fungera som underlag för en fördjupad diskussion kring vilka andra demokratiska värden eleverna tycker är viktiga.

11 Några folkrepresentanter Jens Holm (V) är ledamot i miljö- och jordbruksutskottet. Annie Johansson (C) är vice gruppledare för Centern och ledamot i finansutskottet. Christofer Fjellner (M) ledamot av Europaparlamentet Anna Hedh (S) ledamot av Europaparlamentet Bild 8. Bild åtta Några folkrepresentanter För att bli invald i Sveriges riksdag krävs att man är 18 år och svensk medborgare. I och med att det är de politiska partierna som nominerar personer till riksdagen bör (måste) man också vara medlem i ett politiskt parti. Ingen formell utbildning krävs för att bli riksdagsledamot. Exempel på yrken som ledamöterna i riksdagen 2010 är socionom, projektledare, industriarbetare, barnskötare och ämneslärare.

12 Vad står riksdagens partier för? Bild 9. Bild nio Vad står riksdagens partier för? Vid valet 2010 fick åtta partier över 4 % av rösterna och kom in i riksdagen. Socialdemokraterna fick 30,7 % (112), moderaterna, 30,1 % (107), miljöpartiet 7,3 % (25), folkpartiet 7,1 % (24), centerpartiet 6,6 % (23), sverigedemokraterna 5,7% (20), kristdemokraterna 5,6 % (19), vänsterpartiet 5,6 % (19) och (Siffrorna inom parentes är antalet platser partiet fick i riksdagen.)

13 Demokratin i praktiken Riksdagsval Väljer Utser Foto: Björn Dalin Förtroendevalda Statsminister Regering Folkomröstningar, t.ex. Bild 10. Bild tio Demokrati i praktiken Vid valet 2010 fick alliansen 173 platser. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet fick tillsammans 156 platser. Sverigedemokraterna fick 20 platser. Efter valet valde riksdagen Fredrik Reinfeldt till statsminister och han leder en minoritetsregering. I praktiken innebär detta att regeringen behöver stöd från ytterligare något parti/två ledamöter för att få majoritet i riksdagen. Reinfeldt utser ministrarna i sin regering. I regeringen finns 24 ministrar varav 11 är kvinnor. Möjligheten att genomföra folkomröstningar i Sverige infördes Dessa omröstningar är enbart rådgivande. Sex folkomröstningar har hållits: rusdryckesförbud 1922, högertrafikomläggning 1953, pensionsfrågan ATP 1957, kärnkraften 1980, EU-medlemskap 1994, införande av euron 2003.

14 Regeringen kan avsättas Riksdagen kan tvinga regeringen att avgå genom att göra en misstroendeförklaring. Om minst 35 ledamöter går ihop blir det omröstning. Om mindre än hälften röstar nej. Regeringen har fortsatt förtroende Om mer än hälften röstar nej. Regeringen måste avgå Bild 11. Bild elva Regeringen kan avsättas I Sverige har vi parlamentarism vilket innebär att regeringen sitter kvar så länge riksdagen har förtroende för regeringen. En misstroendeförklaring kan väckas mot en enskild minister också och om riksdagen kommer fram till att den inte har förtroende för honom/henne måste ministern avgå. Skulle riksdagen inte ha förtroende för statsministern måste hela regeringen avgå och nyval utlysas. Riksdagen har vid fem tillfällen röstat om missförtroendeförklaring. Ingen av gångerna har den gått igenom.

15 Val till Riksdagen Landstinget Kommunen Europaparlamentet Kyrkovalet Bild 12 Bild tolv Val till Var fjärde år hålls val till riksdag, landsting, kommunen och kyrkan. Till Europaparlamentet röstar man vart femte år. Röstberättigad i riksdagsvalet är man om: man är svensk medborgare. fyller 18 år senast på valdagen. Röstberättigad till kommunal- och landstingsval är man om: man är svensk medborgare och är folkbokförd i kommunen/landstinget. man är medborgare i något av EUs medlemsländer eller medborgare på Island eller i Norge och är folkbokförd i kommunen/landstinget.

16 man är medborgare i något annat land än de som räknats upp ovan och har varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen. Röstberättigad till Europaparlamentet är man om: man är svensk medborgare och är eller har varit folkbokförd i Sverige. man är medborgare i något av EU:s medlemsländer och är folkbokförd i Sverige. Röstberättigad till kyrkovalet är man om: man är medlem i Svenska kyrkan. man är folkbokförd i Sverige. man är 16 år.